Handlingsplan 2.0 för livsmedelsstrategin: en hel del plus men även några minus

Regeringen satsar totalt 846 miljoner kronor på en uppdaterad handlingsplan för livsmedelsstrategin för perioden 2020–2025. Livsmedelsföretagen har i över ett års tid bidragit med inspel till planen, och bland de positiva nyheterna återfinns satsningar på en kött- och charkakademi, regelförenkling, export, forskning och matsvinn.

Regeringen beslutade om den nya handlingsplanen för livsmedelsstrategin strax innan årsskiftet. Planen innebär satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, samt ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020.

– Vårt team av näringspolitiska experter har arbetat hårt och länge med att föda in Livsmedelsföretagens synpunkter och lyfta de viktigaste frågorna för industrin. Den här sortens arbete är en central del av vårt uppdrag som kanske inte så många känner till. Nu när vi ser den färdiga planen tycker vi att den innehåller en hel del bra satsningar som vi har efterfrågat, och vi är särskilt glada för att den tar ett långsiktigt perspektiv. Men det finns också ett antal viktiga frågor som regeringen har valt att inte prioritera, så vårt arbete fortsätter, säger Tove Larsson, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Livsmedels­företagens övergripande prioriteringar

Tillväxtverket som samordnande myndighet för livsmedelsstrategin med Jordbruksverket som utvärderande myndighet

Tilldelade resurser: 9 miljoner kr + 1,5 miljoner kr/år (Jordbruksverket)

Förlängd handlingsplan

– Livsmedelsföretagen ser positivt på regeringens nya handlingsplan för livsmedelsstrategin. Vi har i våra inspel tryckt på vikten av långsiktighet och tydlighet så att vi och våra medlemsföretag vet vad vi har att förhålla oss till. Det har vi fått nu, i och med att finansieringen är klar t.o.m. 2025. Tillväxtverket har fått rollen att samordna och främja samverkan mellan myndigheterna och aktörerna i livsmedelskedjan vilket vi hoppas skall leda till en bättre koordinering av livsmedelsstrategins insatser och att även livsmedelsföretag blir mer i fokus för Tillväxtverkets ordinarie insatser, säger Tove Larsson.

Hållbara livsmedelssystem

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr för 2020

– Hållbarhet och klimat- och miljöfrågor är centrala för Livsmedelsföretagen och våra medlemmar, så vi uppskattar att såväl Jordbruksverket som Naturvårdsverket har fått i uppdrag att arbeta med hållbara livsmedelssystem i samarbete med branschen, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Regler och villkor

 

Regel och tillämpningsanalys

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr/år

– Livsmedelsföretagen välkomnar det tydliga fokus på samverkan, regelförenkling och företagsperspektiv som finns i myndigheternas regleringsbrev för 2020 och deras uppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin. Tillväxtverket har fått i uppdrag att göra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen samt identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken. Så nu kanske det äntligen blir verkstad inom detta område, säger Marie Rydén, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsverket får igång en samverkansstruktur

Livsmedelsverket skall redovisa hur de arbetar för att utveckla samråd i EU:s beslutsprocesser

Tillräckliga resurser för ”god kontrollsed”

Tilldelade resurser: 7 miljoner kr

Konsument och Marknad

Livsmedelsexportprogrammet ”Try Swedish” förstärks med prioritering av länder med störst potential

Tilldelade resurser: 22 miljoner kr för 2020 och 20 miljoner kr/år för 2021–25

Nationell samordnare för livsmedelsexport

– Det är viktigt att satsningarna på exportfrämjande är långsiktiga. Därför är vi nöjda med att Näringsdepartementet fortsatt kommer ha en nationell exportsamordnare samt att satsningarna som gjorts på framförallt programmet Try Swedish de senaste åren fortsätter, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på Livsmedelsföretagen.

Utveckla arbetet med exportgodkännanden 

Tilldelade resurser: 5 miljoner kr + 6 miljoner kr/år

Fler godkända anläggningar för export till tredjeland        

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr + 1 miljon kr/år

– Både Jordbruksverket och Livsmedelsverket har fått pengar för att utveckla exportgodkännande av svenska livsmedel och jordbruksvaror. Nu måste bara dessa myndigheter arbeta tillsammans på ett bra sätt så att processerna inte tar för lång tid. Här hoppas vi på att Tillväxtverket kan bidra till att få igång ett projektbaserat arbetssätt. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har också fått pengar för att finansiera verksamhet som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land. Det är inte acceptabelt att svenska livsmedelsföretag nekas export på grund av att Sverige saknar tillträde till marknader som våra konkurrerande grannländer har haft tillgång till under lång tid, säger Rasmus Bäckström.

Genomföra handlingsplanen för minskat matsvinn 2030   

Tilldelade resurser: 6 miljoner kr/år

– Det är mycket bra att Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket har fått 6 miljoner kr per år för att fortsätta arbete med handlingsplanen för minskat matsvinn. Just kring matsvinn har det saknats action tidigare på ett nationellt plan, så det här är en satsning som är efterlängtad av branschen. IVL har gjort bra studier och projekt för branschöverenskommelser och kring mätdata som nu kan få möjlighet att vidareutvecklas, säger Sara Sundquist.

Fler lantbruksråd  

Livsmedelsattachéer för att täcka upp nyckelmarknaderna

– Business Sweden skall fortsatt satsa på livsmedelsexportansvariga som är stationerade på potentiella tillväxtmarknader som USA/Kanada, Japan/Sydkorea och Sydostasien (Singapore). Detta är bra, men vi tycker att det borde vara en självklarhet att även tillsätta lantbruksråd och livsmedelsattachéer på våra ambassader för att få effektiva livsmedelsteam så som i exempelvis Kina. Ett viktigt konkurrentland som Irland har över 50 utsända livsmedelsfrämjare, och där ligger Sverige oerhört långt efter, säger Rasmus Bäckström.

Satsning på Nyckelhålet

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr/år

– Två miljoner per år för att vidareutveckla Nyckelhålet är bra men samtidigt helt otillräckligt. Norge och Danmark lägger årligen 3–4 miljoner kronor på kommunikation om Nyckelhålet, och vi anser att 10 miljoner kr/år vore rimligt. Att satsa på det väletablerade Nyckelhålet är särskilt angeläget när vi ser att andra alternativa märkningar med mindre transparens börjar få fäste inom EU, säger Marie Rydén.

Utbildning och innovation

Rädda kött-och charkyrket genom att utveckla en kött-och charkakademi

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr

– Det finns ett skriande behov av utbildad personal inom kött- och charkbranschen. Därför är det mycket glädjande att regeringen avsätter 2 miljoner kr för att vi ska kunna utveckla en kött- och charkakademi. Tillsammans med branschorganisationen Kött- och charkföretagen ska vi undersöka och synliggöra behovet av utbildning på olika nivåer, ta fram underlag för utbildningar och utbildningsmaterial, och säkerställa gesäll- och mästarnivåerna för yrken inom kött och chark och koppla utbildningarna till dessa, säger Karin Thapper, ansvarig för kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen.

Här kan du läsa mer om den kommande kött- och charkakademin.             

Långsiktig finansiering av Sweden Food Arena 

Tilldelade resurser: 2 miljoner kr/år

– Det är positivt att Sweden Food Arena får fortsatt och långsiktig finansiering med 2 miljoner per år under perioden 2020–2025. Det ger goda förutsättningar att fortsätta det viktiga arbete som arenan nu har startat igång, säger Elisabet Rytter, forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen.

– Flera av Livsmedelsföretagens förslag på kompetensutveckling inom arbetsrätt, digitalisering och arbetsmiljö finns inte med i myndigheternas uppdrag inom Livsmedelsstrategin. Men om fler livsmedelsföretag utnyttjar Tillväxtverkets utvecklingscheckar och myndigheten får större fokus på livsmedelskedjan så kan detta kanske stödjas inom ramen för andra insatser, säger Karin Thapper.

Optimera fördelningen av medel mellan Vinnova och Formas          

Tilldelade resurser: Vinnova 5 miljoner kr och Formas 47 miljoner kr för 2020

– I grunden är det positivt att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel, placerat hos Formas, får fortsatt finansiering. Men vi hade hellre sett en annan fördelning och en utökad satsning till Vinnova som finansierar industrinära forskning. Vinnova får endast 5 miljoner kr år 2020 och bara en liten del av de totalt 74 miljoner som satsas på livsmedelsstrategins strategiska område ” kunskap och innovation” har en nära koppling till livsmedelsindustrin, säger Elisabet Rytter.