Punktskatter – trubbigt och ineffektivt

Diskussionen om punktskatter återkommer då och då i debatten. Den nya brittiska sockerskatten och den svenska diskussionen om köttskatt är exempel på dessa. Men punktskatter är ett verkningslöst verktyg.

• Punktskatter på mat är ett trubbigt instrument för att uppnå folkhälsopolitiska mål, det får ofta rakt motsatt effekt. Erfarenheterna från det finska försöket med skatt på godis och choklad visar på att konsumtionen av olika s.k. energy bars – som innehåller minst lika mycket socker som – ökade samt att utbudet av dessa växte då skattesatsen på dem var lägre eftersom de inte klassades som kakor.

• Den typ av produkter som ofta omfattas av punktskatter eller där man diskuterar punktskatter är s.k. njutningsprodukter som konsumeras trots att man vet att det inte är nyttigt. För att en punktskatt ska få effekt måste den i så fall vara rejält hög. Det kan dock leda till att denna typ av produkter inhandlas i annat land, där norrmän som handlar kött och mejeriprodukter i Sverige och svenska som köper vin och öl i Danmark eller Tyskland är ett tydligt exempel. I värsta fall leder punktskatter till att smuggling och därmed kriminalitet ökar, där är cigaretterna det kanske tydligaste exemplet.

• En köttskatt enbart i Sverige får ringa påverkan på världens samlade utsläpp av klimatskadliga gaser. Alla sådana initiativ måste vara globala eller europeiska för att få någon effekt på klimatet. En ensidig svensk köttskatt slår hårt mot konkurrenskraften hos svensk köttproduktion, som dessutom står för andra viktiga värden som god djurvälfärd och antibiotikafri produktion.

• Bättre med morot än piska – om man vill försöka styra människors konsumtion mot nyttigare alternativ bör man underlätta för företagen att kommunicera om de hälsosamma valen på ett positivt och lockande sätt

Visste du att sockerkonsumtionen i Sverige är konstant sedan 50 år tillbaka? Läs gärna vår rapport om punktskatters bristande effektivitet här.