Ledighet för fackligt arbete ska överenskommas
En vanlig fråga från våra medlemsföretag är vilken rätt fackligt förtroendevalda har till ledighet för det fackliga uppdraget. Svaret är kortfattat att all sådan ledighet ska överenskommas mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Reglerna om detta finns i förtroendemannalagen (FML). Vår förhandlingschef Henrik van Rijswijk förklarar vad som gäller.
Henrik van Rijswijk:
En utgångspunkt i förtroendemannalagen är att den fackliga organisationen själv bestämmer vilka som är förtroendemän, hur många de ska vara och vilka uppgifter de ska ha. Enligt lagen har en facklig företrädare rätt till skälig ledighet som behövs för det fackliga uppdraget. Ledigheten ska ha relevans för och falla inom ramen för det fackliga uppdrag som förtroendemannen har.
Ledigheten inte får ha större omfattning än vad som kan anses vara skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Det innebär bland annat att bedömningen av hur mycket facklig tid som går åt påverkas av arbetsplatsens storlek och de behov som föreligger på den specifika arbetsplatsen. Mängden ledighet för facklig verksamhet på arbetsplatsen ska totalt sett vara skälig. Det är emellertid svårt att svara på hur omfattande denna skälighet är generellt sett; en individuell bedömning bör göras utifrån var tids förutsättningar vid respektive företag.
Ledigheten får inte förläggas på ett sådant sätt att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Det betyder att ledigheten inte ska förläggas så att det ger påtagliga problem i företagets produktion.
Ledigheten för facklig verksamhet alltså ska vara rimlig med utgångspunkt i förtroendemannens uppdrag, förhållandena på arbetsplatsen, arbetsgivarens resurser m.m.
Bibehållna anställningsförmåner?
Vid ledighet som avser facklig verksamhet på förtroendemannens egen arbetsplats har den facklige förtroendemannen rätt till bibehållna anställningsförmåner (d.v.s. lön från arbetsgivaren) under det fackliga uppdragets utförande.
En förtroendeman som utför arbete eller genomgår en utbildning som är kopplad till ett uppdrag utanför den egna arbetsplatsen – på regional eller central nivå – har dock inte rätt att behålla lönen under det fackliga uppdraget. I stället är det den fackliga organisationen som kan utge kostnadsersättning till sin förtroendeman för sådan tid.
För att kunna bedöma huruvida den ansökta ledigheten ska generera lön eller inte under det fackliga uppdraget måste den fackliga organisationen/förtroendemannen lämna ett tillräckligt underlag till arbetsgivaren så denne kan bedöma den eventuella rätten till ledighet med bibehållen lön. Lämnas inte sådant underlag behöver ledigheten inte beviljas. (Observera att det är arbetsgivaren som ska göra denna bedömning utifrån underlaget, inte den fackliga organisationen).
Gäller ledigheten en utbildning lämnas underlagen i normalfallet i form av en kursbeskrivning. Arbetsgivaren har inte någon skyldighet att betala kurskostnader för fackliga utbildningar (med undantag för arbetsmiljöutbildningar enligt Bilaga B i Livsmedelsavtalet).
Arbetstid och övertidsersättning
Fackligt arbete som utförs under en förtroendemans ordinarie arbetstid räknas in i arbetstiden. Det innebär exempelvis att en förtroendeman som under hela eller delar av sitt schemalagda arbetspass på dagen ägnat sig åt facklig verksamhet och som samma kväll arbetar över i produktionen har rätt till övertidsersättning för övertidsarbetet på samma sätt som övriga i arbetslaget.
Däremot omfattar arbetstidslagens regler inte facklig verksamhet utanför ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren är därför inte skyldig att betala övertidsersättning, d.v.s. lön och övertidstillägg (eller ge kompensationsledighet) för facklig verksamhet som ligger utanför förtroendemannens ordinarie arbetstid. Från detta finns det dock ett undantag i förtroendemannalagen; om det beror på arbetsgivaren att facklig verksamhet som avser den egna arbetsplatsen förläggs till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, ska övertidsersättning betalas. Det kan gälla exempelvis en lokalt arrangerad utbildning där företaget begärt att utbildningen ska genomföras på kvällstid.
Om en förtroendeman omfattas av ett arbetsschema som innebär vissa lediga dagar och förtroendemannen exempelvis går på facklig utbildning som ligger på en sådan ledig dag, anses det som att utbildningen sker på förtroendemannens fritid och arbetsgivaren betalar ingen ersättning. Om däremot arbetsgivaren tar initiativet till att förtroendemannen ska förlägga kursen just på den lediga dagen, kanske med hänsyn till att förtroendemannen under schemalagda dagar behövs i produktionen, så är utgångspunkten att ersättning betalas under utbildningstiden.
Sammanfattningsvis kan således framhållas, att arbetsgivaren inte behöver betala lön eller övertidsersättning för facklig verksamhet som förtroendemannen själv väljer att utföra på sin fritid.
Ansökan och överläggning
En facklig förtroendeman som vill vara ledig från arbetet för att arbeta med facklig verksamhet eller delta i en facklig utbildning, måste alltid ansöka om ledigheten till arbetsgivaren. Ledighetens omfattning och förläggning ska sedan bestämmas av arbetsgivaren efter en överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Båda parter ska då anstränga sig för att försöka hitta lösningar som medför att förtroendemannen kan få ledigt för den fackliga verksamheten utan att frånvaron från arbetet medför störningar i företagets verksamhet.
Om det vid överläggningen, eller dessförinnan, visar sig att ledigheten skulle komma att innebära störningar i företagets verksamhet eller produktion, som inte är bagatellartade, kan arbetsgivaren neka den facklige förtroendemannen ledigheten vid det tillfället. Parterna bör i sådant fall försöka finna en annan tidpunkt då ledigheten kan beviljas alternativt begränsa antalet timmar för ledigheten eller – om ledighetsansökan avser flera förtroendemän – begränsa antalet förtroendemän som kan beviljas ledighet vid den tidpunkt som ledighetsansökan avser.
Fackligt tolkningsföreträde
Om det uppstår en tvist mellan företaget och fackföreningen om rätten till ledighet enligt förtroendemannalagen, kan fackföreningen meddela ett så kallat tolkningsföreträde. Det innebär att fackföreningens mening gäller till dess tvisten avgjorts. Om företaget inte accepterar fackföreningens uppfattning/tolkningsföreträde måste företaget därför driva frågan först till lokal förhandling och, vid fortsatt oenighet, vidare till central förhandling.
Fackföreningen har även tolkningsföreträde i frågan om rätten till bibehållen lön under ledigheten.
Fackföreningens uppfattning gäller till dess parterna enats eller Arbetsdomstolen prövat frågan, varför det är viktigt att agera snabbt och konkret vid dessa eventuella situationer för att undvika att fackets mening ska fortsätta att gälla.
Kontakta omedelbart Livsmedelsföretagen om ett tolkningsföreträde skulle bli aktuellt eller kunna bli aktuellt vid företaget. Vi hjälper er med rådgivning och biträde vid lokal och därefter eventuell central förhandling i tvisten. Om det skulle bli aktuellt att driva frågan slutligt vidare till Arbetsdomstolen företräder vi er även i den delen.
Livsmedelsföretagens jurister och förhandlare hjälper dig
Har du som arbetsgivare frågor om förtroendemannalagen och förläggning av facklig tid så kontakta gärna vår rådgivning på telefon 08-762 65 50 måndag till fredag klockan 09.00-12.00 och 13.00–16.30 eller e-posta till radgivning@li.se dygnet runt. Du får svar samma eller efterföljande arbetsdag.
Vill du ha fler nyheter om livsmedel och livsmedelsindustrin? Prenumerera på Livsmedelsföretagens nyhetsbrev!
