Debatt: Gör inte om misstagen från den gamla livsmedelsstrategin

Livsmedelsföretagen har länge drivit frågan om att livsmedelsstrategin från 2017 måste uppdateras och nu ska det äntligen ske. Men om strategin ska bli mer än en pappersprodukt och på riktigt bidra till ökad svensk livsmedelsproduktion måste mycket förändras. Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman har fyra medskick till landsbygdsminister Peter Kullgren.

En förkortad version av den här debattartikeln publicerades i Altinget den 10 februari.

Den nuvarande nationella livsmedelsstrategin togs fram i en tid när tillgången på livsmedel närmast togs för givet. Flera generationer svenskar har växt upp utan att behöva oroa sig för om det ska finnas mat och dryck. Idag ser läget väldigt annorlunda ut. Frågan är inte om det kommer fler kriser utan när, och i vilken form. Skulle det värsta hända är vi bara veckor från att inte kunna föda befolkningen.  

Våra 800 medlemsföretag utgör den svenska livsmedelsindustrin och producerar merparten av Sveriges livsmedel. Om jag frågar dem om den nuvarande livsmedelsstrategin kommer nog många säga att de aldrig hört talas om den. Resten kommer säga att den inte har haft någon effekt, i alla fall inte någon positiv sådan.

Därför är det glädjande att landsbygdsminister Peter Kullgren nu tar tag i livsmedelsstrategin. Den 7 februari stod ministern värd för en kickoff för en uppdatering av strategin, där vi också deltog tillsammans med stora delar av den svenska livsmedelssektorn. För att en uppdaterad strategi ska bli mer än en pappersprodukt så får man inte upprepa misstagen från den nuvarande. Här kommer därför fyra medskick från den svenska livsmedelsindustrin:

1. Reducera inte livsmedelsproduktion till en landsbygdsfråga

För många är livsmedelsproduktion synonymt med lantbruk, och detta snäva synsätt präglade till stor del den gamla livsmedelsstrategin. Men lantbruket är bara ett av flera oundgängliga led i livsmedelskedjan. Det är livsmedelsindustrin som förädlar lantbrukarnas råvaror till de livsmedel som föder befolkningen. Livsmedelsproduktion pågår i hela landet, är en av Sveriges största industrier och är helt central för vår försörjningsförmåga. Därför hade vi gärna sett att även näringsministern, finansministern och ministern för civilt försvar deltog i kickoffen, så att vi får en strategi som på riktigt har ett jord till bord-perspektiv.

2. Livsmedelsstrategin måste bli ett styrande dokument

Det enskilt viktigaste för en ökad produktion är att politiken och myndigheterna inte aktivt försvårar, förhindrar eller fördyrar livsmedelsproduktion i Sverige. I teorin är det inte svårare att så, men i praktiken ser det väldigt annorlunda ut. Många beslut som tas av den offentliga sektorn gör det svårare och dyrare att producera mat och dryck. Så kan det inte fortsätta. Vi har kapacitet att producera mycket mer livsmedel än idag. Men då kan inte livsmedelsproduktion ses som något som ska motarbetas eller som miljöfarlig verksamhet.

Vi vill att varje tjänsteman som berörs av eller arbetar med livsmedelsstrategin inför varje beslut ställer sig frågan: ”Kommer det jag gör nu att göra det enklare eller svårare att producera livsmedel?” Om svaret är att du gör det svårare, låt då bli. Hitta en annan väg, ta ett annat beslut. Konkurrensen inom den europeiska och globala livsmedelssektorn är mördande. Det sista de hårt pressade svenska livsmedelsproducenterna behöver är att motarbetas av en byråkrati som de själva är med och betalar för. I samtliga regleringsbrev och instruktioner till relevanta myndigheter behöver det skrivas in att strategins övergripande syfte och målsättningar ska beaktas i beslut och ageranden.

3. Säkra grundförutsättningarna för produktion

Statens ansvar för att se till att de mest basala faktorerna för livsmedelsproduktion finns på plats måste reflekteras i livsmedelsstrategin. Idag tvingas företagen allt oftare lägga stora resurser på att säkra tillgången till bland annat energi, vatten, drivmedel, infrastruktur och personal. Om inte grundförutsättningarna för produktion finns i landet så kommer till slut inte företagen finnas där heller.

Under energikrisen har vi sett hur allt fler företag tvingas lägga stora resurser på att bygga upp en egen elproduktion i takt med att den gemensamma energiförsörjningen fallerar. Det är inte värdigt ett av världens mest industrialiserade länder. Även när det gäller kompetensförsörjning har staten brustit. Företagen måste nästan helt på egen hand sköta och bekosta utbildning av personal. Resurser som annars hade lagts på produktutveckling, exportsatsningar, hållbarhet och forskning och innovation. Företagens lönsamhet och konkurrenskraft urholkas. En prioriterad fråga för landsbygdsministern bör vara att se till att det inom ramen för livsmedelsstrategin tas fram en kompetensförsörjningsstrategi.

4. Sluta smådutta och satsa på nyckelområden

Dagens livsmedelsstrategi har resulterat i många små och ineffektiva insatser som i slutändan inte har bidragit till en ökad produktion. Det finns till exempel ingen anledning för strategin att innehålla produktions- eller konsumtionsmål. Överlåt det till marknaden och konsumenterna. Det som behövs är en strategi som på riktigt bidrar till en robust, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

Ska livsmedelsindustrin nå dit svensk bil-, gruv- och skogsindustri har nått så måste vi lära oss av länder som lyckats göra sin livsmedelsindustri modern och lönsam. Bra exempel är Nederländerna, Danmark och Irland. Deras långsiktiga satsningar inom livsmedelsområdet har gett fantastiska resultat och de är nu tre av världens främsta livsmedelsproducenter. Vi kan och bör vara med och slåss i den internationella livsmedelstoppen, men då krävs det ökade statliga satsningar inom framförallt forskning och innovation, export och kompetensförsörjning.

Den svenska livsmedelssektorn har en enorm potential. Vi har alla förutsättningar att bli en mall för den globala, hållbara produktionen av livsmedel samtidigt som vi stärker den svenska försörjningsförmågan. Men det förutsätter att livsmedelssektorns konkurrens- och motståndskraft ökar. Här kan en väl utformad livsmedelsstrategi – med fokus på de viktiga frågorna – bidra väldigt mycket. Säkra grundförutsättningarna för produktion, satsa långsiktigt på ett antal nyckelområden och sluta försvåra för företagen. Sen tar vi hand om resten.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Jimmy Sandell, näringspolitisk chef Livsmedelsföretagen