Optimism i producentledet trots ökande kostnader, osäkerhet och populism

Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.

Fjolårets avslutande kvartal levde upp till de svenska livsmedelsproducenternas optimistiska prognoser vad gäller försäljningen på den helt avgörande hemmamarknaden, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024. Indexvärdet på 59 representerar en viss volymökning, där index 50 motsvarar oförändrad utveckling i årstakt.

”Det räcker med en snabb titt på nyheterna för att förstå att den svenska livsmedelssektorn står inför enorma utmaningar”

2024 bjöd på två kvartal av tillväxt och två kvartal av stagnation eller kontraktion vad gäller försäljningen på hemmamarknaden. Den övergripande försäljningstrenden under året pekade svagt uppåt. Enligt Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, är detta en mycket välkommen utveckling.

– Ska jag sammanfatta 2024 ur livsmedelsindustrins perspektiv blir det ”halvljummet”. Men även halvljummet är en klar förbättring jämfört med iskylan som präglade 2022 och 2023. Det är en efterlängtad vändning, men behovet av kraftigt förbättrade marknadsförhållanden under 2025 är stort. Det räcker med en snabb titt på nyheterna för att förstå att den svenska livsmedelssektorn står inför enorma utmaningar framöver, säger Carl Eckerdal.

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024

Optimism om försäljningen – men är den realistisk?

I prognoserna för Q1 2025 utrycker Livsmedelsföretagens medlemsföretag fortsatta förhoppningar om volymökningar (index 57). I en mer långsiktig prognos vad gäller försäljningsutvecklingen för hela 2025 räknar sex av 10 medlemsföretag med att försäljningen blir högre än under 2024. Enligt Carl Eckerdal är det i nuläget svårt att bedöma om företagens optimism är mest grundad i verkligheten eller i önsketänkande.

– Det finns onekligen ljuspunkter i form av lägre inflation och sänkta räntor. Samtidigt ser vi hur lågkonjunkturen biter sig fast, arbetslösheten fortsätter öka, effekterna av klimatförändringarna blir mer påtagliga och den geopolitiska osäkerheten tilltar. Sammantaget tyder mycket på att 2025 blir ett både dramatiskt och utmanande år för svenska livsmedelsproducenter, säger Carl Eckerdal.

Kostnader och matprispopulism fortsätter öka

Kostnaderna för inköp av råvara och förpackningsmaterial fortsatte att öka i Q4 2024, mätt i årstakt. Företagens prognoser för Q1 2025 för kostnader på rå/insatsvara och förpackningar är att de fortsätter öka (index 67 respektive 58). I tillägg till detta har företagen även fått kraftigt ökade kostnader för förpackningsavgifter till följd av förordningen om producentansvar för förpackningar som trädde i kraft vid årsskiftet.

De fortsatt ökande produktionskostnaderna inverkar negativt på företagens lönsamhet, uttryckt i andelen företag som anger att deras lönsamhet på sista sålda varan i kvartalet är tillbaka på förkrisnivåer. I Q3 2024 svarade drygt vart tredje företag att de lyckats kompensera sig för de ökade produktionskostnaderna under de senaste åren. I Q4 minskar denna andel till 25 procent, ett resultat av fortsatta produktionskostnadsökningar.

”Tiden för matprispopulism är över, nu behöver vi beredskapsrealism”

Även om kostnadsökningarna är långt ifrån så extrema som 2022-2023 så är de trots allt ökningar. Förslagen om matpriskommissioner, pristak och prisbroms kommer inte leda till sänkta kostnader. Den underliggande politiska populismen riskerar dock att urholka allmänhetens förtroende för en bransch som är helt avgörande för Sveriges välfärd och försörjningsförmåga.

– Det finns i nuläget inget som talar för breda kostnadsminskningar för livsmedelsproducenterna. Tvärtom så talar det mesta för fortsatta kostnadsökningar. Den som hoppas på sänkta livsmedelspriser kommer att bli besviken. Här har politiken en stor roll att spela när det gäller att förklara varför priserna ökar och varför Sverige behöver en lönsam, robust livsmedelsproduktion. Tiden för matprispopulism är över, nu behöver vi beredskapsrealism, säger Carl Eckerdal.

Läs även: Chefekonomen förklarar: Därför gick matpriserna upp och lönsamheten ner

Svenskproducerat näst viktigaste konsumenttrenden

De senaste 11 åren har Livsmedelsföretagen vid varje årsskifte publicerat en rangordning över vilka konsumenttrender som påverkar svensk livsmedelsproduktion allra mest. Det är 11 år av högst varierande trendtoppar såsom efterfrågeökningar av ”ekologiskt”, ”premiumprodukter” och ”hälsosamma alternativ”. Under de senaste höginflationsåren har dock konsumenttrenderna i princip bara rört sig i en riktning – mot lågprisalternativ av olika slag. I årets undersökning syns ett litet men viktigt skifte.

För tredje året i rad intar butikskedjornas EMV-alternativ förstaplatsen över produktionspåverkande konsumenttrender, med en svarsandel om 32 procent. Skillnaden i år är att ”lågprisprodukter” (utöver EMV) har fått maka på sig till förmån för det ”lokalproducerade” som den näst hetaste trenden. Lokalproducerat (läs: svenskproducerat) växlar upp från en svarsandel på 13 procent 2023 till 29 procent 2024.

– Att ursprunget verkar väga allt tyngre för konsumenterna är ett mycket välkommet trendskifte för hårt pressade svenska livsmedelsproducenter. Förutsatt att hushållens köpkraft stärks under 2025 borde andra mervärden än pris kunna fortsätta ta tillbaka förlorad mark, säger Carl Eckerdal.

Lägre lönsamhet för EMV-produktion

Sju av 10 företag i underlaget till Livsmedelsföretagens konjunkturbrev producerade EMV under 2024. Av dessa hade 78 procent en lägre lönsamhet på sina EMV-leveranser till dagligvaruhandeln. I förhållande till företagens övriga produktion var det dessutom hela 78 procent som såg en snabbare tillväxt av EMV-leveranserna än för den övriga produktportföljen under 2024.

”Om en butikskedja hotar med att byta leverantör har EMV-producenten väldigt lite att sätta emot”

– Det är självklart positivt att en stor del av butikskedjornas EMV-erbjudande har ett svenskt ursprung. Men med kedjornas växande EMV-portföljer ökar också deras förhandlingsmakt. Konsumenterna är i de allra flesta fall helt omedvetna om vilka producenter som står bakom kedjornas EMV-produkter. Om en butikskedja hotar med att byta leverantör har EMV-producenten väldigt lite att sätta emot, säger Carl Eckerdal.

Också i konjunkturbrevet:

Ökad lönsamhet producenternas viktigaste fråga för 2025
82 procent av producenterna tror att de skulle gynnas av ökad konkurrens inom dagligvaruhandeln

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024