Livsmedelsexporten tappar fart
Den svenska exporten av mat och dryck uppvisar den sämsta utvecklingen på minst sex år. Detta aktualiserar det faktum att arbetskraftskostnaderna i den svenska livsmedelsindustrin har ökat mer än i konkurrentländerna, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
Enligt Livsmedelsföretagens nya konjunkturbarometer utvecklades den svenska livsmedelsindustrins försäljning på hemmamarknaden svagt under andra kvartalet. Och på exportmarknaderna noterades ett volymtapp, enligt konjunkturbarometern. Livsmedelsföretagens indextal på 36 för exporten är det lägsta värdet sedan konjunkturbarometern lanserades för sex år sedan.
Den förädlade svenska livsmedelsexporten (exklusive transit handeln av norsk fisk) har vuxit med i genomsnitt 7 procent per år sedan 1998. Men de senaste siffrorna från SCB ger en dystrare bild, en bild som är linje med Livsmedelsföretagens konjunkturbarometer. Det senaste halvåret har exporten ökat med blygsamma 2,5 procent i värde, enligt SCB. Under andra kvartalet sjönk till och med exporten med 1,5 procent.
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal anser att det är för tidigt att tala om ett tydligt negativt trendbrott för livsmedelsexporten. Det är också svårt att förklara vad nedgången kan bero på, men Eckerdal tillägger att siffrorna aktualiserar frågan om hur konkurrenskraftig den svenska livsmedelsindustrin verkligen är.
– Lönerna i den svenska livsmedelsindustrin har ökat snabbare än i våra konkurrentländer. Det är inte hållbart i längden om vi ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga.
Ett ljus i det begynnande höstmörkret är att många företag ser potential till produktivitetsförbättringar de närmaste åren, genom investeringar ibland annat ökad automation.
– Mot bakgrund av att branschen tappat rejält i produktivitet under senaste året är det ett välkommet besked, säger Carl Eckerdal.
Läs konjunkturbrevet
