Coronasmäll för svensk livsmedelsindustri
Årets andra kvartal bjöd på en splittrad utveckling för svensk livsmedelsindustri. Den inhemska försäljningen nådde samma nivåer som under motsvarande period 2019 medan exporten sjönk till rekordlåga indexnivåer. Ett glädjepiller var dock att norrmännen tröstköpte svenska livsmedel i Norge när de förhindrats passera gränsen till Sverige för att handla. Totalt har svensk livsmedelsproduktion – i motsats till vad många trott – minskat under coronakrisen. Detta enligt Livsmedelsföretagens konjunkturundersökning för andra kvartalet 2020.
Den inhemska försäljningen av svenska livsmedel har under andra kvartalet 2020 nått upp till samma volymer som under motsvarande period 2019. Även juli månad förefaller ha utvecklats stabilt i relation till föregående år. På hemmarknaden ökade leveranserna till dagligvaruhandeln medan de föll drastiskt till hotell- och restaurangsektorn.
– Det är tydligt att de ökade leveranserna till dagligvaruhandeln under sommaren i viss mån kompenserat för det stora bortfallet till hotell och restaurangsektorn, på sammanräknad nivå. Men många producenter har liten eller ingen försäljning till dagligvaruhandeln. För dessa företag har krisen inom den svenska besöksnäringen varit ytterst kännbar, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Sammantaget minskade produktionen av livsmedel under kvartalet när hemma- respektive exportleveranserna summeras. Detta märks även i Statistiska Centralbyråns industriproduktionssiffror, vilka pekar på ett tioprocentigt volymtapp under perioden. Ett så stort produktionsbortfallfall går dock inte att utläsa av Livsmedelsföretagens undersökning.
– Det finns en bild av att livsmedelsindustrin täljt guld under coronakrisen. Det stämmer tyvärr inte. Rekordnoteringarna från dagligvaruhandeln innebär dessvärre inga rekordnoteringar från svenska leverantörer, som också är beroende av andra försäljningskanaler, kommenterar chefekonom Carl Eckerdal
Coronasmäll för exporten
Livsmedelsexporten har sedan EU-inträdet ökat stadigt och under 2019 exporterades en tredjedel av alla svenskproducerade livsmedel. Coronakrisen ser ut att bryta denna positiva trend. I mars rapporterade många livsmedelsföretag om ett brant tapp i exportefterfrågan och utveckling har sedan dess varit fortsatt svag.
Exkluderat tobak, fisk och oförädlat spannmål minskade exportvärdet av förädlade livsmedelsprodukter med 4,5 procent under andra kvartalet (räknat på årstakt), enligt statistik från SCB.
Minskad gränshandel ökar exporten till Norge
Sverige exporterade livsmedel till 133 länder runt om i världen under andra kvartalet 2020. Bland länderna på topp 20 föll exporten till 13 och ökade till sju. Till Norge ökade livsmedelsexporten med knappa 10 procent. När norrmännen inte haft möjlighet att åka över gränsen så har man istället handlat svenskproducerade livsmedel, till ett högre pris, i norska butiker. Exempelvis ökade exporten av svenskproducerat chokladgodis till Norge med 20 procent under perioden.
– Coronasmällen för exporten av förädlade livsmedel är tyvärr inte särskilt förvånande. Det vi kan glädjas åt är att norrmännen trots en strypt gränshandel visar hur mycket de uppskattar svenska livsmedel, genom ökad import, säger chefekonom Carl Eckerdal.
Stort exporttapp till Tyskland – till följd av minskad jojohandel
Efter de nordiska grannländerna, som allt jämt utgör topp tre som exportmottagare av svenska livsmedel, kommer Tyskland som nummer fyra. Dit föll dock den svenska livsmedelsexporten med 25 procent under årets andra kvartal. Detta beror till stor del på att exporten av alkoholhaltiga drycker minskade med hela 75 procent under kvartalet. Mycket av den svenska öl som exporteras till Tyskland återvänder nämligen till Sverige när svenska gränshandelsfyndare fyller sina bagageutrymmen. Denna så kallade jojohandel, där svenska alkoholhaltiga drycker exporteras för att sedan säljas tillbaka till Sverige, fick dock ett effektivt stopp i och med coronakrisens reserestriktioner.
Ökad export av alkoholfria drycker till Kina
Utanför Europa kan noteras att exporten till Kina växer snabbt och har ökat med hela 23 procent. Det är primärt växtbaserade drycker som ligger bakom tillväxten med en ökning på drygt tio gånger fjolårets nivå. Med den tillväxten i ryggen kvalar Kina in på plats tio över de största exportmottagarna av svenskproducerade livsmedel.
