Ny EU-vision för jordbruk och livsmedel

”Farm to fork”-strategin från 2020 fick mycket kritik, och nu har EU-kommissionen presenterat en ny ”vision” för jordbruk och livsmedel. Det ser ut att bli färre lagförslag med nya regleringar och mer fokus på incitament, frivilliga åtgärder och stärkt konkurrenskraft och försörjningsförmåga. Vår EU-expert Nicklas Amelin berättar mer.

Den 19 februari presenterade EU-kommissionen sin utlovade ”vision” för jordbruk och livsmedel, som pekar ut riktningen för den nytillträdda kommissionen under de kommande åren. Som väntat skiljer sig den nya visionen markant från ”Farm to fork”-strategin som den förra kommissionen lade fram 2020, även om en del beröringspunkter finns.

Avstår från lagförslag med nya regleringar

Kommissionen har uppenbart tagit till sig av kritiken mot ”Farm to fork” och avstår medvetet från att utlova en rad lagförslag med nya regleringar av EU:s livsmedelsproduktion. Istället fokuserar man mer på incitament, frivilliga åtgärder, samt att stärka EU:s konkurrenskraft och försörjningsförmåga på olika sätt, t ex genom regelförenkling, satsningar på innovation och kunskap och genom högre krav på importerade livsmedel för att undvika ojämlik konkurrens från länder utanför EU. Därtill utlovas samverkan och nära dialog med livsmedelskedjans aktörer för att fylla visionen med konkret innehåll. Det senare ska ske genom olika forum, som delvis redan är på plats och där livsmedelsindustrin representeras av FoodDrinkEurope.

Några av delarna i ”Farm to fork” som även nämns i visionen, gäller:

Minskad användning av pesticider, dock med en helt annan ingång där man måste se till att det finns alternativ innan substanser förbjuds
Uppdatera EU:s djurskyddsregler, inklusive tanken om en gemensam djurvälfärdsmärkning
Nya regler för offentlig upphandling av livsmedel, som ett sätt att stärka hållbar produktion och konsumtion
Utjämna styrkeförhållandena inom livsmedelskedjan, med särskilt fokus på att stärka lantbrukarnas ställning

Däremot tycks kommissionen ha släppt många av de hälsorelaterade delarna i ”Farm to fork”, t ex framsidesmärkning (”front-of-pack nutrition labelling”), maxgränser för socker/salt/fett i processade livsmedel och att ta fram s k näringsprofiler i syfte att striktare reglera närings- och hälsopåståenden. Det återstår att se ifall de delarna istället tas upp i kommande EU-strategier för hjärt-kärlsjukdomar och övervikt/fetma som kommer att presenteras senare under året, men signalerna just nu är att nya regleringar inte kommer vara i fokus där heller.

Visionen innebär således inte en ny regelkatalog och lyfter fram EU:s livsmedelsproduktion som en samhällsviktig sektor i behov av förbättrade villkor och stöd till investeringar. Allt detta är naturligtvis positivt och i linje med vad Livsmedelsföretagen och FoodDrinkEurope har framfört i debatten under det senaste året.

Mindre lyckade punkter

Det finns dock flera punkter som är mindre lyckade ur livsmedelsindustrins perspektiv. Visionen fokuserar till största delen på att villkoren för jordbruket ska bli bättre, medan motsvarande satsningar på livsmedelsindustrin lyser med sin frånvaro. Texten präglas också i vissa delar av en generell misstro mot processade livsmedel och kommissionen utlovar också en studie om ”ultraprocessade livsmedel”, trots att rapport efter rapport från bl a medlemsländernas myndigheter visar på svagheterna i begreppet och starkt ifrågasätter dess relevans för hälsosamma matvanor.

Livsmedelsföretagen följer utvecklingen noga och diskuterar nu visionen med svenska beslutsfattare i Bryssel, samt deltar aktivt i att utforma FoodDrinkEuropes prioriteringar och ställningstaganden inom ramen för visionen. Den första reaktionen från FoodDrinkEurope på visionen kan du läsa här.