Recept för resiliens – 10 åtgärder för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap
Livsmedelsföretagen presenterar idag rapporten Recept för resiliens, en omfattande analys av varför torkan 2018, Covid 19-pandemin och kriget i Ukraina inte har märkts på svenska matbord – samt vad som krävs för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför kommande kriser. Högst upp på listan står främjande myndigheter, kraftigt ökade exportsatsningar och uppbyggnad av strategiska lager av insatsvaror.
De senaste åren har präglats av globala och regionala kriser som påverkat livsmedelsproduktionen. Trots detta har svenska butikshyllor varit välfyllda. Enligt Livsmedelsföretagens nya rapport Recept för resiliens beror detta på de svenska livsmedelsproducenternas förmåga att ställa om, diversifiera och säkra leveranskedjor och investera i egen energiförsörjning. Denna anpassning har skett till höga kostnader för en redan hårt pressad livsmedelsindustri, som enligt SCB gick med förlust både 2022 och 2023. Om inget görs riskerar Sverige att förlora viktiga delar av sin inhemska produktion, vilket skulle göra oss ännu mer sårbara vid framtida kriser.
– Att stora delar av livsmedelsindustrin går med förlust är ett hot mot Sveriges livsmedelsberedskap. Därför måste det bli billigare och enklare att producera livsmedel i Sverige. Då kan företagen bli lönsamma och växa i fredstid så att de kan vara robusta och flexibla i kristid. Här är ökad export, förenklade regelverk och en främjande myndighetskultur helt avgörande. Samtidigt måste staten ta ansvar för att säkra tillgången till energi, vatten och drivmedel och bygga upp nationella lager av kritiska insatsvaror så att vi kan fortsätta producera livsmedel även i krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
Du hittar rapporten i sin helhet här.
Utmaningar och åtgärder för Sveriges livsmedelsberedskap
Torkan 2018, Covid 19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och allt mer frekventa extremväder är bara några av alla de kriser som har präglat de senaste åren och hotat svensk livsmedelsproduktion. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa och Sveriges närområde understryker behovet av en robust svensk livsmedelskedja som kan förse befolkningen med mat och dryck i kris och krig. Livsmedelsföretagens rapport identifierar flera stora utmaningar och hot mot Sveriges livsmedelsproduktion, däribland:
- Extremväder, cyberattacker, kollaps av fysisk infrastruktur, epizooti och pandemi
- Ökad geopolitisk osäkerhet i Europa och vårt närområde
- Brist på strategiska lager av insatsvaror som gödsel, spannmål och drivmedel
- Föråldrad/försvagad infrastruktur för energi- och vattenförsörjning
I rapporten föreslår Livsmedelsföretagen tio konkreta åtgärder med det yttersta syftet att öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges försörjningsförmåga:
- Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna
- Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet
- Bygg upp strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror
- Upprätta affärsmässiga avtal för stärkt livsmedelsberedskap
- Klargör ansvar och mandat för krisberedskap och -hantering
- Öka offentliga satsningar på kompetensförsörjning och FOI
- Accelerera processerna för Riksintresse-klassning
- Prioritera livsmedelsindustrins tillgång till el, drivmedel och vatten
- Förstärk investeringar i nödvändig transportinfrastruktur
- Förstärk och bygg ut handelsvägarna inom EU och Norden
– Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret. Samma beslutsamhet måste nu tillämpas på landets försörjningsförmåga. Vår rapport är ett recept för hur vi som land kan förbereda oss för och framgångsrikt hantera kommande katastrofer och kriser. Om politiken följer receptet kan vi upprätthålla en omfattande, högkvalitativ livsmedelsproduktion även om Sverige skulle drabbas av den värsta krisen av dem alla, krig, säger Björn Hellman.
Mytbildning om livsmedelsberedskap
En viktig del av Livsmedelsföretagens rapport är att punktera eller nyansera vanliga myter om livsmedelsberedskap, till exempel att Sverige skulle behöva vara helt självförsörjande på livsmedel för att klara en kris. I verkligheten är en motståndskraftig och diversifierad försörjningsförmåga det bästa skyddet. En god försörjningsförmåga kräver robusthet, flexibilitet och handlingskraft från jord till bord och bygger på internationell handel, inhemsk produktion, viss lagerhållning och möjlighet till alternativa distributionsvägar.
– En hög självförsörjningsgrad på livsmedel kan kännas tryggt, men det är en falsk trygghet. Plockar man bort en enda viktig komponent för produktion så faller försörjningsgraden snabbt ner till noll. Det vi borde prata om är försörjningsförmåga. Då utgår man från vad som faktiskt krävs för att producera och distribuera livsmedel och hur man kan parera och hantera olika störningar. Därför är det ett mycket bättre verktyg i arbetet med att stärka livsmedelsberedskapen. Självförsörjningsgrad är siffror på ett papper, försörjningsförmåga är mat på bordet, säger Patrik Strömer, beredskapsexpert på Livsmedelsföretagen.
Ansvarsfördelning mellan näringslivet och staten
En central fråga för livsmedelsberedskapen är ansvarsfördelningen mellan näringslivet och staten. I rapporten konstaterar Livsmedelsföretagen att deras medlemsföretag har satsat stora resurser på att kris- och framtidssäkra sin verksamhet. Men Patrik Strömer understryker att det övergripande ansvaret för Sveriges beredskap ligger på det offentliga.
– Tillsammans med övriga led i livsmedelskedjan ansvarar våra medlemmar för att producera och distribuera livsmedel. Staten, kommunerna och myndigheterna står för beredskapen. Grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion, till exempel energi, drivmedel, vatten och infrastruktur, måste finnas på plats. Ansvaret för detta, inklusive finansiering, ligger på det offentliga, säger Patrik Strömer.
Du hittar rapporten i sin helhet här.
För mer information
