Livsmedelsforskaren: ”Matångesten många känner är livsmedelsindustrins fel”
Andreas Håkansson är livsmedelsforskaren mot strömmen. Där andra slentrianmässigt kritiserar livsmedelsindustrin förklarar Andreas sakligt och faktabaserat fördelarna med storskalig livsmedelsproduktion. Han är aktuell med boken ”Mat, myter och maskiner” och på Matdagen den 9 maj kommer han att medverka i panelsamtalet ”Fritt från matångest”. Läs vår intervju med Andreas och få ett smakprov av hans nya bok!
Andreas Håkansson är docent i livsmedelsteknik vid Lunds Universitet. Just nu forskar han på hur framtidens livsmedelsmaskiner ska kunna dra mindre energi samtidigt som de gör mat med samma höga kvalitet. Han har tidigare publicerat Det ängsliga matsamhället (2018) och är nu aktuell med Mat, myter och maskiner: Industrimatens ärorika historia (2019). Inför hans kommande medverkan på Matdagen passade vi på att ställa fem frågor till Andreas:
1. Du kom nyligen ut med din nya bok ”Mat, myter och maskiner”. Vad handlar den om?
– Om industrimatens ärorika historia! Boken följer historien bakom sju vardagliga livsmedel; den visar vilka tekniska innovationer som ligger bakom det vi har i kylskåp, frysar och skafferier. Inte minst får vi följa de människor som gjort den här maten möjlig.
2. Varför kände du att det här var en viktig bok att skriva?
– Min förra bok var lite tung att skriva – den handlade om all kritik som riktas mot industriell livsmedelsproduktion. Det blev mycket fokus på det negativa. I den här boken ville jag visa att den vardagliga maten – som ketchup, fryst fisk, hushållsost och formfranska – faktiskt har en intressant historia. Den här maten är inte alls lika grå och anonym som många tycks tro.
3. Hur innovativ är dagens svenska livsmedelsindustri? Står den för några nya vetenskapliga genombrott?
– Innovationstakten har varit låg de senaste decennierna om vi jämför med hur det såg ut för 100 år sedan. Att ständigt lansera nya smaker på i grunden samma livsmedel är inte särskilt nyskapande. Men hållbarhetstrenden kan förändra detta. Äntligen ser vi nya djärva sätt att göra mat på igen. Kanske är industrimat på väg att bli hett igen…
4. Om du var statsminister för en dag (eller två), vad skulle du göra för att lyfta svensk livsmedelsforskning till nästa nivå?
– Framförallt skulle jag ändra finansieringssystemet, inte nödvändigtvis ge mer pengar till forskningen, utan fördela dem annorlunda. Vi borde satsa pengarna på grundläggande forskning om livsmedelskomponenter, molekyler, processer och maskiner. Det är bara så vi kan fortsätta ha sant innovativa tekniker och livsmedel om 10 eller 50 år i Sverige. Idag är nästan alla statliga pengar till livsmedelsforskning knutna till politiska mål snarare än ökad förståelse. Att nå de politiska målen är inte oviktigt, men livsmedelsforskning måste få vara ett mål i sig självt, inte enbart ett medel.
5. På Matdagen den 9 maj ska du delta i ett panelsamtal med rubriken ”Fritt från matångest”. Är matångesten som många känner idag livsmedelsindustrins fel?
– Ja, definitivt! Om livsmedelsindustrin inte funnits skulle vi inte haft tillgång till så många olika sorters säker mat. Inte heller skulle vi kunna ätit oss mätta för så lite pengar, eller med så liten ansträngning. Utan industrimaten hade vi inte varit lika fria att välja vad vi vill äta. Om vi fortfarande, på förindustriellt sätt, tvingades överleva på inlagd sill och gröt skulle ingen levt ett tillräckligt bekvämt liv för att känna ångest över att äta för mycket eller fel.
Här kan du läsa ett smakprov ur ”Mat, myter och maskiner”.
Vill du ha fler nyheter om livsmedel och livsmedelsindustrin? Prenumerera på Livsmedelsföretagens nyhetsbrev!
