Livskraften stärks – från självförsörjningsgrad till försörjningsförmåga
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har nyligen överlämnat sin redovisning gällande den fortsatta inriktningen av det civila försvaret. I rapporten meddelas att man framöver kommer utgå från försörjningsförmåga istället för självförsörjningsgrad. Vår näringspolitiske expert Patrik Strömer redogör och sammanfattar.
Patrik Strömer:
Den 2 mars fick regeringen underlaget på vad som behöver göras för att alla i Sverige ska kunna ha tillgång till dricksvatten och livsmedel i händelse av kris eller höjd beredskap. Det är Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt som skrivit rapporten och budgeterat. Summan är omkring en miljard kronor per år fram till 2025 och största delen ligger på kommuner och regioner som behöver bli bättre i sin beredskapsplanering och säkra dricksvattenförsörjningen. Några kostnader för mat ligger inte i beräkningen. Det blir upp till kommuner och regioner att finansiera genom samarbete och avtal med privata aktörer.
Rapporten i sin helhet omfattas av sekretess, men den öppna sammanfattningen finns att läsa här.
Redan den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen har i sina tidigare rapporter, ”Motståndskraft” och ”Värnkraft” analyserat situationen för Sveriges del och främst i Motståndskraft gått igenom vad som krävs för att landet ska ha ett fungerande civilt försvar. Alla inser att den militära förmågan också är beroende av att samhället som helhet fungerar robust även i svåra situationer, och att en bättre planering också leder större förmåga att klara även mer begränsade kriser.
Från självförsörjningsgrad till försörjningsförmåga
När det gäller Livskraft så är målsättningen på pappret enkel: Mätt och frisk. Att alla människor kan få i sig näring på ett säkert sätt, är det avgörande. Därför fokuserar myndigheterna numera på Försörjningsförmåga och konstaterar att begreppet ”självförsörjningsgrad är ett problematiskt begrepp”. Ökad svensk livsmedelsproduktion är så klart önskvärt, men främst för att vi under mer normala omständigheter ska kunna exportera mer högförädlade produkter till andra länder, inte för att vi ska tro att det i sig stärker samhällets försörjningsförmåga.
Det som är viktigast är el, vatten och transporter. Uppstår det brist eller störningar inom något av dessa tre områden blir det problem. Av det skälet föreslås utökad reservkraft i olika delar av landet, att vattenverk ska kunna köras manuellt och att kommunerna stärker sin planering när det gäller kemikalier och reservdelar för att kunna leverera rent och säkert vatten.
Att tänka på som livsmedelsföretag
Utöver denna grund föreslås ytterligare utredningar och analyser. Livsmedelsverket har redan fått i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå ”kriskost”, alltså vad som är tillgängligt och lämpligt att äta om Sverige skulle bli avskuret under tre månader. Den rapporten ska dock inte lämnas förrän i december 2021.
För livsmedelsföretag kan det redan nu vara klokt att kontakta kommunen och inleda en dialog om vad som kan göras för att säkra tillgången på dricksvatten och el. I nästa steg även att analysera vad som kan erbjudas den lokala kommunen i händelse av störning av något slag.
