Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött, kommenterar ”Köttets lustar”

I SVT-serien ”Köttets lustar” undersöker komikern Henrik Schyffert sin egen inställning till köttätande. Tittaren får följa med när Henrik Schyffert föder upp två griskultingar i sin lägenhet i Stockholm, besöker grisgårdar, träffar uppfödare och provjobbar på ett slakteri. Men ger programmet en rättvis bild av svensk köttproduktion? Vi bad Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött, kommentera serien.

Hej Elisabet! Igår visades andra avsnittet av Köttets lustar på SVT. Vad tycker du om serien?
Serien har ju ett syfte, och det är att få svenskarna att äta mindre kött. Därför var det väl förväntat att det skulle vinklas på det sätt som det gjordes.

I avsnitt två jobbar Schyffert på ett slakteri. Fick tittaren en rättvis bild av hur det går till på ett slakteri?
Jag har besökt fyra svenska slakterier och det är så som det ser ut. Däremot tycker jag inte om att de duktiga slaktarna framställdes som avtrubbade. På svenska slakterier arbetar utbildad och professionell personal, och de arbetar enligt den svenska lagstiftning som råder. Jag har fullt förtroende och respekt för det jobb den svenske slaktaren gör varje dag och det goda omhändertagande de ger våra djur.

I programmet kritiseras bedövningsmetoden som används vid avlivning av grisar. Jag är kritisk till att det visades fem år gamla forskningsbilder. Den bedövningsmetod vi använder i Sverige är baserad på rekommendationer från nu aktiva svenska och internationella forskare. Den ses som den snabbaste och mest varaktiga metoden. I Sverige strävar vi alltid efter att ha den bästa djuromsorgen. Bara de senaste åren har branschen investerat över 160 miljoner kr i bättre miljö för djuren i stall och vid bedövning.

Man visade även inslag från grisgårdar. Hur har djuren det ute på svenska gårdar?
Sverige har länge arbetat förebyggande med djurskötseln, utifrån miljö, skötsel, hygien och smittskydd. Den svenska djurskyddslagstiftningen är en av de mest omfattande i världen. Svenska bönder är med all rätt stolta över sina friska och välmående djur och jobbar hårt för att hela tiden förbättra djuromsorgen. Djuren ska kunna bete sig naturligt i en miljö som är väl anpassad för dem. Jordbruksverkets statistik från de djurskyddskontroller som genomförs på gårdarna runt om i landet visar också att Sveriges bönder lever upp till de högt ställda kraven.

Hur kan man som konsument vara säker på att djuren har det bra?
Svenska djuruppfödare vill att deras djur ska ha det bra. Det görs regelbundet kontroller av djurskyddskontrollanter på gårdarna och på slakteriet finns personal från Livsmedelsverket som har till uppgift att kontrollera så att djuren är i god kondition när de kommer från gården. En av parametrarna för vår goda djuromsorg är vår låga användning av antibiotika, lägst i EU. Det beror på att bönder tillsammans med veterinärerna skapar förutsättningar för djuren att hålla sig friska. För friska djur behöver inte medicin.

Hur står sig svensk djurhållning och köttproduktion i ett internationellt perspektiv?
Jag tycker att det är bra att serien påpekar att det ÄR skillnad mellan svensk djurhållning och hur man föder upp djur i de flesta andra länder. Det visar ju tydligt att om man ska äta kött så är det svenskt kött man ska välja.

Som konsument får man höra många olika budskap om kött, t ex vad gäller klimatpåverkan. Vad ska man tro egentligen?
Ur klimatsynpunkt är det bättre att köpa svenskt kött då vårt nötkött har en lägre klimatpåverkan. Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. Dessutom får man biologisk mångfald och öppna landskap på köpet. Vi ska också komma ihåg att matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5%. I Sverige slänger vi bort var femte matkasse.

Vad skulle du säga till någon som efter att ha sett serien känner sig tveksam till att äta svenskt kött?
Jag tycker att det är bra med medvetna konsumenter som är noga med hur djuren haft det. Om valet står mellan att köpa en anonym importerad köttbit eller en svensk, så ska hen välja svenskt. Om man vill veta mer om det ser ut på gården kan man söka efter gårdar som säljer köttlådor, det kan man exempelvis hitta via sajten Gårdsnära.

Var kan man hitta mer information om djurhållning och köttproduktion?
Det kan man bland annat hitta på Jordbruksverket, hos LRF eller hos oss på Svenskt Kött.

Serien ”Köttets lustar” är i tre delar. Den sista delen sänds torsdag 21/12. Här kan du se serien på SVT Play.