Ett viktigt steg mot bättre matchning av kompetens till livsmedelsföretag
Den 16 juni antog Riksdagen propositionen om Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning. Målet är att stärka kopplingen mellan företagens behov och utbildningsutbudet, och mycket av reformens innehåll är inspirerat av hur Livsmedelsföretagen och övrig industri jobbat inom ramen för Teknikcollege.
Livsmedelsföretagen har länge arbetat för att stärka kopplingen mellan våra medlemsföretags behov av utbildning och utbudet av gymnasialutbildning och komvux. Mycket av reformens innehåll är inspirerat av hur Livsmedelsföretagen, tillsammans med övrig industri, jobbat inom Teknikcollege, ett arbete som inleddes 2006. Livsmedelsföretagen har haft löpande dialog med såväl utredningen, regeringen och riksdagspartierna som andra intressegrupper och myndigheter.
– Äntligen har vi ett beslut som kan leda till bättre matchning mellan gymnasieskolans och komvux utbud och våra livsmedelsföretags behov. Tillsammans med beslutet om högskolebehörighet är det här en viktig pusselbit för att underlätta företagens kompetensförsörjning och att göra det enklare för unga vuxna att skaffa sig jobb. Vi har kämpat hårt för att få igenom detta förslag och det är verkligen efterlängtat, säger Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.
Sedan skolan kommunaliserades i början av 1990-talet har utbudet av gymnasial utbildning endast styrts av elevernas efterfrågan. Detta har gjort att många viktiga utbildningsvägar har stängts då kommuner i många fall inte har velat satsa på dyra ytbildningar med lågt intresse bland 15-åringar.
– Det har tyvärr varit i linje med gällande styrning och förordningar att kommuner och skolor satsat på billigare högskoleförberedande utbildningar. Detta trots att det lett till kompetensbrist i näringslivet och sämre livschanser för många unga som inte läser vidare. Även vuxenutbildningar har i många fall koncentrerats till kommunernas egna arbetskraftsbehov inom till exempel vård och omsorg i stället för att se till hela arbetsmarknadens behov, säger Karin Thapper.
Med reformen blir det nu viktigt att synliggöra vilka kompetensbehov som finns inom de enskilda företagen och i branschen som helhet. Det blir nu än viktigare att föra fram behovet av exempelvis processoperatörer för industriella företag, av hantverksmässiga utbildningar inom bageri/konditori samt av hantverksmässiga utbildningar inom slakt/styck/chark med målet att få konkreta genomslag i gymnasieskolan, yrkesvux och lärlingsvux.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildningar som påbörjas 2025. Livsmedelsföretagens arbete med att synliggöra företagens behov fortsätter och intensifieras.
