Nytt EU-förslag om precisionsförädling av grödor

Vad innebär EU-kommissionens förslag till ny lagstiftning om precisionsförädling med nya genomiska tekniker? Förra veckan anordnade Livsmedelsföretagen och Växtnoden ett infomöte om förslaget, här sammanfattat av vår EU-expert Nicklas Amelin.

Förra veckan arrangerade Livsmedelsföretagen i samarbete med projektet Växtnoden ett informationsmöte för medlemsföretagen om ett förslag till ny EU-lagstiftning om precisionsförädling av grödor med s k nya genomiska tekniker (NGT).

Skillnaden mellan GMO och NGT

Hur växtförädlingen har utvecklats genom årens lopp och vad som är skillnaden mellan GMO och NGT presenterades vid mötet av Jens Sundström, som är docent i växtfysiologi vid Institutionen för växtbiologi på Sveriges Lantbruksuniversitet och samverkanslektor i bioteknik med fokus på genteknologi. Bland annat beskrev Jens den mest omtalade NGT-metoden, nämligen gensaxen (CRISPR/Cas9) som fick Nobelpriset i kemi 2020 och som innebär en stor potential att betydligt snabbare och med bättre precision än i konventionell växtförädling kunna få fram nya sorter med önskvärda egenskaper. Det kan t ex handla om anpassning till klimatförändringar, bättre motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur, eller minskat behov av konstgödsel och växtskyddsmedel. Jens redde också ut vad det aktuella lagförslaget innebär.

Bakgrunden till EU-kommissionens förslag

Bakgrunden till förslaget är att NGT-grödor idag räknas som GMO enligt EU:s lagstiftning, som är mycket restriktiv och i praktiken innebär ett totalstopp för precisionsförädling med NGT. Detta innebär i sin tur att livsmedelsproducenter i EU inte får samma tillgång till tekniker som på många andra håll i världen och därmed får sämre förutsättningar i sin produktion. Den nackdelen skulle växa successivt, i takt med att tekniken utvecklas och används utanför EU i ökande omfattning. Dessutom utgör det ett problem vid import från länder utanför EU eftersom det inte går att särskilja en NGT-gröda från en konventionellt förädlad gröda. Samma genförändringar i en växtsort kan uppnås med båda metoderna och därmed kan inte kontrollen avgöra om det rör sig om NGT eller inte.

Förslaget: skapa nytt regelverk för NGT

Allt detta vill EU-kommissionen få en ändring på, genom att skapa ett helt nytt regelverk för NGT. När lagförslaget lades fram i somras, underströk kommissionen att NGT innebär stora fördelar och en möjlighet att stärka hållbarheten i livsmedelsproduktionen i linje med EU:s politiska målsättningar. Samtidigt påpekade kommissionen att den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA inte sett några risker med NGT och att förekomsten av oönskade genetiska förändringar är mindre med NGT än i konventionell växtförädling. Förslaget innebär att NGT-grödor delas upp i två kategorier:

NGT 1 är grödor som bedöms vara snarlika konventionellt framtagna sorter med ett begränsat antal genetiska förändringar (upp till 20)
NGT 2 är grödor där mer långtgående genetiska förändringar har gjorts

Enligt förslaget skulle NGT 1 inte längre regleras som GMO utan i stort sett som konventionella grödor. Vissa specialbestämmelser föreslås dock för att garantera transparensen, i form av en EU-gemensam databas samt märkning av utsädespåsar och i sortlistan. NGT 2 skulle däremot fortsätta att klassas som GMO enligt den EU-lagstiftning som finns sedan 1990-talet, med vissa smärre justeringar. Dock skulle varken NGT1 eller NGT2 få användas inom ekologisk produktion, vilket har varit ett önskemål från ekobranschens EU-organisation IFOAM. Det har dock på många håll ifrågasatts ifall det är rimligt att helt utesluta den möjligheten för ekoproduktionen, inte minst eftersom NGT innebär en möjlighet att få fram nya växtsorter utan att använda kemikalier eller bestrålning som i den konventionella växtförädlingen.

Livsmedelsföretagens pågående arbete med förslaget

Vid mötet gav också Livsmedelsföretagens Nicklas Amelin en bild av den politiska bakgrunden till förslaget och förklarade den fortsatta beslutsprocessen i Bryssel. Den stora frågan just nu är ifall man kommer hinna fatta ett beslut om förslaget tills april nästa år, då Europaparlamentet avslutar sitt arbete inför valet i juni. Om detta inte lyckas, återstår det att se hur det nyvalda parlamentet kommer att hantera förslaget och hur lång tid det kan ta att komma till beslut. Dessutom tillträder en ny EU-kommission mot slutet av 2024, vilket också innebär en osäkerhet kring förslagets fortsatta hantering och den bredare inriktningen på EU:s livsmedelspolitik under nästa mandatperiod. En sådan ovisshet vore olycklig i ett läge då livsmedelssektorn kanske mer än någonsin behöver stärkt innovations- och konkurrenskraft för producenter i EU i takt med omvärlden, en säkrad tillgång på svenska och europeiska råvaror, samt bättre möjligheter att möta de stora utmaningarna med klimatanpassning, hållbarhet och hälsa.

Av skälen som anges här ovan är det prioriterat av Livsmedelsföretagen att driva på för ett beslut i frågan före EU-valet. Även om det finns en del inslag i förslaget som skulle kunna förbättras så är det viktigare att få ett nytt regelverk på plats som sedan kan förbättras med tiden, snarare än att eftersträva en hundraprocentigt perfekt lösning. Utifrån denna grundsyn fortsätter Livsmedelsföretagen att agera aktivt i den fortsatta lagstiftningsprocessen gentemot svenska beslutsfattare. Livsmedelsföretagen har också ett nära samarbete om frågan med t ex LRF och Växtnoden, samt deltar aktivt i samordningsarbetet som sker inom FoodDrinkEurope.