”Det blir orättvis konkurrens när Sverige har högre krav än i resten av Europa”

Inför EU-valet den 26 maj har vår podcast Feeder träffat partiernas toppkandidater. Sist ut är Miljöpartiets 3:e namn Jakop Dalunde som pratar om fördelar och nackdelar med inre marknaden, hur EU kan främja FoU, GMO, frihandelsavtal och mycket mer. Lyssna och läs!

Här kan du lyssna på hela intervjun med Jakop Dalunde (42 min)

Jakop Dalunde om…

Vad EU är för honom och MP

− Det är en möjlighet för oss att lösa frågor på europeisk nivå, på ett mer demokratiskt sätt. Innan vi hade EU löstes nästan alla internationella frågor genom bilaterala diskussioner och beslut som inte var särskilt demokratiska. Men genom ett strukturerat samarbete där det finns lagar och regler och transparens blir det mer demokratiskt, och ett bättre sätt att hantera mellan- och överstatliga frågor.

EU gör för mycket eller för lite

− Jag kan i dagsläget inte se någon sakfråga där jag skulle vilja ta tillbaka beslutsmakten från EU till svensk nivå. Snarare är det så att allt fler samhällsutmaningar tjänar på att fatta gemensamma beslut än att olika medlemsländer kör sitt eget race.

Vilka utskott och delegationer han vill sitta i

− Jag sitter idag i utskottet för energi, industri, telekom, forskning och innovation. Där har jag jobbat mycket med energifrågor och att sätta ett högt pris på fossil krafts klimatpåverkan så att den fasas ut och ersätts av förnybar energi. Jag har också suttit som gruppledare för de europeiska gröna i transportutskottet, och jobbat mycket med att sätta ett pris på flygets klimatpåverkan för att få in resurser till att bygga ut järnvägen. Sen har jag även suttit i utrikesutskottet och jobbat mycket med våra relationer till Mellanöstern. Och jag vill gärna sitta kvar i de utskotten.

Den inre marknaden

− Jag tycker att den är väldigt bra eftersom den skapar mer handel mellan medlemsländerna och att vi kan utnyttja våra komparativa fördelar. Nersidan med det är att mer handel leder till fler transporter, och där måste vi se till att få ner utsläppen för att kunna fokusera mer på handel. En annan utmaning är att i Sverige vill vi ställa väldigt höga krav, exempelvis gällande miljö och djurhållning. Och då kan man tycka att det blir orättvis konkurrens när vi har högre krav än i resten av Europa. Lösningen på det är inte att sänka de svenska kraven, utan att höja de europeiska. Det kommer vi jobba med under nästa mandatperiod – att höja de generella kraven.

Nationella regelverk vs. gemensam lagstiftning

− I en önskevärld skulle jag hellre se att EU fattade gemensamma beslut som var tillräckligt progressiva. Men tyvärr är vi inte där, och därför måste vi ha gemensamma minimiregler som enskilda länder kan gå längre än och lägga på, och det är i mitt perspektiv ett nödvändigt ont. Jag skulle hellre se att vi har gemensamma spelregler för hela Europa.

EU:s snusförbud

− Jag tänker att det är rimligt att vi har vårt undantag, och att vi ska fortsätta ha det. Jag ser dock ingen jättestor poäng med att kämpa för att det ska bli möjligt att sälja i resten av Europa.

Hur EU kan främja forskning och innovation inom livsmedelsindustrin

− Jag sitter i utskottet som hanterar just forsknings- och innovationsfrågor, och var en av dem som var med och förhandlade hur EU:s kommande politik ska se ut. En av de saker jag är mest stolt över att jag fick in är att vi öronmärker hela 35% av budgeten till forskning som ska bidra till att lösa klimat- och miljöutmaningar, och det handlar om alltifrån hur vi gör det enklare för bönder att använda traktorer etc. med mindre klimatpåverkan till förädlingsprocesser och transporter. Men också forskning om nya grödor.

GMO

− Vi står bakom försiktighetsprincipen, och är inte principiella motståndare till GMO. Det behövs rigorös forskning som tittar på konsekvenserna av att använda detta, och det måste få ta tid. Har man väl gjort den tycker jag att det är okej att använda GMO.

Vilka frihandelsavtal han vill att EU ska fokusera på

− Jag tycker att det finns ett väldigt stort mervärde av att främja mer handel med våra grannar på andra sidan Medelhavet. Tunisien är ett exempel. De är ett av få länder som inte gick tillbaka till diktatur efter den arabiska våren. De har en relativt sett demokratisk regim och då måste vi stödja den och göra vad vi kan för att ekonomin ska växa där. Vad många inte vet är att Tunisien har enormt goda förutsättningar för att framställa olivolja. Trots det finns det en rad importkvoter som begränsar hur mycket Tunisien kan sälja. Och när jag i Europaparlamentet framför att vi borde öka deras möjligheter att kunna exportera olivolja får jag protester från mina franska, spanska, italienska och grekiska kollegor som då vill värna sina bönders arbetsvillkor. För mig blir det för mycket protektionism och för kortsiktigt.

Intervjun med Jakop avslutas med analys och kommentar av Tove Larsson, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen med mångårig erfarenhet av att jobba i Bryssel och med EU-frågor. Här kan du lyssna på hela intervjun.