Höstbudgeten och satsningar på livsmedel: ”Inte mycket tyvärr”

Idag presenterade regeringen sin höstbudget. Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, har gått igenom budgetpropositionen för att se vilka satsningar regeringen gör (eller inte) på livsmedelsstrategin, livsmedelsberedskap och andra områden av stor vikt för svensk livsmedelsproduktion och försörjningsförmåga.

Efter den traditionella promenaden från Finansdepartementet till Riksdagen presenterades regeringens budgetproposition av finansminister Elisabeth Svantesson. Patrik Strömer har snabbläst propositionen och i synnerhet Utgiftsområde 23 ”Areella näringar, landsbygd och livsmedel”. Vi passade på att ställa några frågor till honom.

Patrik, vad är din övergripande analys av regeringens höstbudget? Vad är inriktningen?

– Regeringen har länge upprepat budskapet att ”Nu får vi ordning på Sverige” och den här budgeten signalerar att regeringen åtminstone anser sig ha fått ordning på inflationen. Förra budgeten fick kritik för att inkomstskatterna låg kvar på höga nivåer, men nu sker lättnader för alla som arbetar. Det sker också en satsning på försvaret, både militärt och civilt försvar. Det beror dels på att försvarsförmågan behöver bli bättre i Sverige nu när Ryssland krigar mot sina grannar, dels för att Nato-medlemskapet förpliktigar.

Ur ett livsmedelsperspektiv, vad finns det att ta fasta på i budgeten?

– Inte mycket tyvärr. Det är inte helt enkelt att tolka ens de tydligast uppställda tabellerna i den här luntan, men tittar man på tabell 2.2 som handlar om förändringar i utgiftsramen, så innebär det faktiskt en reell minskning av utgiftsramen de kommande åren. Även om livsmedel har förekommit mycket i samhällsdebatten de senaste åren, så är det svårt för en regering att åstadkomma särskilt mycket med hjälp av budgeten som sådan.

– Ur ett civilförsvarsperspektiv finns det lite mer att ta fasta på. Många kommuner behöver investera i stärkt vattenförsörjning och rening av avlopp, och detta kan också leda till bättre grundförutsättningar för livsmedelsproduktion i Sverige. Det är också i samband med civilt försvar och stärkt krisberedskap som de största satsningarna sker på området* och då till största delen inom dricksvattenområdet. I våra dialoger med ansvariga myndigheter (MSB och Livsmedelsverket) har vi dock inte fått ytterligare detaljer om hur anslaget fördelas.

– En avgörande faktor – som dock inte ligger inom ramen för budgeten – är att det krävs tydliga avtal för att få till stånd offentlig-privat samverkan inom det civila försvaret. Det är mycket som fortfarande är oklart gällande näringslivets roll i totalförsvaret inklusive finansiering, ansvarsfördelning och krigsplacering.

_{* Dessa satsningar återfinns i Utgiftsområde 6}

Tidigare i höstas aviserade regeringen stora satsningar på forskning och innovation. Kommer detta att gynna svensk livsmedelsproduktion?

– Det återstår att se. Den forskningspolitiska propositionen kommer att ha mer detaljer. Men det sker ett tillskott av forskningsresurser i ekonomiska termer via Formas. I Tabell 2.93 finns en ökning från 54 miljoner kronor år 2025 till 147 miljoner kronor år 2027.

– Även om utvecklingen mot ökad hållbarhet är påtaglig i hela branschen, har just den offentliga finansieringen av forskning och innovation varit väldigt begränsad. Ska Sverige kunna öka sin livsmedelsproduktion markant behövs det ny forskning, bättre samarbete mellan företag och forskare, och framför allt möjlighet till innovationer som ytterst gör konsumenterna nöjda, glada och mätta.

– Ansökan BioImpact, där Livsmedelsföretagen är en av parterna, bidrog till att samla de gröna näringarna och den biobaserade processindustrin. Satsningar på forskning och innovation är centralt för att fortsätta utvecklingen med en hållbar omställning som också är ekonomiskt lönsam.

Regeringen har lovat att presentera en uppdaterad livsmedelsstrategi. Vad blev det av detta?

– Ja, det löftet återstår att infria. I budgeten står visserligen: ”Regeringen ser därför fortsatt behov av att vidareutveckla den nationella livsmedelsstrategin för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan.” Regeringen föreslår även att förstärka budgeten för genomförandet av livsmedelsstrategin under 2025 med 80 miljoner kronor, till en total nivå på 246 miljoner kronor. Det är självklart positivt, men i samma budget kan man utläsa att motsvarande medel för 2026 och 2027 minskar med 97 miljoner kr. Det är svårt att veta hur man ska tolka det minskade anslaget och om det kan komma att ändras i kommande budgetpropositioner.

– Det är nu den tredje mandatperioden med en livsmedelsstrategi och vi är halvvägs in i denna mandatperiod. Regeringen är säkert medveten om att ju längre det dröjer innan den presenteras, desto högre har förväntningarna hunnit bli. Det viktiga är att den blir just en strategi och inte bara en önskelista eller ett antal målsättningar. Hela branschen behöver bättre förutsättningar för att Sverige på allvar ska kunna ta rollen som Norra Europas mest kvalitativa och diversifierade matland.

Läs mer: Livsmedelsföretagens samlade inspel till Livsmedelsstrategi 2.0

Kommer budgeten att stärka svensk livsmedelsproduktions konkurrens- och motståndsförmåga?

– Nej, den förmågan finns främst inom företagen som varje dag ser till att det finns mat och dryck. Men några saker att ta fasta på är det Förenklingsråd som regeringen beslutat om och som har till uppdrag att lätta på företagens regelbörda och föreslå förenklingar. Det gynnar förstås inte enbart livsmedelsbranschen. Regeringen har sedan tidigare även tillsatt ett Implementeringsråd som ska se till att EU-regler inte blir övertolkade och onödigt krångliga eller betungande för företagen. Vi har stora förhoppningar på båda råden. Behovet av regelförenklingar och minskad regelbörda är avgörande för företagens konkurrenskraft.

Läs mer: Regeringens sammanfattning av prioriteringar inom landsbygd, livsmedel och areella näringar (2025)