Dags för en ny industripolitik för Sverige

Klimatomställningen och elektrifieringen går nu snabbt inom den svenska industrin, men tyvärr ligger politiken långt efter. Därför presenterar Livsmedelsföretagen och tretton andra bransch- och arbetsgivarorganisationer en ny reformagenda som ska ge industrin förutsättningar att fortsätta satsa i Sverige.

Med mindre än ett år kvar till valet presenterar den samlade svenska industrins fjorton bransch- och arbetsgivarorganisationer en gemensam plattform – ”Industrins reformagenda: vi leder den hållbara omställningen” – som vänder sig till riksdagens samtliga partier.  Agendan beskriver vad svensk industri behöver för att på bästa sätt kunna bidra till en hållbar tillväxt och för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft.

Livsmedels­företagens prioriterade reformer

Industrins reformagenda identifierar totalt 12 områden där behovet av reformer är stort. Det handlar bland annat om att satsa mer på forskning och innovation, stärka kompetensförsörjningen,  påskynda klimatomställningen och utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. För Livsmedelsföretagen är det bland annat prioriterat att:

• Satsa mer på FoU.  Sverige finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och det marknaden efterfrågar. Glappet har minskat genom de strategiska innovationsprogrammen (SIP). Säkerställ därför att satsningarna på strategiska innovationsprogram 2.0 fortsatt utgår från industrins kunskapsbehov och utmaningar och inkluderar nya strategiska innovationsområden för att möta samhälleliga utmaningar.
• Stärka kompetensförsörjningen och dimensionera utbildningar så de matchar företagens behov. Inför omgående grundläggande högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram och gör yrkesvux tillgänglig för alla vuxna så att yrkesväxling blir möjlig. För att möte framtidens utmaningar vill vi även att det införs ett stimulansstöd till företag som vill vidareutbilda sin personal.
• Sverige tar en ledande roll i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Här ligger livsmedelsindustrin långt fram inte minst med att minska matsvinnet och att utveckla mer hållbara förpackningar. Det behövs dock stora investeringar i  avfallshanteringen  för att öka återvinningen och minska nedskräpning. Dessa gör det också möjligt att öka andelen återvunnet material i nya förpackningar så att utsläppen av växthusgaser minskar. Ett väl fungerande samarbete och samverkan mellan näringsliv, myndigheter och beslutsfattare kring arbetet med EU:s Circular Economy Action Plan behövs.
• Se över regelförbättringsarbetet med en ny regelprocess. I konkurrentländerna finns ett tryck på att regeringar och myndigheter ska stärka den egna industrins konkurrenskraft med regelförenklingar. Sverige har i det sammanhanget halkat efter. Genom att genomföra tidiga samråd med industrin och ta fram jämförelser med hur andra medlemsstater tillämpar motsvarande regelverk så underlättas en harmoniserad implementering och den inre marknaden värnas.

Hög tid för samförstånd

Maria Sunér är vd för branschorganisationen Svemin och har lett arbetet med Industrins reformagenda. Hon konstaterar att det är hög tid för ett nytt samförstånd mellan politiker, myndigheter och svensk industri för att lyfta Sverige som industrination, skapa en hållbar tillväxt och att komma tillrätta med de systemfel som står i vägen för detta.  

– Vi skapar verklig klimatnytta varje dag, men nu måste politiken ge oss rätt förutsättningar att fortsätta våga satsa här i Sverige. Sveriges daterade och dysfunktionella system är en stoppkloss för en nödvändig utveckling av verksamheter som är viktiga för samhället, inte minst klimatomställningen. Om Sverige ska ha en chans att klara klimatomställningen krävs en radikal förbättring av tillståndsprocesserna. Dagens tillståndsgivning präglas av både otydlighet och ineffektivitet. Den är inte rättssäker, säger Maria.  

Intervju med Maria Sunér i Tidningen Näringslivet. 

Den högaktuella cementkrisen sätter fingret på just den infekterade skärningspunkten mellan ideologisk miljöambition och det reella omställningsarbete som bedrivs av svensk industri.  

– Vi behöver en stark svensk industripolitik som ser helheten och inte bromsar omställningen. Vi behöver långsiktiga och förutsägbara lösningar på tillståndsprocesserna och en elförsörjning som fungerar. Vi måste också komma tillrätta med kompetensbristen och flaskhalsarna på arbetsmarknaden, säger Maria.

De politiska åtgärderna brådskar. 

– Ambitiösa investeringsplaner inom industrin som kan göra Sverige världsledande inom klimatneutrala råmaterial riskerar gå förlorade om inget görs från politiken. Det är dags för en ny industripolitik för Sverige, säger hon.  

Industrins 12 reformområden

1.Effektivisera tillståndsprocesserna

2. Minska regelbördan

3. Möjliggör klimatomställningen

4. Riv hindren för den cirkulära ekonomin

5. Säkra framtidens elförsörjning

6. Stärk infrastrukturen och effektivisera godstransporterna

7. Ta täten i digitaliseringen

8. Stärk industrins kompetensförsörjning

9. Modernisera arbetsmarknaden

10. Satsa mer på FoU

11. Förbättra villkoren för startups

12. Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden

Läs mer om industrins övriga reformområden och förslag här.  

Om industrins reformagenda

Industrins reformagenda är framtagen av 14 ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer och består av tolv reformområden. Alla tolv reformområden hänger ihop och behöver åtgärdas om industrins ska få fart på tillväxten, lyckas vi med det kan industrin även i framtiden bidra till Sverige och svensk välfärd. Industrins reformagenda finns att ladda ner här.

Bakom reformagendan står Byggmaterialindustrierna, Grafiska Företagen, Gröna arbetsgivare, Innovations- och Kemiindustrierna, Industriarbetsgivarna, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, Sveriges bergmaterialindustri, Skogsindustrierna, Svemin, Teknikföretagen, Sveriges Textil- och Modeföretag, Trä- och Möbelföretagen samt Återvinningsindustrierna.

Om svensk industri

Industrisektorn står för 20 procent av BNP. Ungefär 800 000 personer har sina jobb direkt och indirekt tack vare efterfrågan på industriföretagens produktion. Utöver det finansieras cirka 185 000 personer inom kommun och stat av skatter från industrin.

Svensk industri – som i allmänhet har ett mindre klimatavtryck än motsvarande branscher i andra länder – är en global angelägenhet genom att 78 procent av förädlingsvärdet är export. Att skapa goda och förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar på så sätt till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större klimatavtryck får svårare att konkurrera.

För ytterligare information

Per Braconier, presschef Teknikföretagen 
Mobil: 070-534 51 66
E-post: per.braconier@teknikforetagen.se  

Marina Lähteenmaa, kommunikationschef Industriarbetsgivarna 
Mobil: 072-247 50 33
E-post: marina.lahteenmaa@industriarbetsgivarna.se