Livsmedelsföretagen accepterar OpO:s avtalsförslag – men med förbehåll
Medlarna inom industrins avtalsförhandlingar har lämnat ett avtalsförslag som innebär en avtalsperiod om 36 månader med tre lönerevisioner. Livsmedelsföretagen accepterar förslaget förutsatt att kostnadsramen tar hänsyn till det allvarliga säkerhetspolitiska läget och de svenska livsmedelsproducenternas rekordlåga lönsamhet.
Fredagen den 7 mars överlämnade medlarna inom industrins avtalsförhandlingar – de så kallade Opartiska ordförandena (OpO) – ett första förslag (den s.k. skissen) till hur en ny avtalskonstruktion skulle kunna se ut avseende den kommande nya normerande avtalsperioden för svensk arbetsmarknad. Förslaget innebär en ny avtalsperiod om 36 månader med tre lönerevisioner men med det sista avtalsåret uppsägningsbart för båda parter. I dag måndagen den 10 mars har Livsmedelsföretagen svarat OpO att man accepterar förslaget men med förbehåll.
Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk menar att skissen i grunden innehåller en god intention men att förtydliganden måste framhållas.
– Vi är positiva till ett treårsavtal vilket är precis vad svensk industri behöver för stabilitet, långa planeringshorisonter och ökad konkurrenskraft. Men i den kommande slutliga hemställan när ett förslag till kostnadsram för avtalsperioden presenteras är det oerhört viktigt att hänsyn verkligen och reellt tas till det utomordentligt kärva ekonomiska läge som svenska livsmedelsproducenter befinner sig i. Många av våra medlemsföretag går med förlust, något som är ett direkt hot mot den svenska livsmedelsberedskapen, säger Henrik van Rijswijk.
Enligt SCB gick den svenska livsmedelsindustrin med förlust både 2022 och 2023, något som aldrig har hänt förut. Producenternas kostnader fortsätter att öka samtidigt som den svenska lågkonjunkturen biter sig fast. De ökande matpriserna gör att konsumenterna i hög utsträckning väljer importerade lågprisalternativ vilket ytterligare försämrar de svenska producenternas lönsamhet och försäljning. Detta sker samtidigt som behovet av en robust och resilient svensk livsmedelsproduktion aldrig har varit större.
– Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är det allvarligaste sedan andra världskriget. Livsmedelsindustrins roll i den svenska kris- och krigsberedskapen måste beaktas när det nya kostnadsmärket fastställs så att vi faktiskt kan ha kvar en inhemsk svensk livsmedelsproduktion. Vi måste alla ta ett gemensamt ansvar för landets livsmedelsberedskap. Företag som går i konkurs producerar inga livsmedel och betalar inte ut några löner, det är den bistra sanningen som vi måste utgå från i det här svåra läget, säger Henrik van Rijswijk.
De förbundsvisa avtalsförhandlingarna mellan Livsmedelsföretagen och de fackliga motparterna fortsätter denna vecka med en målsättning att i närtid kunna finna överenskommelser rörande de allmänna anställningsvillkoren i kollektivavtalen. Kommande veckor kommer även OpO att återkomma med förslag på total kostnadsram för avtalsperioden, det så kallade Märket.
För mer information
