Marknaden ljusnar för hårt prövade svenska livsmedelsproducenter

De svenska livsmedelsproducenternas försäljning ökar svagt samtidigt som lönsamheten är oroväckande låg. Goda skördar ger hopp om oförändrade inköpskostnader framöver. Regeringens livsmedelspolitik får knappt godkänt av företagen som har stora förväntningar på den kommande uppdateringen av livsmedelsstrategin. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2024.

Årets andra kvartal innebar svagt ökade försäljningsvolymer (årstakt) på hemmamarknaden för de svenska livsmedelsproducenterna. Jämfört med den oförändrade volymutvecklingen under Q1 fortsatte därmed försäljningstrenden åt rätt håll. Förväntningarna på Q2 var dock lågt ställda, vilket gjorde att andelen företag som blev positivt överraskade av kvartalets försäljningsutveckling var 40 procent medan endast 17 procent fick en sämre utveckling än prognosticerat, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

– Det är glädjande att den svenska livsmedelsindustrin har börjat röra sig i en mer positiv riktning. Men man ska ha klart för sig att utvecklingen sker från ett mycket pressat utgångsläge. Både försäljningsvolym och lönsamhet bland svenska mat- och dryckesproducenter har tagit stor skada av flera års kostnadsinflation i kombination med att hushållen i allt högre utsträckning väljer lågprisalternativ, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsindustrins samlade rörelsemarginal för 2022 hamnade på cirka 2,5 procent (exklusive sprit och snus). Utgår man från det delfacit som redan finns i form av årsboksluten för 2023 kommer den samlade rörelsemarginalen för 2023 att bli ännu lägre. Enligt Carl Eckerdal är de här nivåerna långtifrån att ge svenska producenter en avkastning som står i proportion till den risk de tar. Många producenter saknar ekonomiskt utrymme för att göra de investeringar som krävs för att överleva i en av Europas mest konkurrensutsatta branscher.

– Att marknadsvillkoren nu ser ut att vända uppåt är oerhört efterlängtat. Vad som behöver hända för att verkligen lyfta svenska livsmedelsproducenter är volymökningar i kombination med kostnadslättnader. Detta skulle ge en hävstångseffekt på lönsamheten, som åtminstone behöver komma tillbaka till något slags historiskt genomsnitt i branschen, säger Carl Eckerdal.

Ladda ner konjunkturbrevet i sin helhet (pdf)

Företagen hoppfulla om kostnadsutvecklingen

Utvecklingen på kostnadssidan är försiktigt positiv. Under Q2 fortsatte kostnaderna för inköp av rå/insatsvara svagt uppåt för de flesta svenska producenter. Andra viktiga produktionskostnadsposter såsom transporter och förpackningsmaterial varken ökade eller minskade under perioden. Företagens förutsägelser för Q3 vad gäller den största kostnadsposten – rå- och insatsvaror – är att den upphör att öka.

– Att döma av skördeprognoser från Sverige och Europa ser det i skrivande stund bra ut vad gäller mycket av bulkråvaran till livsmedelsindustrin, såsom spannmål, majs och oljeväxter. Normala till goda skördar sätter en minskad press på råvarupriserna och allt eftersom producenternas terminskontrakt löper ut och skall omförhandlas kan minskade världsmarknadspriser komma dem till del. Detta förutsätter dock att den svenska kronan inte tappar mot dollarn och euron framöver, säger Carl Eckerdal.

Godkänt – men inte mer – för regeringens livsmedelspolitik

Få eller inga andra industrigrenar är lika regeltung och myndighetsstyrd som just svensk livsmedelsindustri. Politiken spelar därför en central roll i att se till att förutsättningarna för att bedriva och investera i svensk livsmedelsproduktion är goda och internationellt konkurrenskraftiga. Halvvägs in i mandatperioden är det därmed relevant att fråga vad svenska livsmedelsproducenter tycker om den sittande regeringens arbete med bland annat den nationella livsmedelsstrategin. På en skala från 1 till 10 – där 1 är ”underkänt” och 10 är ”mycket väl godkänt” – ger svenska livsmedelsproducenter regeringens livsmedelspolitiska arbete godkänt.

Som en vägledning till vad landsbygdsminister Peter Kullgren bör fokusera på i den utlovade livsmedelsstrategin 2.0 har Livsmedelsföretagen låtit medlemsföretagen peka ut de tre viktigaste åtgärderna. På delad förstaplats kommer två frågor som har varit på svenska livsmedelsproducenters önskelista under mycket lång tid: en kompetensförsörjningsstrategi och regelförenklingsåtgärder. På delad andraplats kommer önskemål om ”satsningar på primärproducenterna” och förtydligande kring ”livsmedelsindustrins roll i totalförsvaret”.

– Många företag kommenterar regeringens arbete som positivt och lovvärt, men konstaterar samtidigt att det är för lite leverans i slutändan. De vackra orden i bland annat livsmedelsstrategin måste översättas i konkreta reformer och åtgärder. Den nuvarande strategin har definitivt inte levt upp till förväntningarna. Frågan är om regeringens kommande uppdatering av strategin gör det. Företagen är hårt pressade och behovet av reformer som stärker livsmedelskedjans konkurrens- och motståndskraft är stort. Om det bara blir ytterligare en papperstiger kan den lika väl stanna i skrivbordslådan, säger Carl Eckerdal.

Fråga: Vad är viktigast att livsmedelsstrategin 2.0 innehåller? Välj ut de tre viktigaste åtgärderna.