Livsmedelsverkets vintermöte – referat och kommentarer

Den 14 mars var det dags för Livsmedelsverkets årliga Vintermöte, denna gång med temat ”Hållbar mat i en föränderlig värld”. Några av ämnena som avhandlades var EAT-Lancetrapporten, undernäring bland äldre, dricksvatten, matsvinn och säkerhet, företagens hållbarhetsarbete och Nyckelhålet. Livsmedelsföretagen var givetvis på plats.

Från Livsmedelsföretagen närvarade Marie Rydén, Sara Sundquist och Ulrika Ehrhardt. Här följer deras referat och kommentarer.

Marie Rydén, Sara Sundquist och Ulrika Ehrhardt:

Årets tema för Vintermötet var ”Hållbar mat i en föränderlig värld”. Minst 120 personer hade tagit sig till World Trade Center denna regniga marsdag. Dagens moderator var statsinspektör Mikaela Ståhl.

Annica Sohlström från Livsmedelsverket

Generaldirektör Annica Sohlström började med en utblick över hållbarhetsområdet: alla pratar hållbarhet, vi har fått ett nytt ord i klimatångest, vi har Greta Thunberg och vi har konsumenter som hör av sig till Livsmedelsverket och undrar hur de skall äta klimatsmart. Hitintills har miljöfrågan kring mat mest handlat om transporterna men medvetenheten om att även själva maten påverkar mångfalden och miljön har ökat. När det gäller social hållbarhet så är ohälsosamma matvanor en viktig orsak till för tidig död, men enligt Sohlström behöver vi också tänka på miljömässig hållbarhet så att vi konsumerar på ett sätt så att planeten klarar sig. Det är viktigt att vi har fokus på det breda perspektivet och tänker på alla aspekter av hållbarhet. Enligt Sohlström skapar hållbarhet även möjligheter för svensk livsmedelsindustri att bygga nya affärsmodeller och skapa fler jobb. Det finns en tydlig vilja hos företagare och konsumenter att ta ansvar, men det finns också en viss rädsla inför förändringarna och det leder till en tröghet.

Sohlström berättade vidare att till den nationella livsmedelsstrategin har Livsmedelsverket spelat in betydelsen av forskning och att hållbarhetsåtgärderna skall vara baserade på vetenskap. Livsmedelsverket kommer att integrera hälsa och miljö än mer i sina råd och göra det begripligt för alla sektorer. Myndigheten vill också ha mer koll på kunskapsläget kring hållbarhet. Man har lagt in högsta växeln och arbetar med stöd till med klimatanpassning redan nu. En sak man arbetar med är hur Nyckelhålet eventuellt kan användas för att prata om hållbar konsumtion.

Sohlström tyckte att näringslivet kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Hon betonade att det är viktigt att det privata och det offentliga krokar arm och skapar synergieffekter inom hållbarhetsområdet och kommer överens om vem som skall gör vad. Livsmedelsverket har gjort en förtroendeundersökning som visar att 74% av företagen har stort eller mycket stort förtroende för Livsmedelsverket men de vill förstås att det skall bli högre. I undersökningen kom det fram att företagen tycker att myndigheten behöver ge bättre råd kring lagar och regler, göra det lättare att hitta på webben och visa större förståelse för företagens situation. Därför har Livsmedelsverket dragit gång ett projekt som man kallar företagsprojektet.

Vad säger EAT-Lancetrapporten egentligen?

Nästa talare var Beatrice Crona från Stockholm Resilience Center. Crona gick i stora drag igenom EAT–Lancet rapporten som vi har skrivit om tidigare. Rapporten är skriven av 37 forskare från olika discipliner, med betoning på klimatforskning.

Crona berättade att Jorden nu övergår från den holocena epoken till den antropocena med ett mindre stabilt klimat. De närmaste 20 åren är extremt viktiga. Sedan 10 000 år tillbaka har jorden haft stabilt klimat men nu kan vi vara vid brytpunkten och vi kan hamna i period med ett mindre stabilt klimat. Crona visade en bild där man ser hur 12 olika sociala och ekonomiska trender (t.ex. vattenanvändning och pappersproduktion) ger effekter på jordens olika system som t.ex. yttemperatur och minskning av regnskog och ger en snabb acceleration av dessa förändringar. Forskare har redan tidigare delat in jordens planetära gränser i 9 variabler. Den säkra zonen är innanför den ljusblå ringen. Utanför den ökar osäkerheten och utanför den röda ringen så blir det mycket osäkert vad som händer med klimatet och förändringarna kan ge problematiska utfall.

Vi har redan sprängt gränsen för kväve och fosfor samt biodiversitet. Klimat och markanvändning ligger nära den röda gränsen. Matproduktionen är en av de största drivkrafterna bakom storskalig miljöförändring globalt. För klimatet står den för ca 25%, markanvändning 75%, biologisk mångfald 75–80%, kväve och fosfor 100% och vatten 70%. Sifforna skall ses som en indikation så osäkerheten är stor. Produktionen är en sida och den andra är konsumtionen. Kosten har stor påverkan på vår hälsa både genom över- och undernäring. Intressant är att 88% av alla länder påverkas av någon typ av felnäring. T.ex. i Sverige var 51% av befolkningen överviktig 2016.

Arbetet med EAT-Lancetrapporten gick i fyra steg; I steg 1 definierades en hälsosam kost, i steg 2 låg fokus på de planetära gränserna och steg 3 var en modellering för att se om vi kan föda 10 miljarder med en hälsosam kost inom ramen för de planetära gränserna. Steg 4 är en beskrivning av strategier för att nå nödvändiga förändringar till 2050. Forskarna bakom rapporten är medvetna om att den har fått kritik speciellt för att inte gå tillräckligt djup i framförallt steg 3, men Crona påpekar att det är en oberoende kommission som har skrivit rapporten och att den har genomgått vetenskaplig granskning.

Steg 1: vad är en hälsosam kost?

Det som redovisas är snittvärden och rekommendationer för folk över 2 år. Orangea siffror i bilden (här nedanför) är snittvärden och de svarta visar spannet. Man föreslår alltså inte vegansk diet i och med att det krävs så stora kunskaper hos alla för att få det rätt, och därför bedömde man att det var orealistiskt att föreslå det. Crona visade därefter diagram som jämförde dagens kost med det som föreslås i EAT-Lancetrapporten. Slutsatserna var att i Europa äter vi för mycket kött och för lite baljväxter och nötter.

Enligt Crona pågår det nu ett arbete med att anpassa rapporten till nordiska förhållanden och då ska man jämföra med de nordiska kostråden. Preliminära slutsatser är att även i Norden så äter vi för mycket rött kött, för lite av baljväxter och nötter medan spannmålskonsumtionen är ok men innehåller för lite fullkorn. När man vill få ett mått på hälsofördelarna är det viktigt att titta på hur många förtida dödsfall som kan undvikas, så detta är ett annat område som man skall titta vidare på.

Steg 2: hållbar konsumtion

För att nå en hållbar produktion enligt Crona och EAT-Lancetrapporten finns det flera variabler som man måste titta på. Rapporten tar upp 6 olika variabler och sätter gränsvärden för dem. Rapporten visar en graf som sammanfattar de krav som vi behöver ställa på oss själva för att vi skall nå Parisavtalets mål på max 2 graders temperaturökning. Senast 2050 måste jordbruket inte bara ha nollutsläpp, det måste även vara en kolsänka, dvs ta upp koldioxid.

Steg 3: modellering

Här visade Crona grafer på hur utfallet blir om vi inte gör något versus om vi gör något. Dock är det så att vi redan inom vissa områden överskrider planetens gränser. Det som bidrar framför allt är stapelfödor och djurproduktionen. Slutsatsen är att dock det går hålla oss under taket även med en befolkning på 10 miljarder människor, men vi behöver vidta kraftiga åtgärder och börja nu.

Steg 4: fyra olika strategier

Enligt Crona är forskarna bakom EAT-Lancetrapporten medvetna om att djupet i den här delen av analyserna saknas och att man behöver göra ytterligare arbete.

• Strategi 1 handlar om hur vi medvetet behöver påverka matsystemet utöver det vi tidigare har gjort. Rapporten ser områden med förbättringspotential som information, upphandling och ekonomiska styrmedel. Ett lite oväntat område som också finns med är stadsplanering som ska underlätta för att folk skall få tag i bra och hälsosam mat.
• Strategi 2 handlar om att matproduktionen behöver gå från kvantitet till kvalitet men samtidigt öka 60%. Diagrammet (bilden här nedanför) visar vilka livsmedel som vi enligt EAT-Lancetrapporten behöver öka respektive minska produktionen av.

• Strategi 3 tar upp hållbar intensifiering av matproduktion. Vi skall inte öka markanvändning för att öka matproduktionen. Nedanstående bild visar en karta där blått och grönt indikerar att det är ett litet glapp mellan vad som odlas och hur mycket man kan få ut (Europa och Nordamerika). I Afrika och Mellanöstern är glappet stort men för att åtgärda detta behövs en omdistribution av gödsel (kväve och fosfor).

• Strategi 4 visar på att det behövs en stark global samordning så att inte produktionen flyttar till områden med mindre strikta regler. Havet skulle behöva att skadliga statliga subventioner tas bort men det finns en brist på politisk vilja. Vi behöver definiera skyddade områden i havet som ger möjlighet för fiskebeståndet att växa till.

Ett nytt måltidskoncept för minskad undernäring bland äldre

Nästa talare var Janina Blomberg, Key Account Manager på Faser Food Services och specialist inom äldreomsorg. På Vintermötet presenterade hon Fazers nya måltidskoncept för minskad undernäring inom äldreomsorgen kallad ”The Mealwatch”.

Fazer Food Service är Nordens och Sveriges största måltidsleverantörer. Fazer Food Service driver företagsrestauranger och arbetar även med skolor, försvaret, sjukhus och äldreomsorg. I Stockholm har man även öppna restauranger. Att även Gateau, Skogaholms och Froosh ingår i Fazer är kanske mindre känt, liksom att Fazer Food Services vann VM i matlagning i storköksklassen.

Fazer arbetar med hållbarhet, hälsa och svinn, inklusive produktionssvinn i köket och gästsvinn.  De använder sk nudging (lyssna gärna på vår Nobel-podcast om nudging!) och genom att placera maten i olika ordning har man fått ned konsumtionen/svinnet av rött kött med 18% samtidigt som man fick en ökning med +23% av vegetariskt.  En så enkel sak som att placera en skål med gröna äpplen på salladsbordet gör att folk äter mera grönsaker.

Hur skall äldre få i sig tillräckligt med mat och hålla sin vikt? Här finns det mycket att göra enligt Holmberg. Upphandlingen av maten är en viktig faktor oavsett hur maten lagas och distribueras. I upphandlingen ligger fokus på lunch och middag, så mycket krav som möjligt och till ett visst pris. Detta resulterar i att alla får samma mat och att den är väl näringsberäknad. Men äts maten upp? Det är stor risk för att äldre blir undernärda: 30% risk på äldreboende och 60% av de som bor hemma. Undernäring kostar samhället mer än övervikt. Fazer är nöjda med att Livsmedelsverkets nya riktlinjer om mat i äldrevården har samma inriktning som Fazers idéer och man följde nära framtagningen av riktlinjerna.

Fazer har i ett samarbete med Ersta diakoni utvecklat ett måltidskoncept där man har delat upp lunch och middag i olika komponenter och lagt till protein. Äldre behöver dubbelt så mycket protein som yngre. Hur det fungerar kan du se i denna film om Mealwatch.

Enligt Holmberg är små proteinrätter viktiga för äldre med liten aptit. Med Fazers Mealwatch är det lätt att plocka ihop rätter till hela dygnet och det blir lättare att beställa rätt mängd. För vissa passar det bättre med tre aptitretare och två desserter istället för exempelvis en stor portion kalops och potatis.

I det här arbetet ställer sig Fazer också frågan: Hur skall man få diskussionen att handla om hur maten produceras istället för var? Fazer arbetar med säsongsgrödor, men går det att upphandla hållbart? Fazer använder svensk och lettisk kyckling och kontrollerar själv sina leverantörer.

Cyanobakterier i dricksvattnet – om Livsmedelsverkets företagsstöd till dricksvattenproducenter

Nästa talare var Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket. Enligt Strandh är våra förväntningar på vatten att det ska vara kallt, klart och man skall inte bli sjuk av det. Tillgång till vatten är en självklarhet i vår del av värden och viktigt för livsmedelsproduktionen.

Cyanotoxiner kommer från algblomning. Algblomning rapporteras som farlig i dagspressen och det varnas för att låta djuren dricka av vattnet. Det kan också ge problem om algblomning sker i vatten som man gör dricksvatten av. Det förekommer oftast under sommaren och sannolikheten ökar vid höga halter av näringsämnen i vattnet. Med klimatförändringar ökar risken att algblomningar kommer förekomma oftare i framtiden. Cyanotoxiner kan vara ett problem för mattillverkare med egen vattenproduktion men bara om de tar sitt vatten från sjöar och ytvatten.

Algblomning består av en stor mängd cyanobakterier som bildar toxiner. Toxinerna går inte att koka bort och det är därför viktigt att göra insatser i vattenverket.  Det finns fem olika cyanotoxiner som ger olika reaktioner, vanligast är att de påverkar lever och andningsmuskulatur. I Sverige finns inte så många fall där cyanotoxiner har påverkat dricksvattenproduktionen. Strandh visade ett exempel från 2014 i Toledo, Lake Eire i Ohio, med mängder med bakterier, där vattnet ser ut som en spirulinadryck. I detta fall var det något som heter mikrocysteiner. De ger sig på levern men inga dödsfall rapporterades p.g.a. att myndigheterna var snabba med att vidta åtgärder. Det gick ut varningar att inte använda vattnet till mat och dryck under tre dagar. Det ledde till hamstring av flaskvatten, stängda restauranger och skolor.

Livsmedelsverket har tagit fram en handbok om cyanobakterier i dricksvatten som riktar sig till företag men även till kommunala kontrollmyndigheter. Förebyggande åtgärder är viktiga liksom snabba åtgärder i akuta lägen. Fokus är på vad dricksvattenproducenter själva göra. Gränser för vilka halter som kan ge problem och vilka nivåer som inte är en risk finns med. Det är stort fokus på förebyggande arbete och åtgärder när man har problem i vattenverket och eventuellt dricksvatten.

I handboken visar man även vilka beredningssteg i vattenverket som kan ta bort cyanotoxiner. Ett råd i handboken är att öka den visuella inspektion under de tider det är högre risker för algblomning. När man ser förändringar så behöver man undersöka sitt vatten med ett snabbkit för toxiner och följa upp med kontroller i vattenverket. Har det gått ut på ledningsnätet? Om det gått så långt så finns råd om vad dricksvattenproducenten kan göra för att minska halten och vad man bör informera konsumenterna om. Viktigt är att uppmana till att inte dricka vattnet eftersom man som konsument inte kan göra något åt det. Tänk även på: Vilka andra myndigheter kan man behöva ta kontakt med? Vad skall konsumenterna göra om de har druckit vatten? Glöm inte att informera om när faran är över!

Matsvinn och säkra livsmedel

Nästa talare var Karin Fritz och Anna Wedholm från Livsmedelsverket. Fritz och Wedholm är projektledare för regeringsuppdraget för minskat matsvinn.

Enligt Fritz och Wedholm blir 30% av maten matsvinn vilket motsvarar föda för 2–3 miljarder människor. Om allt matsvinn skulle vara ett eget land så skulle det vara det tredje största landet när det gäller utsläpp efter Kina och USA. FN:s globala miljömål 12 handlar om matsvinn. Svinnet uppstår i hela kedjan och visst svinn har en tendens att spilla över till andra led. Slängd mat blir biogas och biogas är bra, men det är tio gånger mer effektivt att minska matsvinnet. Det är bättre att göra biogas av det som inte går att äta. Tillsammans med Jordbruksverket tittar Livsmedelsverket även på om man kan göra mer matsvinn till foder.

Livsmedelsverket har en handlingsplan med 43 åtgärdspunkter för att minska matsvinnet och beroende på vad som händer så förändrar man och anpassar den. När det gäller mätning och mål har Naturvårdsverket tagit fram en plan så att all offentliga verksamhet har möjlighet att mäta på samma sätt. Det finns frivilliga samarbeten med livsmedelsbranschen och Livsmedelsverket har forsknings- och utvecklingsinsatser för att titta på hur man skall få till ändrade beteenden för att nå minskningar. Myndigheten skall även ta fram kommunikation om hur man tar hand om matrester.

Det finns många frågor kopplat till regler när man skall försöka minska matsvinn och därför hade Fritz och Wedholm satt ihop ett antal frågor och svar till publiken:

Varför behöver företagen sätta hållbarhet för öppnad förpackning på varan?

Det är ett konsumentintresse men det krävs endast när livsmedlet har kortare hållbarhet i öppnad förpackning än i stängd förpackning och är också mycket kopplat till förvaringsanvisningen.

Får man sälja varor som passerat bäst före?

Ja, på företagens ansvar. Varor med sista förbrukningsdag får inte säljas efter utgånget datum.

Hur skall man tänka när man väljer mellan bäst före och sista förbrukningsdag?

Är livsmedlet lätt fördärvligt? Är svaret ja behöver man kontrollera om det behöver innebära risk för konsumentens hälsa om t.ex. varan sedan tillagas av konsumenten. T.ex. är kött lättfördärvligt men inte en risk för hälsan eftersom det tillagas.

Varför får man inte sälja ägg efter bäst före datum?

Reglerna säger att ägg måste nå konsumenterna 21 dagar efter tillkomst. Det är en gammal EU-regel och Livsmedelsverket och andra har försökt driva en förändring. Kontrollen skall vara riskbaserad och därför är bäst före-märkning på ägg inte viktigt i kontrollen.

Får man ändra datum på en livsmedelsförpackning?

Man får inte ändra datum på en livsmedelsförpackning om man inte gör något som förändrar hållbarheten t.ex. fryser in produkten.  Detta gäller inte varor med sista förbrukningsdag.

Livsmedelsföretagen kommer att diskutera närmare med Livsmedelsverket huruvida det som sas stämmer med 15 § föreskrifterna LIVSFS 2005:20.

Måste delad grönsak märkas?

Ja, delad frukt måste märkas med hållbarhetsdatum p.g.a. att den får kortare hållbarhet än en hel grönsak.

Donera/skänka överbliven mat?

Där gäller samma regler som för att sälja mat.

Spårbarheten – finns krav på spårbarhet när man skänker mat?

Ja samma regler gäller som för försäljning i övrigt. Viktigt att man kan visa att man klara att spåra produkterna.

Kan felmärkta varor få ny etikett?

Ja, om man täcker den gamla.

Vad är skillnaden på matavfall och matsvinn?

Matavfall är det vi inte hade kunnat äta som kaffesump, tesump, skal etc.

Vilka livsmedel slängs mest?

Bröd, frukt grönt, mejeri.

Med lägre temperatur, t ex +4, skulle matsvinnet minska. Vad gör Livsmedelsverket för att sänka temperaturen?

Informerar på webben och pratar med branschen.

Nyckelhålet

Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, berättade om ett webbverktyg för företagare för att lättare beräkna hur ett livsmedel uppfyller nyckelhålskriterierna. Hon diskuterade också huruvida Nyckelhålet borde ha en tydligare hållbarhetsprofil, t.ex. genom att inte tillåta produkter med palmolja eller om det är så att köttprodukter inte ska få nyckelhålsmärkas.

Livsmedelsverket menar att nyckelhålet kan vara positivt för alla aktörer och det kan visa att även färdigmat är hälsosam. Nyckelhålet ska gå att förstå för alla, vid alla måltider överallt, vardag o fest.

Kriterierna ses över för färdigrätter, och en diskussion har nyligen hållits mellan de nordiska länderna. En remiss kommer att skickas ut.

Livsmedelsföretagen ifrågasätter det vetenskapliga underlaget för flera av de uttalanden som gjordes under detta föredrag och har även fått kommentarer från flera av våra medlemsföretag. Vi kommer att diskutera detta vid nästa möte med Livsmedelsverket.

Efter lunch föredrog ICA och Arvid Nordquist sina hållbarhetsarbeten och sina respektive fokus. Inspirerande och tänkvärt att lyssna på!

Klimatanpassning i livsmedelssektorn

Nästa talare var Pernilla Rydberg, Quality and Environmental Manager på Lantmännen Unibake, och Emma Hansson, miljörådgivare på Livsmedelsverket. Rydberg och Hansson pratade om klimatanpassning i livsmedelssektorns företag och om Livsmedelsverkets företagsstöd till klimatanpassning i livsmedelssektorn.

Under 2018 har en undersökning om klimatanpassning i livsmedelsföretag genomförts. 55 företag från olika branscher och fem branschorganisationer besvarade frågor om deras syn på klimatförändringarna, vilka konsekvenser klimatförändringarna kan ha för deras verksamheter, hur de arbetar med klimatanpassning samt vilket stöd de behöver från Livsmedelsverket för att komma vidare i arbetet med klimatanpassning.

Resultaten visar att företagen ser klimatförändringarna som ett hot mot deras verksamheter. Framför allt bedömer företagen och branschorganisationerna att tillgången och kvaliteten på råvaror och insatsvaror kan försämras. Det finns behov av stöd från Livsmedelsverket för att företagen ska komma vidare i sitt arbete. Företagen upplever att de behöver mer kunskap om hur livsmedelssektorn påverkas av ett förändrat klimat samt verktyg för att hitta och prioritera åtgärder.

Avslutande panelsamtal

I det avslutande panelsamtalet framhöll Annica Sohlström, GD på Livsmedelsverket, att det är viktigt att när alla pratar hållbarhet är det viktigt att inte glömma bort hälsa. Handeln bör ta ansvar för hållbar konsumtion t ex vid prissättning.

Pernilla Rydberg från Lantmännen Unibake sa att man bör vara försiktig och nyanserad i diskussioner om hållbarhet bl a när det gäller ekologiskt och palmolja. Livsmedelsverket måste stå som garant för vetenskap, livscykelanalyser och långsiktighet.

Erika Bertilsson från Arvid Nordquist framförde att tillverkare har svårt att på egen hand ta kostnaden för hållbarhet pga låga marginaler, och att certifiering av olika slag är bra.

Vill du ha fler nyheter om livsmedel och livsmedelsindustrin? Prenumerera på Livsmedelsföretagens nyhetsbrev!