Lunchseminarium: Möjligheter och utmaningar med framtidens förpackningar

Den 14 september bjöd tidningen Packmarknaden in till PACK@lunch med en intressant uppställning av företrädare från livsmedelskedjan som skulle diskutera möjligheter och utmaningar med framtidens förpackningar. Livsmedelsföretagens näringspolitiska expert Marie Rydén var på plats och antecknade flitigt.

Från vänster: Per-Stefan Gersbro, Maria Svantemark, Elin Li, Zsófia Réger, Julia Losciale.

Medverkande i samtalet:

  • Julia Losciale, Packaging manager, ICA Sverige
  • Zsófia Réger, Packaging Developer, Axfood
  • Maria Svantemark, Nordic sustainability manager, Findus
  • Elin Li, Business Developer, Iggesund Paperboard
  • Per-Stefan Gersbro, moderator

Här kan du hitta mer info om PACK@lunch.

Varför är det roligt att jobba med förpackningar?

Julia Losciale från ICA svarade att det är roligt att arbeta med något som alla har en relation till. Förändringen går fort och numera är hållbarhet en hygienfaktor inte bara för själva livsmedlen utan även för förpackningarna. Missuppfattningar kring förpackningar börjar också sakta förändras, t ex förstår nu 70 % av amerikanska konsumenter att förpackningar bidrar till att minska matsvinnet.

Enligt Julia behöver vi ha innovationer som lyfter förpackningars hållbarhetsaspekter såsom ökad livslängd på produkter men också förhöjer smak och konsistens. Matsvinnet är en global utmaning och även i framtiden kommer flertalet livsmedel vara förpackade. Ett exempel på en förpackning som både har minskat svinnet i butik med 40 % och som hjälper till att möra köttet är ICA:s skin-förpackning. Precis som Arla har ICA på sitt mejerisortiment infört tilläggsmärkningen ”ofta bra efter” vid bäst före-datumet.

Plastproblematiken

Enligt Julia är rapporteringen kring den enorma mängden plast i våra oceaner en katalysator för att allt fler skall börja reflektera över vår plastanvändning. Livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln har hamnat i skottlinjen och vi behöver ta konsumenternas oro på allvar. Vi behöver agera och hålla plasten borta från haven. Därför har Svensk dagligvaruhandel tagit fram en gemensam färdplan för att år 2030 ha plastförpackningar som är producerade av förnybar eller återvunnen råvara (läs mer här). T.ex. har Skona-serien nu förpackningar med återvunnen plast och såpaflaskans förpackning är av 100 % återvunnen svensk plast.

Med ökande e-handel har fenomenet ”unboxing” blivit stort – det finns över 1,6 miljoner (!) videos på Youtube om unboxing, här är ett exempel. Julia tror att vinnarna i e-handel har anpassat sin förpackning till denna kanal. Vi behöver tackla konsumentens önskan om att ”känna och klämma” på varan och e-handeln ger oss också en möjlighet att komma in i konsumentens hem och sociala flöde.

Julia avslutande med att sammanfatta att hon ser tre utmaningar: hur vi skall konstruera förpackningar och kommunicera med dem, hur vi ska hantera plasten och hur vi kan förhöja den totala upplevelsen av förpackningen och leveransen till konsumenten.

Cirkulära flöden och smarta förpackningar

Zsófia Réger från Axfood började med att visa ett flödesschema från Ellen MacArthur foundation som visar att endast 14 % av plasten går i ett cirkulärt flöde. Livsmedelskedjans utmaning är att öka dessa 14 % och det finns flera förpackningsguider att tillgå från FTI, Krav, ECR (och nu även Livsmedelsföretagens red.s anm). Axfood följer också SIN-listan (Substitute-it-now) och tillåter inte de listade ämnena i sina förpackningar. Konsumenterna har vaknat och Axfood får mycket frågor från konsumenterna om förpackningar. Utmaningen är att förklara varför det som vi sätter på marknaden är bättre. Till exempel, väljer man en något tjockare plast till salladspåsarna uppvägs det av att 4 gram av salladen håller sig fräschare, vilket kan minska svinnet.

Olika typer av smarta förpackningar är på gång men inte helt klara för användning än. Frågan är om konsumenterna kommer lita på den hjälp som smarta kommunicerande förpackningar kommer att ge? Det är också viktigt att vi tänker på den nedskräpning som förpackningar kan leda till. Ett bra exempel är att Carlsberg för att minska nedskräpningen bytt ut plastringarna som håller ihop ett sex-pack mot lim.

Det stora sammanhanget

Maria Svantemark från Findus påpekade att vi behöver sätta förpackningen i ett större sammanhang. Befolkningen ökar och 2050 kommer vi vara 2 miljarder fler människor än idag. 30 % av all energi går åt till att producera mat, 25 % av växthusgaserna kommer från produktion av mat och livsmedel står för 28 % av koldioxidavtrycket. Hur går man tillväga för att minska detta? Findus fokus är att erbjuda fler vegetariska alternativ och att minska matsvinnet. Idag används ändliga resurser som om de vore oändliga. 40 % av befolkningen är överviktig och allt fler dör av välfärdssjukdomar. Vi behöver vända på detta för att få en ljusare framtid. Findus vision är “good nutrition, good operation and good sourcing”. Som världens största användare av MSC-märkt fisk så är plasten i haven en viktig fråga för Findus.

Hur skall vi hitta fram till framtidens förpackning?

Elin Li från Iggesund ställde frågan, ”Hur skall vi hitta fram till framtidens förpackning?” Urbanisering och befolkningsökningen är en utmaning. Konsumenterna shoppar mer på nätet och förväntar sig leverans samma dag. Plasten i haven ökar. Hur skall vi hantera detta?

Det ökade intresset för förpackningar leder till ökade krav på att förenkla och det leder till skillnader mellan behoven i e-handeln och butik, så ”one size fits all” fungerar inte längre. Elin uppmanade åhörarna att när de tar fram förpackningar så kolla med leverantörerna vem som har det bästa materialet, och kommer det kunna samlas in och återvinnas? Har de kompletta livscykelananlyser på materialen från förädling till återvinning?

Kartong och papper bidrar till en hållbar utveckling och det finns lågt hängade frukter där papper är en möjlig lösning. T ex har Apple valt en specialstansad kartongbit istället för plast för att hålla produkten på plats i förpackningen. Det finns nu även present/gåvokort i papper. Iggesund arbetar med att få starkare material för att kunna använda mindre och att få bättre processer. Elin frågade retoriskt om deras försök att optimera förpackningar spelar någon roll, då 85 miljoner paket levereras dagligen och 24 % av bilarna kör med tom last och i e-handeln är 50 % returer? Vi måste genom nätverket få alla att förstå vad som krävs och producenterna måste ta ansvar och arbeta tillsammans i hela kedjan. Mycket hänger dock på varumärkesägarna att se förändringar och möjligheter och påverka konsumentbeteenden.

Marie Rydén

Näringspolitisk expert