Mat och hälsa

Kostråden är livsmedelsindustrins karta och kompass

Elisabet Rytter, Livsmedelsföretagen och Maria Sitell, Brödinstitutet svarar här på professor Gunnar Johanssons artikel ’Vem styr kostråden?’ i tidskriften Dietisten nr 3/2021. I sitt svar förklarar Elisabet och Maria hur industrin ser på och använder kostråden.

Maria Sitell, Brödinstitutet och Elisabet Rytter, Livsmedelsföretagen

Den gedigna kunskapssammanställningen Nordic Nutrition Recommendations (NNR) är det tunga vetenskapliga underlag som Livsmedelsverkets kostråd vilar på. NNR har tagits fram av över 100 forskare och innehåller mer än 2 300 referenser. För att omsätta all denna kunskap till praktisk tillämpning – det vill säga råd att använda i vardagen – måste hänsyn tas till omgivande faktorer i samhället där vi befinner oss, till exempel nationella folkhälsoutmaningar, utbud och mattraditioner. Genom att utgå från vetenskap och evidens i produktutveckling och kommunikation kan livsmedelsindustrin göra verklig skillnad för den svenska folkhälsan. Därför utgör NNR och kostråden basen i livsmedelsindustrins arbete för mer hälsosamma matvanor.

Här några exempel på hur vi omsätter detta:

  • Brödinstitutets digitala julkalender och second opinion-blogg kring mediala felaktigheter, allt från sockerberoende till antiinflammatorisk kost.
  • ”Rytter rättar” som med kunskap bemöter självutnämnda experter i dagens hätska medielandskap. Vi kan oblygt berätta att båda dessa exempel på kunskapsspridning har varit nominerade till Livsmedelspriset med motiveringen att just lyfta fram och stå upp för vetenskap och evidens.
  • Dryckesbranschen med Coca-Cola i spetsen som i sitt arbete för minskad andel sockersötad läsk bidragit till att sockerfri läsk ökat från 16 procent till över 40 procent de senaste tio åren samtidigt som läskkonsumtionen legat stabil. Och trenden går stadigt uppåt för sockerfri läsk.
  • Findus Special Foods som utvecklar och erbjuder ett specialanpassat sortiment för personer med tugg- och sväljsvårigheter, tillsammans med information och utbildning till vård- och kökspersonal.
  • I skrivande stund pågår projektet ReduSalt vars syfte är att ta fram metoder för att sänka salthalten i en rad olika livsmedel och där företag ingår tillsammans med forskare, myndigheter med flera.

Avslutningsvis vill vi poängtera att kostråden inte är någon slags boxningsmatch eller tävlan mellan olika livsmedelsgrupper vilket man kan få en känsla av när man läser Gunnar Johanssons artikel. Tvärtom är kostråden tungt förankrade i vetenskapen. För oss som jobbar inom livsmedelsindustrin är de vår karta och kompass.

Maria Sitell, leg dietist och kommunikationschef på Brödinstitutet
Elisabet Rytter, med dr nutrition och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen

Artikeln är även publicerad i tidskriften Dietisten nr 1/2022.