Rapport från Kickoff för nationellt matsvinnssamarbete

Som en del av Agenda 2030 har regeringen åtagit sig att minska matsvinnet med 50% till 2030. Den 4 oktober samlades konsumentorganisationer, myndigheter, departement och företag från hela livsmedelskedjan för att hämta inspiration från andra länder, ge inspel till en nationell handlingsplan och ta de första stegen mot ett fördjupat matsvinnsarbete. Livsmedelsföretagen var givetvis på plats.

Att minska matsvinnet är en prioriterad fråga för många svenska livsmedelsföretag och för stora delar av livsmedelsindustrin. Mycket görs redan idag men det är uppenbart att ytterligare insatser måste till för att halvera matsvinnet till 2030. Och att döma av det som kom fram på matsvinnskickoffen är det två saker som borde prioriteras: att öka kunskapen i konsumentledet (där svinnet är som störst), och att öka samarbetet mellan alla led i livsmedelskedjan.

Runt 140 personer var samlade i Bankhallen på Miljödepartementet när Christina Nordin, avdelningschef på Näringsdepartementet, hälsade välkommen. Efter ett inledningsanförande av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht fick publiken höra korta tal från Sven-Erik Hammar, vice ordförande på LRF, Lars Appelqvist, ordförande Livsmedelsföretagen, Anders Svensson, ordförande Svensk Dagligvaruhandel, och Anna Lilja, miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm.

Nationellt matsvinnssamarbete – producenter, dagligvaruhandeln och konsumenter

Lars Appelqvist från Livsmedelsföretagen inledde med att berätta att 30% av all mat som produceras slängs, ofta helt i onödan. Livsmedelsföretagens 800 medlemsföretag har undertecknat ett gemensamt hållbarhetsmanifest men för att vi ska ta nästa steg i att minska matsvinnet krävs utökat samarbete i hela kedjan. Som exempel tog han upp datummärkningen, som ofta leder till att fullt ätbar mat och dryck slängs. Märkningsrelaterat svinn – som togs upp av många av talarna under dagen – kan främst minskas genom att hela kedjan hjälps åt med att utbilda konsumenterna om att mat ofta håller mycket längre än det står på förpackningen. Ett annat exempel Lars Appelqvist tog upp var kylkedjan. I Sverige har vi vanligtvis en kyltemperatur på 8 grader medan många länder i Europa har 4–5 grader. Genom att sänka temperaturen kan vi förlänga hållbarheten och därmed minska svinnet.

”Mitt intryck av kick-offen är att alla som var här idag har en insikt, vill agera och är beredda att bidra. Nu är det upp till bevis på att vi också gemensamt hittar sätt att agera tillsammans, och det är först då vi kan komma åt problemen. Det är väldigt viktigt att ha ett helhetstänk kring kedjan och andra saker, t ex förpackningar, som påverkas. Livsmedelsföretagen kommer fortsätta att driva, utmana och ta initiativ i den här frågan.”
– Lars Appelqvist, Livsmedelsföretagen

Anders Svensson från Svensk Dagligvaruhandel konstaterade att det varje år slängs 1,3 miljoner ton livsmedel – motsvarande var fjärde matkasse! – och att detta är en stor kostnad både för hushållen och för näringskedjan. I slutändan leder det här till att många konsumenter köper mer mat men av sämre kvalitet. Enligt Anders Svensson är svinnet i handelns del av kedjan, sk flödessvinn, ganska litet, och man arbetar därför mycket med att öka kunskapen hos konsumenten. Kunskapen om mat och matlagning har minskat bland befolkningen, och hela kedjan har ett ansvar att utbilda och inspirera konsumenterna. På en fråga om kylkedjan ville Anders Svensson se en mer nyanserad diskussion. Energiförbrukningen från kylarna är redan idag väldigt hög, och en sänkning av temperaturen till 4–5 grader skulle leda till en ännu högre förbrukning.

Anna Lilja från Konsumentföreningen Stockholm berättade om när hon och hennes företrädare Louise Ungerth (tillika moderator för kickoffen) år 2008 stod i en hangar och sprättade upp påsar med matsopor från 72 hushåll. Syftet var att undersöka hur mycket mat som slängdes – det fanns nämligen ingen statistik kring detta. Idag finns det mer statistik men det krävs betydligt mer. Anna Lilja nämnde även att man hade gjort en konsumentenkät om hållbarhetsmärkning men att resultaten hade förbryllat. Det visade sig att de flesta visste skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag, men samtidigt var allt fler noggranna med att inte äta mat efter bäst före-datum. Anna Lilja efterlyste fler insatser från dagligvaruhandeln och livsmedelsproducenterna, t ex förbättrade förpackningar och tydligare märkning, och att man såg över hur man arbetar med reklam och mängdrabatter som ”köp en få en gratis”.

Matsvinnssamarbete i andra länder – Storbritannien och Norge

I förmiddagens andra pass fick åhörarna ta del av hur matsvinnssamarbetet ser ut i Storbritannien och Norge – två länder som har kommit långt med att minska matsvinnet men gjort det på lite olika sätt.

David Rodgers är Head of International Food Programme på den brittiska organisationen WRAP. WRAP är en självständig organisation som enligt sin egen beskrivning ”work uniquely, and by design, in the space between governments, businesses, communities, thinkers and individuals – forging powerful partnerships and delivering ground-breaking initiatives to support more sustainable economies and society.” WRAP arbetar inom tre sektorer: elektronik, kläder och textilier, och mat och dryck.

David Rodgers berättade om organisationens paradnummer när det gäller att reducera matsvinn, The Courtauld Commitment, ett frivilligt åtagande undertecknat av en stor grupp organisationer, myndigheter, företag och konsumentorganisationer. Det första åtagandet implementerades 2005 och nyligen lanserades den fjärde upplagan, Courtauld 2025. Enligt WRAP:s beräkningar kommer Courtauld 2025 reducera livsmedelsrelaterat svinn och utsläpp av växthusgaser med 20% per person till år 2025. Här kan du se en kort film om Courtauld 2025.

”Jag får ofta frågan om det inte är ett problem att handeln egentligen bara vill sälja så mycket som möjligt. Mitt svar är mer och mer nej. Vi har upptäckt att konsumenterna är mycket mer lojala mot butiker som arbetar med hållbarhet och kvalitet. Om man tar bort mängdkampanjer tenderar folk att lägga mer pengar på dyrare högkvalitativa varor.”
– David Rodgers, WRAP

Efter David Rodgers talade Anne-Grethe Haugen, vd på den norska organisationen Matvett. Matvett fokuserar på konsumentinformation i syfte att förebygga matsvinn. Organisationen samarbetar med runt 10 olika branschföreningar och forskningsinstitut, och ca 35% av Matvetts finansiering kommer från myndigheter. Enligt Anne-Grethe står livsmedelsbranschen för 1/3 av matsvinnet och konsumenterna för 2/3. 1 av 8 matkassar slängs och det som slängs mest är färskt bröd, kött och grönsaker. Ofta slängs maten pga brist på planering och framförhållning.

Enligt Anne-Grethe Haugen har Norge nu lanserat ”världens mest ambitiösa samarbetsavtal” vad gäller att reducera matsvinn. En viktig komponent av avtalet är att kraftigt förbättra och statistiken kring matsvinn. Myndigheter och företag och organisationer från hela matvärdekedjan har skrivit under, och det slutliga målet är att halvera matsvinnet till 2030.

Efter Anne-Grethe Haugen var det dags för Bent Myrdal från norska Q-Meieriene. Bent Myrdal gav ett antal konkreta exempel på hur företaget arbetade med matsvinn. En av sakerna var att inte fortsätta producera produkter som bevisligen inte sålde bra. Många företag fortsätter försöka sälja en produkt långt efter att konsumenterna har markerat att de inte vill ha den, och det här leder till stora kostnader och svinn. Q-Meieriene arbetar även aktivt med sk Just in time-produktion, vilket har lett till en 40%-ig reduktion av matsvinnet. Bent Myrdal pratade även om den utbredda ”datumfobin” bland konsumenterna, som leder till att stora mängder fullt duglig mat kastas helt i onödan.

Matsvinnsarbetet i olika delar av kedjan

Eftermiddagens första pass bjöd på anföranden av representanter från organisationen Hållbar livsmedelskedja, Sydgrönt, Orkla, ICA och Compass Group. Karin Bildsten och Åsa Domeij från Hållbar livsmedelskedja berättade om de fyra stora orsakerna till svinn i dagligvaruhandeln:

1. Misslyckade nyhetslanseringar och varianter av olika produkter
2. Kampanjer och säsonger
3. Prognoser för produktion/produktionsplanering
4. För många konsumentförpackningar i en detaljistförpackning.

Lars Wall Persson från Sydgrönt pratade om den viktiga kopplingen mellan svinn och varuvärde: svinnet i primärledet blir alltid högre ju lägre varuvärdet är. En avgörande faktor är arbetskraftskostnaden.

”Hushållen lägger 15% av sin disponibla inkomst på mat, vilket gör det till det den fjärde största utgiften. Kan det vara så att matsvinnet är så högt för att livsmedel är för billiga?”
– Lars Wall Persson, Sydgrönt

Maria Smith från ICA gav exempel på hur cirkulära leverantörssamarbeten kunde reducera matsvinnet, och Jonas Siljhammar från Compass Group pratade om hur restaurang & storköks-segmentet samarbetar kring matsvinn, bla genom branschorganisationen Visita.

Agneta Påander, CSR-direktör på Orkla Foods Sverige, inledde sitt anförande med att visa en bild på Ludvika. Under ett år kasserar, rabatterar och donerar Orkla Foods Sverige lika mycket mat och dryck som hela Ludvika konsumerar under samma tid. Agneta Påander lyfte därefter fram fyra ”matsvinnsbovar” ur livsmedelsproducenternas perspektiv:

1. Principen om 2/3 vid offentlig upphandling. Hållbarhetskraven som ställs vid offentlig upphandling är ofta slentrianmässiga och ställda utan hänsyn till kylslag, beställningsmönster eller konsumtionsmönster. Vilket t ex kan leda till att mat med 12 månaders hållbarhetstid kvar inte går att sälja.
2. Avsaknad av prognoser. Avrop och order sker ofta dagen innan leverans, vilket gör det svårt eller till och med omöjligt att göra prognoser och ha god framförhållning. Detta leder till höga lager, vilket ökar risken för matsvinn på grund av datumgång.
3. Kampanjer och utfasning av produkter. ”3 för 2” och liknande kampanjer leder till ökat matsvinn i hela värdekedjan.
4. Kylkedjans 8 grader. Den högre svenska temperaturen (jämfört med andra europeiska länder) minskar antalet hållbarhetsdagar. I kombination med en trend mot ökad andel kylda produkter leder detta till ökat matsvinn.

Agneta Påander avslutade med att summera Orkla Foods Sveriges inspel till regeringens nationella handlingsplan:

• Skrota 2/3-principen
• Utveckla ett branschgemensamt prognosverktyg
• Gemensamma branschregler för kampanjer och utfasning av produkter
• Utmana 8 grader och gör frysen och kolonialhyllan mer attraktiva
• Mät, målsätt och följ upp matsvinn nationellt

”Dagens kick-off var lärorik, inspirerande och ett mycket bra forum för kunskapsutbyte. Nu gäller det att vi tillsammans agerar för att minska matsvinnet. Som framgick under dagen pågår det olika initiativ hos alla aktörer, men nu ska vi kraftsamla kring frågan. För att lyckas behöver vi, som jag ser det, en långsiktig finansiering och projektledning från regeringen i kombination med aktiva intressenter från livsmedelskedjan. Nästa steg är att gemensamt bidra till regeringens handlingsplan.”
– Agneta Påander, Orkla Foods Sverige

Nästa steg – vad händer nu då?

Regeringens uppdrag till Livsmedelsverket med att ta fram en nationell handlingsplan fortsätter och Livsmedelsföretagen kommer löpande bidra med inspel. Diskussionerna på kickoffen har gjort det uppenbart att det som nu behövs är effektiva och praktiska forum för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan alla delar av livsmedelskedjan, eventuellt enligt norsk eller brittisk modell.

Livsmedelsföretagen kommer inom kort att bjuda in hållbarhetschefer från våra medlemsföretag till ett möte för att konkretisera och utveckla ytterligare inspel till Livsmedelsverket.

För mer information om Livsmedelsföretagens matsvinnsarbete, kontakta Jimmy Sandell.