Patrik Strömer: När krisen kommer är den stora staten ingen räddning
Den viktigaste lärdomen av pandemin är att marknaden även i nationella krislägen är ett effektivt sätt att fatta beslut. När ett samhälle ställs inför nya problem är det privata företag som är bäst på att lösa dem, skriver Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen och styrelseledamot i Folk och Försvar.
Här följer några utdrag ur Patriks artikel i Smedjan:
***
”Vad hände då under den största krisen i modern tid?
Nej, maten tog inte slut, trots alarmerande rubriker i kvällspressen. Jästpaketen såldes mer än normalt och toapappret bars hem i balar. Företagens leveranser fortsatte, om än ansträngt, när sjukfrånvaron steg. EU:s inre marknad fungerade. EU-kommissionen förbjöd enskilda medlemsländer att införa exportförbud och de gröna korridorerna gjorde att livsmedelstransporter hyfsat smidigt kunde passera gränser.”
***
”Det finns alltid en risk i att planera framtiden utifrån den senaste krisens karaktär. Risken är att vi möter en stor kommande cyberattack med brandflygplan och ansiktsmasker. En bättre beredskap och medvetenhet är bra, men vad som främst behövs är beslutsförmåga, eller vad som i Finland kallas ”mental kristålighet”. Och här råder det stor skillnad mellan privat och offentlig sektor.”
***
”Grovt förenklat så fokuserar det privata på att det blir bra hellre än rätt, medan offentligt strävar efter att det blir rätt hellre än bra.”
***
”Diskussionen om självförsörjningsgrad för olika livsmedel är ett sidospår. Allt annat lika är det såklart bra om Sverige producerar tillräckligt med mat, men att konsumenter väljer quinoa, barolo och parmaskinka en vacker dag är inget samhällsproblem, utan en fråga om konkurrensförutsättningar för svenska företag. Det är inte så att ”varannan tugga är importerad”, som man ibland sägs i debatten. Förklaringen ligger i att ett kilo havregryn är betydligt billigare än en flaska vin eller ett kilo oxfilé. Då blir värdet av den importerade maten högre. Samtidigt har vi sett under pandemin att svenskproducerade livsmedel ökat sin marknadsandel, då det är fler köp som sker i butik och färre besök på restaurang.”