Nya lagförslag inom Farm to fork-strategin

Den 5 juli lade EU-kommissionen fram tre nya lagförslag inom ramen för Farm to fork-strategin, som syftar till att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem. Livsmedelsföretagens experter Nicklas Amelin och Sara Sundquist förklarar vad förslagen innebär och sammanfattar läget kring Farm to fork-strategin i övrigt.

De tre nya lagförslagen från EU-kommissionen handlar om (länkar till EU-kommissionen):

Bindande mål för att minska matsvinnet

EU-kommissionens förslag innebär att EU ska besluta om mål för minskat matsvinn som medlemsstaterna ska ha nått senast den 31 december 2030. Jämfört med 2020 ska matsvinnet då ha minskat med 10 % inom livsmedelsindustrin och med 30 % (per capita) gemensamt i dagligvaruhandels- och konsumtionsleden (restauranger och hushåll). Det blir upp till varje medlemsland att vidta åtgärder för att nå målen utifrån sina nationella förutsättningar. Målen ska enligt förslaget bli bindande, vilket innebär att ett medlemsland som inte lyckas nå målen kan bli tvungen att betala böter.

Förslaget läggs för att stödja EU:s åtagande att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling (SDG 12.3) att halvera matsvinnet per capita på detaljhandels- och konsumentnivå till 2030 och minska livsmedelsförlusterna längs hela livsmedelskedjan. Kommissionen har fått kritik för att målnivåerna som föreslås är avsevärt lägre än FN-målet och för att man inte föreslår något mål för jordbruksledet. Kommissionen menar dock att det viktigaste här och nu är att få upp takten i arbetet mot matsvinn och att målen kan komma att revideras vid en kontrollstation 2027.

Livsmedelsföretagen har genom hållbarhetsmanifestet åtagit sig att minska matsvinnet. Vi åtar oss där att arbeta för att bidra till FN:s mål genom att till 2030 halvera matsvinnet i den egna produktionen samt bidra till minskat matsvinn i primärproduktions-, handels- och konsumentled. Livsmedelsföretagen stöder fortsatt FN:s mål och därmed även kommissionens syfte med det nya förslaget. I den nationella åtgärdsplan som skulle behövas om kommissionens förslag går igenom, blir det dock viktigt att beakta de åtgärder som svenska aktörer i livsmedelsvärdekedjan redan har vidtagit för att minska matsvinnet med utgångspunkt från 2015, som är basåret enligt FN-målet.

Precisionsförädling av grödor genom nya genomiska tekniker

Efter ett uppdrag från medlemsländerna, har kommissionen gjort en översyn av regelverket för GMO (genetiskt modifierade organismer) som sedan länge är mycket restriktivt i EU. Kommissionens utvärdering visade att dagens GMO-lagstiftning inte är ändamålsenlig för att hantera grödor som tagits fram med hjälp av nya genomiska tekniker (NGT), t ex den Nobelprisbelönade Crispr/Cas.

NGT var inte påtänkta när EU:s lagstiftning kom till och skiljer sig väsentligt från GMO, eftersom inget främmande DNA sätts in. Växtsorter som tas fram med NGT är därmed jämförbara med sådana sorter som kan tas fram med konventionell växtförädling, men betydligt snabbare, billigare och med större precision för önskade egenskaper – därav namnet precisionsförädling. Så länge sådana grödor klassas som GMO, stoppas i praktiken användningen av den nya tekniken, vilket gör att EU går miste om fördelarna med NGT och de nya växtsorter som kan bli resultatet (t ex minskat behov av växtskyddsmedel, anpassning till klimatförändringar eller minimerad halt av akrylamid vid förädling av potatis). Många länder utanför EU tillåter precisionsförädling genom NGT och det är därmed också fråga om att skapa likvärdiga villkor för att på sikt kunna bibehålla EU:s globala konkurrenskraft i livsmedelsproduktion.

Kommissionens förslag innebär att man delar in NGT-grödor i två kategorier. För kategori 1, där grödorna har genomgått begränsade genförändringar och hade kunnat tas fram med konventionella metoder, ska inte något förhandsgodkännande krävas utan enbart informationslämnande till ansvarig myndighet på samma sätt som för konventionella nya grödor. Dock ska utsädet märkas med NGT och de får inte användas i ekologisk produktion. För kategori 2, där övriga NGT-grödor med mer avancerade förändringar, ska de nuvarande GMO-reglerna fortsatt gälla med vissa justeringar. För dessa grödor kvarstår därmed kraven på förhandsgodkännande och märkning i alla led, samt även här förbud mot att användas i ekologisk odling.

Det finns många förespråkare av en moderniserad lagstiftning för att tillåta NGT i EU bland såväl beslutsfattare, forskare och branscher – men också högljudda motståndare bland både medlemsländer och partigrupper i Europaparlamentet. Det gör att det kan bli en långdragen förhandling och flera ändringar i förslaget innan det blir verklighet. Spanien, som är ordförandeland i ministerrådet under andra halvåret 2023, tillhör förespråkarna inom EU och har lovat att prioritera förslaget i höstens arbete för att nå en kompromiss i vart fall bland medlemsländerna före årsskiftet. Därefter väntar ytterligare förhandlingar med Europaparlamentet innan det kan bli ett beslut och det är tveksamt om man hinner så långt innan det är dags för val till parlamentet i juni 2024.

Livsmedelsföretagen välkomnar EU-regler som främjar innovation i hela livsmedelskedjan. En ny lagstiftning för NGT kan vara ett viktigt bidrag både för att säkra tillgången till råvaror för livsmedelsindustrin och att hantera de hållbarhetsutmaningar som vi står inför. Det kommer bli en viktig uppgift för samhällets olika aktörer att skapa acceptans och förtroende bland konsumenterna för precisionsförädlade grödor genom transparent och tydlig information om att de är säkra att använda.

Jordhälsa

Mer än 60 procent av jordarna i EU bedöms vara i dåligt skick. Orsakerna är bl a ohållbar markanvändning, klimatförändringar och föroreningar. EU har idag gemensamma miljömål för vatten och luft men inte för jordar. Det förslag som nu ligger på bordet ändrar inte på detta, utan kommissionen har nöjt sig med att föreslå indikatorer, bevakning av läget samt uppmaning till medlemsländerna att vidta lämpliga åtgärder. Däremot föreslår man alltså inte några bindande mål eller krav på vissa åtgärder, något som har väckt en hel del kritik från såväl miljörörelser som branschorganisationer.

Läget i Farm to fork-strategin

Alla förslagen ovan ingår i Farm to fork-strategin som lades fram av EU-kommissionen i maj 2020 och som syftar till att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem i EU. I strategin aviserade kommissionen en rad förslag, varav vissa ligger på förhandlingsbordet medan andra ännu inte har lagts fram, t ex:

Reviderade djurskyddsregler, inklusive djurvälfärdsmärkning av produkter – ska presenteras i september
Ramlagstiftning för hållbart livsmedelssystem där grunden ska läggas för att kunna ställa krav på livsmedlens hållbarhet (inklusive hälsa) för att få säljas inom EU, gemensamma hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling, samt hållbarhetsmärkning – även detta förslag ska presenteras i september
Revidering av märkningsreglerna i informationsförordningen med krav på ytterligare ursprungsmärkning, hälsomärkning på produkternas framsida, datummärkning samt slopade undantag för märkning av alkoholdrycker – skulle ha presenterats redan i slutet av 2022 men har fastnat inom kommissionen och det saknas tidsplan för när förslaget kommer
Revidering av marknadsföringsstöden – även här tycks förslaget ha fastnat i kommissionens interna processer och tidplan saknas
Översyn av lagstiftningen för material i kontakt med livsmedel – skulle ha presenterats i slutet av 2022 men har blivit försenat

Tiden börjar nu rinna ut för den sittande kommissionen, vars mandat avslutas hösten 2024. Med tanke på att det är val till Europaparlamentet i juni 2024, är det i praktiken bara nio månader kvar för att kunna få igenom några beslut under den här mandatperioden, vilket gör det högst tveksamt om något av förslagen ovan hinner klubbas igenom och därmed går en osäker framtid till mötes, om de nu alls hinner komma på bordet.

Samtidigt ser det ut att gå trögt med förhandlingarna om en del av förslagen som tidigare har lagts fram. Det gäller inte minst förslaget om att minska skadlig användning av växtskyddsmedel med 50 %, som blivit hårt kritiserat i både ministerrådet och Europaparlamentet. Frankrikes president Macron har t ex uttalat att EU bör pausa nya lagstiftningsinitiativ som innebär striktare hållbarhetskrav inom EU, mot bakgrund av det försämrade världsläget och EU:s stärkta behov av att säkra sin inhemska produktion. Kommissionen har kontrat med en rapport, som presenterades samtidigt med de tre förslagen ovan den 5 juli och som når slutsatsen att en minskad användning av växtskyddsmedel inte innebär något hot mot EU:s försörjningsförmåga utan tvärtom är en förutsättning för densamma.

Fortsättning följer – vi går en intressant höst till mötes!