Färdigmat är inte alltid saltare
Endast 1 procent av svenskarna är oroliga för saltet i maten, enligt en färsk undersökning från YouGov. Detta kan exempelvis jämföras med de 15 procent som säger sig vara oroliga för tillsatser.
Detta illustrerar hur saltfrågan nästan glömts bort i den i övrigt allt intensivare debatten kring mat och hälsa, trots att salt utgör en klart större hälsoutmaning än de omskrivna tillsatserna. Livsmedelsverket, konsumentorganisationerna och vi i branschen har uppenbarligen misslyckats i vår kommunikation, vilket i sig visar att svenskarna i allt högre grad struntar i vad traditionella auktoriteter säger.
Den svenska livsmedelsindustrin har, tvärtemot den bild som ges i debattartikeln på Brännpunkt 18/5, arbetat med att minska saltet i sina produkter det senaste decenniet. Livsmedelsföretagens årliga enkät till medlemsföretagen visar att många gjort saltsänkningar i sina produkter eller tagit fram nya produkter med lägre salthalt än vad som är standard. Men visst, för många företag har inte saltfrågan varit allra högsta prioritet och arbetet har ofta skett i motvind. Det betydligt större konsumenttrycket på att minska mängden socker, fett och tillsatser har haft större påverkan på innehållet i livsmedelsindustrins produkter de senaste åren.
Att en stor del av svenskarnas saltintag kommer från konsumtionen av ”färdiga” livsmedel innebär inte att industrimaten per se är saltare än mat vi äter på restaurang eller lagar själva. Och så värst dolt är saltet inte. Saltmängden framgår nästan alltid på livsmedelsförpackningen. Och nästa år blir saltmärkningen obligatorisk på alla livsmedel.
Faktum kvarstår dock. Många svenskar bör minska saltkonsumtionen och det är bra att Livsmedelsverket och konsumentorganisationerna lyfter frågan.
Debattörerna bortser dock ifrån att förutsättningarna att minska salthalten skiljer sig en hel del mellan olika produkter och att en saltminskning förutom smaken även påverkar livsmedlets kvalitet, konsistens, hållbarhet och säkerhet. Vi i branschen drar nu igång ett omfattande innovationsprojekt tillsammans med SP Food and Bioscience, med stöd från Vinnova, som just handlar om att hitta nya metoder att sänka salthalten utan att försämra våra livsmedel.
Förhoppningen är att projektet ska öka förutsättningarna för en ny våg av saltsänkningar i livsmedelsindustrin. Detta kan dock bara bli möjligt om efterfrågan på produkter med lägre salthalt ökar. En viktig nyckel till detta är att göra det enklare för företagen att kommunicera sina saltsänkningar.
I arbetet med EU:s regler för näringspåståenden drev vi tillsammans med den europeiska branschorganisationen Food Drink Europe förslaget att en producent som sänker salthalten i en produkt med minst 10 procent ska få kommunicera detta på förpackningarna och i marknadsföringen under en period. Detta som en tydlig signal till konsumenterna att saltmängd är något viktigt och att det här finns ett hälsosammare alternativ.
Detta förslag vann inte gehör i EU och det backades heller inte upp av Livsmedelsverket. Argumentet var att saltsänkningen var för liten, vilket är märkligt då de flesta är överens om att saltet måste sänkas i etapper för att det ska vinna gehör hos konsumenterna. Vi vill gärna att Sverige tar upp förslaget igen. Frågan är om Livsmedelsverket är med?
MARIE SÖDERQVIST
vd Livsmedelsföretagen
ELISABET RYTTER
Forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen
