Debatt: Så får vi ett gynnsamt industriklimat i Sverige

Sverige är priviligierat med en stor industriproduktion. Det gynnar oss nu när svensk ekonomi återstartar efter pandemin. En fjärdedel av årets BNP-ökning väntas komma från industrin och investeringarna beräknas öka med elva procent. Men ska industrin fortsätta investera, skapa tillväxt och nya arbetstillfällen här i Sverige krävs både förutsägbara och gynnsamma förutsättningar, det skriver styrgruppen för Industrins reformagenda i en debattartikel.

Industrins reformagenda beskriver vad svensk industri behöver för att på bästa sätt kunna bidra till att få fart på tillväxten och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Bakom reformagendan står Livsmedelsföretagen och tretton andra ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer i Sverige.

I debattartikeln i Norrbottens-Kuriren (betalvägg) lyfts tre förslag inför höstens budgetproposition som kan bidra till ett gynnsammare industriklimat. Förslagen, som är en del av Industrins reformagenda, handlar inte om att öka de offentliga utgifterna, utan om vilka strategiska investeringar som politiken behöver prioritera.

Effektivare tillståndsprocesser. Såväl klimatomställningen som tillkomsten av nya arbetstillfällen är starkt beroende av hur snabbt nya investeringar i infrastruktur och industrier kan komma på plats. I vägen för dessa investeringar står idag ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser. Det behövs en budgetsatsning för att öka kapaciteten framförallt hos domstolarna.  Det behövs också tydliga direktiv till berörda myndigheter att främja utvecklingsprojekt istället för att ensidigt bevaka vagt definierade miljöintressen. Ställ krav på samverkan istället för motverkan. Det är ett första steg på den förändringsresa för effektivare tillståndsprocesser som måste ske.

Stärkt kompetensförsörjning. Brist på aktuell och relevant kompetens utgör en broms för utvecklingen inom industrin. Matchningen på arbetsmarknaden är bristfällig och därför måste utbildningssystemet bättre dimensioneras för att möta näringslivets och industrins behov. Låt exempel som Teknikcollege vara en förebild och skapa ett bättre samarbete mellan kommuner, näringsliv och skolor. En utökad samverkan behövs för att bredda utbudet, stärka kvalitén och möjliggöra för fler unga att välja utbildningar med stark koppling till arbetsmarknaden. Gör yrkesprogrammen mer attraktiva genom att återinföra den grundläggande högskolebehörigheten, anpassa yrkesvux så att yrkesvux kan användas både för dem utan utbildning och för yrkesväxlare. Utöver det bör utbildningssystemet få förutsättningar att också fortbilda och vidareutbilda yrkesverksamma.

Åtgärda underhållsskulden för transportinfrastrukturen. Underhållsskulden inom väg och järnväg fortsätter att växa trots att totalbudgeten i den presenterade infrastrukturpropositionen har ökat. En otillräcklig och bristande kvalitet på transportinfrastrukturen i hela landet försvårar både för industriella investeringar och för godstransporter. Nu är rätt tid att långsiktigt ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar för att tidigarelägga åtgärder som ökar bärigheten, kapaciteten och framkomligheten i betydelsefulla godsstråk och sträckor där problemen är som störst. Det behövs politiskt brett förankrade mål för både väg och järnväg om när underhållsskulden ska vara åtgärdad, med ett antal kontrollstationer på vägen. Det behövs också en riktad statlig satsning till kommunerna kopplat till underhåll och infrastrukturinvesteringar för godstransporter.

Läs mer om Industrins reformagenda här: https://industrinsreformagenda.se/om-industrins-reformagenda/