Förvaltningsrättens dom: Ja, gröt får kallas för gröt

I höstas meddelade Förvaltningsrätten att barnmatsproducenten Alex&Phil får kalla sina grötklämmisar för just gröt. Men varför var detta en rättslig fråga och vad innebär beslutet för andra producenter? Vi bad Livsmedelsföretagens märkningsexpert Ulrika Ehrhardt förklara.

Ulrika Ehrhardt arbetar med livsmedelslagstiftning, märkning, allergifrågor och livsmedel för särskilda näringsändamål. I detta ingår bland annat att bistå Livsmedelsföretagens medlemsföretag med rådgivning och ha en tät dialog med relevanta myndigheter. Ulrika har följt ärendet med Alex&Phil på nära håll och stöttat företaget under de olika rättsliga turerna.

Ulrika, vad handlade detta om?

– Frågan var om Alex&Phils grötklämmisar – som innehåller fler ingredienser än mjöl, gryn eller flingor samt vatten eller mjölk – ska få kallas för gröt. Företaget gör näringsrik barnmat med flera ingredienser än dessa, något som man tydligt informerar om på framsidan av förpackningen. Andelen havremjöl i bolagets produkter ligger ganska nära ett klassiskt recept på havregröt.

Varför hamnar en fråga om grötklämmisar hos Förvaltningsrätten?

– Efter en anmälan från en privatperson beslutade miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun att gröt endast fick ha ett fåtal ”traditionella” ingredienser. Alex&Phil överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Stockholms län som gick på Nacka kommuns linje, varpå Alex&Phil överklagade till nästa instans. Förvaltningsrätten i Stockholm meddelade i sin dom att de tidigare instansernas beslut upphävs och gav därmed Alex&Phil rätt.

Vad säger Förvaltningsrätten i sin dom?

– Förvaltningsrätten konstaterar att det inte finns någon föreskriven beteckning av ”gröt” och att det saknas lagstöd för den snäva definition av gröt som Nacka kommun och länsstyrelsen i Stockholm har hävdat. Vidare menar man att beteckningen gröt inte är vilseledande för företagets grötklämmisar som även innehåller frukter, bär, naturlig fruktjuice och rapsolja.

– Länsstyrelsen har således inte haft fog för att förelägga Alex&Phil att upphöra med användandet av beteckningen gröt. Dessutom menar Förvaltningsrätten att företagets grötklämmisar har tydlig information om samtliga ingredienser på framsidan av förpackningarna samt en innehållsförteckning på baksidan som gör det lätt för konsumenter att förstå vad produkten innehåller.

Här kan du läsa domen i sin helhet (pdf)

Får domen några konsekvenser för andra livsmedelsproducenter?

– Domen visar att livsmedelstillverkare inte behöver ge upp när de tycker att myndigheter fattar felaktiga och godtyckliga beslut. I de olika turerna i detta ärende har det bland annat ifrågasatts att myndigheter kan fatta beslut om hur märkning uppfattas av konsumenter utan att ha något annat underlag än några få personers subjektiva uppfattning. Man måste rimligtvis kunna ställa krav på myndigheter att ha ett gediget underlag som är förankrat i lagstiftningen innan man fattar beslut som kan få enorma konsekvenser för företag. Dessutom finns det en kraftig diskrepans mellan de olika tillämpningsmyndigheternas tolkningar, vilket skapar en godtycklighet i rättstillämpningen som medför en stor rättsosäkerhet för alla livsmedelsföretag.

Är det här en rimlig fråga att lägga skattepengar på?

– Nej, det är det inte. Det är olyckligt både för företagen och myndigheterna att så mycket tid, kraft och pengar ska behöva läggas på en fråga av denna typ. Tyvärr händer det alltför ofta att nitiska tjänstemän på oklara juridiska grunder och utifrån egna subjektiva uppfattningar agerar på ett sätt som skapar stora bekymmer för företagare.

Hur kan liknande fall undvikas?

– Vi uppmanar myndigheterna att följa sin egen princip om god kontrollsed enligt vilken kontrollen bland annat ska vara riskbaserad. Det vill säga, den kontroll som har störst betydelse för konsumenternas hälsa och intressen ska prioriteras. Den mat vi äter ska vara säker och informationen om den ska vara riktig, och kontrollen ska av företagare och bransch upplevas som meningsfull. Den här principen har inte följts i Alex&Phils ärende.

– Livsmedelsverket bör säkerställa att tjänstemän inte uttalar sig eller agerar utan en objektiv och rättsligt förankrad motivering i tolkningsfrågor, och man bör försäkra sig om att kontrollmyndigheter arbetar enligt god kontrollsed.

Livsmedelsverkets sida om god kontrollsed