Få klara besked om livsmedelspolitiken från nya EU-kommissionären
Den blivande kommissionären för livsmedelssäkerhet och hälsa, Vytenis Andriukaitis från Litauen, frågades ut i Europaparlamentet den 30 september. Under den tre timmar långa grillningen fokuserade Andriukaitis främst på hälsofrågor men var försiktig med att ge konkreta besked.
Europaparlamentet har nu inlett sina utfrågningar av kandidaterna till de 27 kommissionärsposterna utöver Jean-Claude Juncker från Luxemburg som redan har godkänts som nästa ordförande. Utfrågningen av Andriukaitis skedde i parlamentets miljöutskott, som hanterar livsmedelssäkerhet.
Det var tydligt att Andriukaitis helst höll sig till allmänt hållna och rätt vaga budskap. På en lång rad konkreta frågor om vilken linje han avser att driva som kommissionär, blev svaret att han först måste sätta sig in i de komplexa frågorna, att frågan kräver diskussion med parlamentet och andra berörda, samt att beslut fattas kollektivt av kommissionen och inte av honom själv. Allt detta är självklarheter och många ledamöter var tydligt missnöjda med de undflyende svaren.
De tydliga besked som gavs var därmed lätträknade. På livsmedelsområdet gällde det följande:
- EU har bland de högsta livsmedelssäkerhetsstandarderna i världen, vilket bidrar till europeiska företags konkurrenskraft globalt. Kontroll och tillämpning av det befintliga regelverket för livsmedelssäkerhet och djurhälsa ska prioriteras.
- Förhandlingarna om nya förordningar om kontroll och nya livsmedel ska fullföljas.
- Under den nya kommissionens första halvår kommer man att se över proceduren för godkännande av GMO-grödor – däremot sades ingenting om vad han vill uppnå med översynen.
- Frihandelsavtalet med USA kommer inte att innebära att europeiska standarder sänks.
- Minska matsvinnet, bl a genom att se över datummärkning.
- Bekämpa livsmedelsbedrägerier är en viktig prioritering – dock återigen utan att precisera hur.
- Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA behöver bli mer öppen kring sina metoder och resultat, för att inte skada förtroendet för politikens vetenskapliga grund. Forskning som betalas av företag måste undvikas för att det inte ska uppstå missbruk av resultaten – här nämnde han ”propaganda från tobaksbolagen” som presenterats som vetenskapliga fakta.
- Livsmedelsmärkningen ska ge tillräcklig information men inte heller för mycket, det bör också övervägas om viss information kan lämnas på hemsidor istället för på förpackningen. Näringsdeklaration ska krävas även för alkoholhaltiga drycker. Det framstod inte som att Andriukaitis var påläst om de nya märkningsreglerna som träder i kraft om drygt två månader. På frågan om ursprungsmärkning av kött som ingrediens i sammansatta produkter, svarade han undvikande och menade att man behöver se över vilka kostnader det innebär.
Bland ledamöterna som ställde frågor var det många som var kritiska till frihandelsavtalet med USA och till GMO-grödor. En ledamot hävdade att livsmedel av sämre kvalitet förs ut på marknaden i öst- och centraleuropeiska länder, vilket Andriukaitis sade sig känna till och ville bekämpa. Två av de få ledamöter som tydligt tog ställning för livsmedelsbranschens förutsättningar, var Renate Sommer (tysk kristemokrat) och Jan Huitema (holländsk liberal). Sommer ifrågasatte kommissionens tendens att vilja reglera ohälsosamma livsstilar, medan Huitema slog ett slag för innovation som inte i onödan ska hämmas av regler baserade på känslor snarare än fakta. Ingen av dem fick något tydligt svar, annat än att Andriukaitis inte är emot innovation men att säkerheten måste komma först.
Andriukaitis återkom ofta till sin yrkesbakgrund som läkare, både när parlamentarikernas frågor gällde hälsa och livsmedel. Hans prioriteringar i livsmedelspolitiken tycks också främst gälla hälsoaspekter. ”För att invånarna ska kunna upprätthålla en god hälsa behöver de säkra livsmedel. Jag kommer därför att främja hälsosam och säker mat som ett sätt att undvika onödiga utgifter inom hälso- och sjukvården”, sade Andriukaitis i ett skriftligt uttalande till parlamentet inför utfrågningen. Han tillade muntligt att han ville titta närmare på vilka skadliga effekter som utbudet av hårt marknadsförda och ohälsosamma produkter i dagens livsmedelsbutiker har för unga människor.
Mot den bakgrunden blir det viktigt för livsmedelsbranschen att också följa och föra dialog med andra delar av kommissionen med ansvar för t ex konkurrenskraft och industrifrågor. De blivande kommissionärerna för inre marknaden och industripolitik (Elzbieta Bienkowska från Polen), sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft (Jyrki Katainen från Finland) samt regelförenkling (Frans Timmermans från Nederländerna) blir särskilt viktiga i det sammanhanget.
Om parlamentet ger sitt godkännande kommer den nya kommissionen att tillträda den 1 november.
