”Företagen måste avsätta tid för validering”

För att Sveriges livsmedelsföretag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga är det a och o att medarbetarna har rätt kompetens. Inom ramen för projektet Mer mat – fler jobb har Emilia Eneman på Livsmedelsföretagen ansvarat för delprojektet validering. Emilia berättar här om hur det har gått med valideringsprojektet, vilka lärdomar man har dragit och vad som krävs framåt.

Projektet Mer mat – fler jobb har sedan 2019 bidragit med kompetenshöjande åtgärder för livsmedelsföretag och dess personal. Arbetsförmedlingen har stöttat livsmedelsföretag med rekryteringsinsatser och utbildat arbetslösa personer inom ramen för den så kallade rekryteringsutbildningen för styck och slakt. Projektet Mer mat – fler jobb kommer att fortsätta fram till maj 2022 och presenteras i sin helhet på en avslutningskonferens i Europahuset den 18 maj.

– Det behövs en fungerande kompetensförsörjning för att behålla och stärka konkurrenskraften inom svensk livsmedelsförädling. Ökad digitalisering, robotisering och automatisering kommer kräva både en högre och mer specialiserad kompetens hos personal inom livsmedelsindustrin. Projektet har visat konkreta exempel för att uppnå målen i livsmedelsstrategin genom kompetenshöjande verktyg och är en viktig pusselbit för att öka svensk livsmedelsproduktion, säger Emilia Eneman på Livsmedelsföretagen.

Nu avslutas delprojektet validering som Emilia Eneman projektlett. I samband med detta har man utvärderat hur insatser kommit livsmedelsföretag till del och sammanställt detta i en slutrapport som beskriver projektresultaten i Mer mat – fler jobb utifrån Livsmedelsföretagens perspektiv. Rapporten fokuserar på valideringsprojektet, som  inriktat sig på livsmedelsföretag med industriell produktion, och beskriver hur de andra projektinsatserna kommit Livsmedelsföretagens medlemmar till del.

Slutrapport: Mer mat – fler jobb

Coronapandemin ett hinder

Emilia berättar att projektets validering har baserats på den redan befintliga branschvalideringsmodellen Industriteknik BAS. Flera branscher inom industrin har tidigare använt den, däremot inga företag i livsmedelsindustrin. När förberedelserna för valideringen var avklarade hade det hunnit bli mars 2020, och coronapandemin var ett faktum. Livsmedelsindustrin var snabb med att stänga sina produktionsanläggningar för utomstående, för att stoppa smittspridningen. Det gjorde det smått omöjligt att utföra valideringar under den tyngsta nedstängningen.

– När vi hade levt med pandemin under något halvår, ökade efterfrågan på svenska livsmedel. Det ledde till att vissa livsmedelsföretag fick mer att göra, samtidigt som de hade mindre tid att lägga på validering av sin personal, berättar Emilia Eneman. En annan utmaning var att flera företag drabbades av höga sjukskrivningstal vilket gjorde att man var tvungen att fokusera på att hålla igång produktionen så gott det gick.

Trots utmaningarna som pandemin bjöd på, har över 100 personer inom livsmedelsindustrin genomgått en validering via Mer mat – fler jobb. Det har gett projektet viktiga insikter om livsmedelsindustrins kompetensbehov.

Ifrågasättande medarbetare

En insikt är att motivationsfrågan måste lösas, då medarbetare ibland ifrågasätter varför de måste genomgå en validering.

– Det kan vara svårt att se hela bilden, det handlar ju om ett visst mått av självledarskap, säger Emilia Eneman. Men jag har ändå uppfattningen att vi sår ett frö hos både företaget och dess medarbetare.

Emilia Eneman berättar samtidigt solskenshistorien om en medarbetare som skrev full pott på alla tester, vilket var en överraskning både för medarbetaren och företaget. Han fick chansen att arbeta med andra frågor eftersom han stor kunskap inom produktionsteknik/ekonomi och kom på så vis till sin rätt. En validering kan få individer att växa.

Vem betalar för tiden?

I många fall försöker företagen dela lika så att medarbetaren gör vissa bitar av de digitala kurserna som ingår i validering under arbetstid och lägger ungefär lika mycket tid hemma. Då handlar det ofta om att genomföra de digitala kurser som valideringen har påvisat att man behöver för att höja sin kompetens.

– Det finns delade meningar om de digitala kurserna ska göras helt på arbetstid eller inte. Motargumentet är att en validering är minst lika mycket en förmån för arbetstagaren, som får ett yrkesintyg som är gångbart inom alla industribranscher.

Totalt tar validering i snitt 1- 1,5 arbetsdag i anspråk med test, kurser och omtest. Inte många timmar kan tyckas, men en slutsats är ändå att tiden inte finns. Tid är pengar och om en medarbetare inte kan jobba sitt pass en dag, måste en ersättare in.

– För att lyckas med valideringen måste företagen avsätta tid. Det måste dessutom finnas en företagsansvarig som på individnivå följer upp att medarbetarna går de kurser som validering visar att de behöver. Liksom att man gör en omvalidering för att sedan gå i mål, säger Emilia Eneman.

Det är vanligt att företag håller egna interna kurser i till exempel arbetsmiljö. Trots att medarbetarna gått kurserna, har valideringen kunnat påvisa att hela arbetslag inte har fått med sig rätt kunskaper. Den individuella valideringen är därför viktig.

Viktiga lärdomar att ta vidare

– Ett hinder som vi inte hade förutsett var språket. Många som arbetar inom livsmedelsindustrin är utrikesfödda och testen finns ännu bara på svenska och engelska. Det har visat att flera personer faktiskt inte förstår frågorna, då testen ligger på en högre svenskanivå än SFI. I och med det kan vi inte mäta kompetensen på ett rättvist sätt. Därför är det viktigt att se över om testen ska översättas till fler språk, säger hon.

En annan del som bör ses över är ämnesområdena ritningsläsning och mätteknik. Inget av de deltagande livsmedelsföretagen använde dessa områden i sin produktion och har därför haft svårt att nå upp till nivån godkänt. En revidering av områdena bör ses över i Industriteknik BAS för att de bättre ska anpassas till livsmedelsindustrin.

– Och sist men inte minst måste man komma tillbaka till frågan om tid. Validering har inte kostat något, eftersom Mer mat – fler jobb-projektet är subventionerat av Europeiska socialfonden, ESF. Men frågan är om det är tillräckligt. Kanske måste det till och med finnas ett ekonomiskt stöd för de livsmedelsföretag som vill att göra en validering för att täcka produktionsbortfall. Det här är kanske ett av de viktigaste medskicken för att fler ska validera sin personal, avslutar Emilia Eneman.