Förslag till nya och förstärkta åtgärder för att rädda små och medelstora livsmedelsföretag
Regeringens stödåtgärder till näringslivet är lovvärda men otillräckliga. Ett stort antal små- och medelstora livsmedelsföretag har tappat nästan hela sin försäljning och riskerar nu att slås ut i en omfattning som Sverige inte har upplevt i modern tid. För att rädda företagen föreslår Livsmedelsföretagen sju skarpa åtgärder som bör sättas in omgående.
De senaste veckorna har regering, riksdag och riksbank vidtagit ett stort antal krisåtgärder. Livsmedelsföretagen har en nära och konstruktiv dialog med Regeringskansliet och vi vill ge beröm till regeringens snabba hantering för att ta till åtgärder och driva igenom lagstiftning för att stötta företagen inom industrin. Men det kommer att krävas mycket mer, i synnerhet när det gäller små- och medelstora företag.
Läs intervjun med Stefan Fritzdorf, vd för Vivels: Kaos stoppar hjälpen till företagen – ”Vi har inte sett en krona”
− Den ekonomiska verkligheten för många av våra små- och medelstora medlemsföretag är brutal och skoningslös. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt. De åtgärder som hittills vidtagits av regeringen är välbehövliga och lovvärda, men för flertalet av våra 800 medlemmar är de tyvärr otillräckliga. Coronakrisen är en ekonomisk malström av ett slag vi aldrig har sett och då räcker det inte långt med livbojar. Särskilt de mindre företagen är extremt utsatta och många är redan på fallrepet. Om inte nya och kraftfulla åtgärder sätts in kommer vi snart att se en utslagning av företag i en omfattning som Sverige inte har upplevt i modern tid, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Många av åtgärderna som redan har vidtagits för att stötta företagen är olika typer av lån, via bankgarantier och anstånd med skatteinbetalning. Det är Livsmedelsföretagens åsikt att staten inte ska medverka till att redan hårt drabbade företag skjuter kostnader på framtiden och bygger skuldberg. Likviditetsåtgärder behöver istället för lån i möjligaste mån utgöras av kontanta bidrag, direkt sänkning av skatter samt subventioner.
Upprorsstämning i Företagarsverige: Regeringen struntar i oss
− Det här handlar om drivna småföretagare som knegar på dag ut och dag in utan att klaga eller be om hjälp. De betalar in skatt, betalar ut löner och skapar nya jobb. Det är lätt att ta dem för givet men det är de som får Sverige att gå runt. Även när det går som bäst så har de knappa marginaler och små buffertar, och i en kris av de här proportionerna så har de väldigt lite att sätta emot. De kanske klarar sig några veckor, kanske till och med en månad eller två, men sen är det slut. Så nu är det vår tur, samhällets tur, att betala tillbaka och bära företagen ett litet tag tills den värsta krisen är över, säger Björn Hellman.
Läs Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, i DN Debatt: ”Konkurser kan till i höst öka arbetslösheten med 350.000”
Det finns även byråkratisk tröghet och administrativt krångel som gör att beslutade åtgärder har svårt att slå igenom och nå ut till de företag som är i skriande behov av dem. Riksbankens ökade utlåning kommer inte igenom banksystemet i tillräckligt hög grad. Samtidigt har anståndsmöjligheten via skattekontot ännu inte trätt i kraft och har en hög räntenivå som avskräcker. Livsmedelsföretagen får även information om att många företag trots permittering har svårt att betala sina lönekostnader eftersom de tappar arbetskraft men behåller stora delar av sina arbetskraftskostnader.
− Man kan dela upp coronakrisen i två olika typer av problem. Dels samhällets försörjningsförmåga som sätts på prov i takt med att sjuktalen ökar och leveranskedjor försvagas eller bryts. Dels de företagsekonomiska prövningar som uppstår när efterfrågan nästan helt försvunnit. Om den senare frågan inte möts av kraftfulla och omedelbara åtgärder kommer det i förlängningen få stora konsekvenser på samhällets försörjningsförmåga. De här två problemen hänger ihop men kräver delvis olika slags insatser. Därför har vi nyligen överlämnat sju konkreta förslag på åtgärder som riktar sig specifikt till små- och medelstora företag. Vi hoppas och tror att regeringen inser hur viktigt och brådskande detta är, säger Björn Hellman.
De föreslagna åtgärderna, som återges här nedan, överlämnades till regeringen den 3 april.
1. Ett system för korttidspermitteringar som möjliggör permittering ner till 0 % och täcker hela företagens kostnad för permitterad personal
De möjligheter till korttidspermittering som hittills skapats har varit nödvändiga för många företags överlevnad. De är dock inte tillräckliga för den långvariga och djupa kris vi befinner oss i. Företagen har inte möjlighet att betala personalkostnader för anställda som inte arbetar. För ökad möjlighet till fortsatt överlevnad genom krisen behöver företagen:
- Ges möjlighet till minskning av sysselsättning hos anställda ned till 0 %
- Minska sin andel av total lönekostnad i direkt relation till de anställdas minskade arbetstid
2. Slopad retroaktivitet vid ersättning för sjuklön
Efter beslut om att staten ska ta över ansvar för sjuklön avseende de första 14 dagarnas sjukdom är gången idag sådan att arbetsgivare betalar ut sjuklön på samma vis som tidigare för att sedan få kostnaden ersatt via skattekonto. Då många företag lider av akut likviditetsbrist har de inte möjlighet att ligga ute med dessa medel. I stället bör ett system upprättas där sjuklönen utbetalas direkt av staten.
3. Sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalningar
Möjligheten till anstånd med skatteinbetalningar är en bra åtgärd men regeringen måste korrigera räntenivån från nuvarande 6 procent till högst 1,25 procent.
4. Ökad statlig garanti vid lån till små och medelstora företag
Regeringen har beslutat om att statliga lånegarantier ska utgå till 70 % vid lån till företag som drabbats av coronakrisen. Dessa lån ges via banker efter en sedvanlig kreditprövning. Detta gör det svårt för små och särskilt utsatta företag att ta lån, trots den statliga garantin. Vi föreslår därför en ökad statlig garanti för lån som lämnas till mindre företag som drabbats av stora intäktsbortfall som ett resultat av coronakrisen.
5. Avskaffade kontrollavgifter
Kommunerna tar ut avgifter för livsmedelskontrollen. Enligt direktiv från Livsmedelsverket ska själva kontrollen präglas av lyhördhet och flexibilitet inför den rådande situationen. Trots detta är avgiften i samband med utförande av samhällsviktig verksamhet ett problem. Livsmedelsverket bör få budgetmedel under 2020 motsvarande deras kontrollavgifter och kommunerna kompenseras så att respektive myndighet kan besluta om avgiftsfria kontroller under 2020.
6. Direkt inkomstbortfallsstöd för att rädda hotade branscher
För företag i branscher som drabbats av inkomstbortfall om över 50 % – i synnerhet bagerier, konditorier och andra leverantörer till restaurang- och mötessektorn – bör ett direkt stöd upprättas omgående. Många av dessa företag har redan uttömt sina ekonomiska buffertar. Om inget görs är risken överhängande att hela branscher dör ut med massarbetslöshet som följd.
7. Förberedande av överbryggande stimulansåtgärder
För att säkerställa snabbast möjliga återhämtning från den här pågående ekonomiska katastrofen bör överbryggande åtgärder redan nu förberedas för implementering då nuvarande krispaket hävs. Det är av yttersta vikt att företagen, när krisen är över, känner sig trygga nog att snabbt kunna återuppta sin verksamhet och börja återanställa. Våra huvudsakliga förslag till överbryggande åtgärder är tillfälliga momssänkningar och fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter.
