Matprisdebatten: Rundgång på Riksbanken?
I en debattartikel i SvD kritiserade vi Riksbanken för att komma med ogrundade och felaktiga påståenden om de ökade matpriserna. Istället för att svara på våra frågor har Riksbanken gjort nya vilseledande uttalanden. Vår chefekonom Carl Eckerdal bemöter.
De ökade matpriserna har gett upphov till många felaktiga och vilseledande påståenden, både från ledande politiker och från myndighetshåll. Ett tydligt exempel på det senare är Riksbanken. I december 2023 hävdade riksbankschefen Erik Thedéen att livsmedelsföretag har en historisk vana av att höja priserna mer än motiverat. Något bevis för detta uttalande har han ännu inte presenterat. I november 2024 varnade vice riksbankschef Per Jansson för att Riksbanken kan tvingas sluta sänka styrräntan om den svenska livsmedelskedjan fortsätter höja sina priser.
För att bemöta dessa anmärkningsvärda påståenden skrev vi en debattartikel som publicerades i SvD den 22 november 2024. Vi avslutade artikeln med tre konkreta frågor till Riksbanken. Men istället för att svara på våra frågor skrev Per Jansson följande i Riksbankens mötesprotokoll den 18 december:
””För svensk del blir det framöver mycket viktigt att fortsatt noga analysera inflationseffekterna av den svaga kronkursen och vara uppmärksam på att företagen inte på nytt börjar ändra sitt prissättningsbeteende i en mer aggressiv riktning. Att företrädare för livsmedelsföretagen inte visar någon som helst förståelse för att en sådan beteendeförändring skulle vara problematisk är förstås inget som gör att man känner sig mindre orolig.”
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal är djupt förvånad och kritisk till att ledande företrädare för Riksbanken uttalar sig på det här sättet.
– I vår debattartikel kritiserade vi Riksbankens svepande, ogrundade påståenden. Istället för att svara på våra frågor kommer man nu med nya svepande, ogrundade påståenden. Vem menar Per Jansson egentligen bedriver aggressiv prissättning? Vi kan definitivt utesluta livsmedelsindustrin som enligt SCB har gått med förlust både 2022 och 2023. Om han syftar på något annat led i livsmedelsbranschen så är det nog läge för honom att klargöra det så att vi kan komma vidare i den här debatten, säger Carl Eckerdal.
Enligt Carl Eckerdal är det uppenbart att aggressiv prissättning inte är något som som svenska livsmedelsproducenter ägnat sig åt.
– Tvärtom, flera år med en brant vikande lönsamhet visar tydligt på motsatsen. Svenska livsmedelsproducenter har drabbats av extrema kostnadsökningar de senaste åren, ökningar som man till stor del har absorberat på egen hand. Men hur menar Per Jansson att producenterna skall överleva om de inte får täcka sina kostnader?, säger Carl Eckerdal.
Carl Eckerdal menar att det som på riktigt borde oroa Per Jansson och Riksbanken är att den svenska livsmedelsindustrin, landets tredje största industrigren, har gått med förlust både 2022 och 2023. Livsmedelsföretagen har erbjudit Riksbanken att träffas, men Riksbanken har tackat nej.
– Till skillnad från Riksbanken, som efter vidlyftiga värdepappersköp gjorde en förlust på 80 miljarder kr 2022, kan inte svenska livsmedelsproducenter räkna med att skattebetalarna täcker upp deras förluster. Våra medlemmar lever i verkligheten och där finns inga statliga skyddsnät. Det vore bra om Riksbankens företrädare lärde sig lite mer om den. Vårt erbjudande om att träffa dem kvarstår givetvis, säger Carl Eckerdal.