Coronakrisen: Så arbetar vi på EU-nivå för att hjälpa företagen

Livsmedelsföretagen för en mycket nära dialog med regeringen och myndigheterna under den här svåra tiden för våra medlemsföretag. Samtidigt arbetar vi lika intensivt på EU-nivå för att säkerställa att livsmedelsindustrin får det stöd den behöver för att kunna fortsätta producera mat och dryck under tiden som krisen pågår.

Livsmedelsföretagen deltar i en löpande samordning av coronakrisens konsekvenser för livsmedelskedjan som leds av Näringsdepartementet och landsbygdsminister Jennie Nilsson. Vi har där spelat in en rad åtgärder som behövs för att säkra livsmedelsförsörjningen, varav det mest angelägna är att hela livsmedelskedjan ska räknas som samhällsviktig. Regeringen fattade beslut om detta i fredags.

Diskussionerna fortsätter nu om vad detta beslut innebär och hur det ska tillämpas i praktiken. Därutöver fortsätter vi att spela in lägesrapporter, synpunkter och förslag, till exempel om bemanning och sjukfrånvaro, kontrollavgifter, samt vikten av att hålla gränserna öppna för produkter och arbetskraft.

Livsmedelsföretagen för också en dialog med departementet och Livsmedelsverket kring regeltillämpningen. Vi har påpekat att Livsmedelsverket bör agera för att samtliga kontrollmyndigheter, på nationell, regional och lokal nivå, som utövar tillsyn av livsmedelsföretag ska acceptera större flexibilitet för företagen när det gäller kontroll av livsmedelslagstiftning. Så länge som effekterna av coronaviruset kvarstår, menar vi att myndigheterna måste vara pragmatiska i kontrollen och acceptera mindre fel som inte innebär hälsorisk för konsumenter eller grov oredlighet. Detta krav har Livsmedelsverket nu hörsammat.

– Vår bild i nuläget är att Livsmedelsverket har förstått allvaret i situationen. Vi ser mycket positivt på att de nu tar upp de här aspekterna i en förstärkt dialog med kontrollmyndigheterna runtom i landet, samt att de har gått ut med ett tydligt budskap till företagen vad gäller kontrollen, säger Tove Larsson, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Med tanke på hur tätt sammankopplad den svenska livsmedelsbranschen är med övriga EU, både vad gäller leverantörskedjor och lagstiftning, vad gör då Livsmedelsföretagen på EU-nivå vad gäller coronakrisen?

Så arbetar Livsmedelsföretagen på EU-nivå

– Vi har ett intensivt samarbete med andra aktörer i Bryssel och har fullt fokus på coronakrisen i alla de kanaler vi jobbar genom i vanliga fall, säger Livsmedelsföretagens EU-expert Nicklas Amelin.

Livsmedelsföretagen har till exempel täta kontakter och regelbundna samordningsmöten med svenska EU-representationen (dvs regeringskansliets utsända i Bryssel) och andra näringslivsorganisationer på plats, som LRF och Svenskt Näringsliv. Mycket centralt är samarbetet inom branschorganisationen FoodDrinkEurope som samlar hela den europeiska branschen.

– Vi förser FoodDrinkEurope med underlag om situationen i Sverige och får i retur både information om läget i andra länder och en stark röst gentemot EU-kommissionen och andra EU-institutioner kring vilka åtgärder som branschen behöver, säger Nicklas Amelin.

Förutom dagliga kontakter med kommissionens tjänstemän på olika nivåer, har FoodDrinkEuropes ordförande nyligen skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om de viktigaste utmaningarna för livsmedelsindustrin till följd av coronakrisen och var det finns störst behov av åtgärder från kommissionen och medlemsstaterna för att trygga den fortsatta livsmedelsförsörjningen. De områden som tas upp i brevet är att:

säkra tillgången på arbetskraft
livsmedelssektorn måste betraktas som samhällsviktig i alla medlemsstater
upprätthålla den inre marknaden och undvika blockeringar i transporter
ge stöd till företag för att klara sig igenom krisen, inkl. flexibilitet och pragmatisk regeltillämpning
göra allt som går för att säkra fortsatt internationell handel

Liknande synpunkter har också förts fram inför ett extrainsatt ministermöte denna vecka, i ett uttalande från FoodDrinkEurope (pdf) tillsammans med Copa-Cogeca och CELCAA (som är EU-organisationerna för jordbruk respektive handel med jordbruksprodukter).

– Vi ser att den svenska regeringens prioriteringar och positioner ligger i linje med dessa synpunkter och vi har också fått positiv återkoppling på de här dokumenten från både regeringskansliet i Stockholm och den svenska EU-representationen i Bryssel, säger Nicklas Amelin.

Pågående lagstiftningsarbete borde pausas under krisen

Inom FoodDrinkEurope diskuteras också hur branschen i den pågående dialogen med EU-kommissionen kan ta upp frågor kring pågående lagstiftningsarbete och tillämpningen av befintlig lagstiftning. Den aspekten berörs i brevet till kommissionens ordförande men tas nu vidare med kommissionen på flera nivåer.

– Det vore både naturligt och lämpligt att kommissionen gör vissa omprioriteringar i planeringen av ny lagstiftning och pausar pågående processer så långt det går. Nu är till exempel inte ett lämpligt tillfälle att föreslå nya gränsvärden för akrylamid eller nya märkningsregler, säger Nicklas Amelin. Det vore även önskvärt att kommissionen skickar en tydlig signal till medlemsländerna om behovet av en pragmatisk och flexibel tillämpning av befintliga EU-regler så länge krisen pågår, i linje med vad vi framfört här i Sverige.

Även om mötesverksamheten tills vidare är inställd i Bryssel och möteslokalerna i både ministerrådet och Europaparlamentet ekar tomma, så pågår en febril verksamhet och frekventa möten på distans för att hantera krisen och samordna medlemsländernas agerande så långt det är möjligt. Livsmedelsfrågorna diskuterades till exempel av jordbruksministrarna i ett videomöte den 25 mars och dagen efter sker ett toppmöte om coronakrisen med EU-ländernas stats- och regeringschefer, även det per videolänk.

Vad har då hittills blivit resultatet av alla möten?

Vissa lättnader i statsstöds- och konkurrensreglerna är på gång för att kunna ge företagen bättre stöd under den pågående krisen och man tittar även på vilka medel som kan frigöras i EU-budgeten. EU-kommissionen har också gått ut med riktlinjer inom en rad områden som gäller hantering och konsekvenser av coronakrisen, exempelvis förra veckans riktlinjer till medlemsländerna om gränskontroller. Detta följdes sedan upp i veckan med ett meddelande om transporter genom de s k gröna korridorerna på EU:s inre marknad under den pågående coronakrisen. De viktigaste punkterna inom det området, som förstås är av central betydelse för den fortsatta livsmedelsförsörjningen, är:

Kommissionen påminner om att det ligger i allas intresse att hålla den inre marknaden öppen med fungerande flöde av transporter över de inre gränserna för alla varor, inkl. samhällskritiska produkter som livsmedel och sjukvårdsmaterial.
Medlemsländer som infört gränskontroller av olika slag uppmanas att se till alla gränsövergångar inom EU:s transportnätverk och ytterligare övergångar som krävs hålls öppna som gröna korridorer för alla slags varutransporter. Passage av en intern landgräns får inte ta mer än max 15 minuter, inkl. tiden för eventuella hälsokontroller av förarna.
Medlemsländerna uppmanas att ta bort alla restriktioner gällande vägtransporter, såsom helg- eller nattförbud.
Transportarbetare ska tillåtas korsa gränser utan restriktioner eller krav på karantän.

För att detta ska fungera i praktiken, behöver detta få genomslag bland medlemsländerna. Vad än resultatet blir är det positivt att kommissionen gör vad de kan för att lägga press.

Farm to Fork skjuts på framtiden

Till sist: Den kommande Farm to Fork-strategin om hållbara livsmedelssystem som skulle ha presenterats den 25 mars (tillsammans med rapporter om front of pack-märkning och översynen av regelverket för närings- och hälsopåståenden) har pga den rådande krisen skjutits framåt i tiden. Preliminärt nytt datum för publicering är den 29 april men det kan komma att skjutas upp ytterligare. Livsmedelsföretagen har skickat in synpunkter på kommissionens färdplan om Farm to Fork, med tydligt stöd för synpunkterna från FoodDrinkEurope.