Rekordsvag krona och elbrist hotar framtiden för svensk livsmedelsindustri
För den svenska livsmedelsindustrin bjöd årets andra kvartal på ökade försäljningsvolymer och en stark tillväxttakt. Men på horisonten ser företagen två mörka orosmoln som kan få starkt negativa konsekvenser för industrin: en svag krona som leder till minskad produktivitetsjakt och ett otillräckligt elnät som avskräcker från fortsatta investeringar.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2019 visar att efter en haltande inledning på året blev resultatet av andra kvartalet betydligt mer positivt för svenska livsmedelsproducenter. På den helt avgörande hemmamarknaden (70 procent av total försäljning) ökade försäljningsvolymerna tydligt med en tillväxttakt som inte har varit lika stark sedan Q3 2016. Företagen tror även på en fortsatt positiv utveckling för försäljningsvolymen under det kommande halvåret.
− På den negativa sidan ser vi att medlemmarnas kostnader för rå- och insatsvaror fortsätter öka snabbt, huvudsakligen som ett resultat av den svaga kronan och kvardröjande effekter av fjolårets torka. Förhoppningsvis kommer kostnadstrycket kopplad till torkan avta under hösten, åtminstone uttryckt i dollar och euro. Men tyvärr riskerar de positiva effekterna av sjunkande världsmarknadspriser på råvara att helt eller delvis ätas upp av kronans utförsåkning, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Här kan du läsa Carls debattartikel ”Den svaga kronan sänker Sveriges industri”, publicerad i Svenska Dagbladet den 17 september. Carl har även blivit intervjuad i ekonomiprogrammet EFN.
Mindre än vart femte företag tjänar på den svaga kronan
Den svenska kronan befinner sig på nivåer den inte varit nere vid sedan IT-kraschen i början av 2000-talet (USD) eller finanskrisen 2008 (EUR). Bara under 2019 har USD blivit cirka 10 procent dyrare och EUR cirka 5 procent dyrare. Tvärtemot den gängse uppfattningen att en svag krona gynnar den svenska industrin så visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev att många företag påverkas negativt.
På frågan ”Vilken riktning har den svaga kronan påverkat ert företags resultat under 2019?” svarar Livsmedelsföretagens medlemmar så här:
11% Starkt negativt
42% Negativt
31% Neutralt
11% Positivt
5% Starkt positivt
− Att mindre än en femtedel av företagen tjänar på den svaga kronan, och att över hälften förlorar på den, talar sitt tydliga språk. Den vedertagna sanningen att en svag krona är liktydig med vinstdrivande export håller inte längre. Det svenska exporterbjudandet har blivit allt mer komplext, med en stor andel importerade rå- och insatsvaror eller tjänster som fördyras i takt med att kronan försvagas, och företagen har inte möjlighet att kompensera för de ökade kostnaderna genom ökade leveranspriser, säger Carl Eckerdal.
På kort sikt drabbas företagens resultat. På lång sikt riskerar den svaga kronan att undergräva fundamentet för det som har gjort Sverige till ett av världens mest framgångsrika industriländer. På frågan ”Minskar en varaktigt svag svensk krona svenska industriföretags strävanden efter en ökad produktivitet?” svarar 53% av Livsmedelsföretagens medlemsföretag att risken för detta är påtaglig.
− Grunden för framgång i en allt mer konkurrensutsatt omvärld är att ständigt vässa sitt erbjudande och bli allt effektivare, annars finns det alltid något annat företag i omvärlden som är redo att ta över. Sveriges höga arbetskraftskostnader, bland de högsta i världen, har hitintills kompenserats av en hög produktivitet. En stark krona är en blåslampa för att öka produktiviteten, och om blåslampan slocknar finns det uppenbart en betydande risk att ambitionsnivån sänks. Skulle så bli fallet tappar Sverige sin främsta konkurrensfördel, säger Carl Eckerdal.
Kapacitetsbristen i det svenska elnätet hotar företagens investeringsvilja
Ett annat långsiktigt hot mot livsmedelsindustrin är den bristande kapaciteten och opålitligheten i det svenska elnätet. Under sommaren har det rapporterats om företag, t ex Pågen i Malmö, som måste utgå från att de lokala elnäten inte kan tillgodose en ökad efterfrågan på energi. Det kan också handla om att lokal reservkraft efter nya skattepålagor stängs ner, med alla de problem som då uppstår vid tillfälliga effekttoppar.
Ett otillräckligt elnät som inte klarar av att kontinuerligt leverera el kan leda till kostsamma driftsstopp för företagen. På frågan ”Hur påverkas er produktionsutrustning av ojämn och opålitlig eltillförsel?” svarar 87% av Livsmedelsföretagens medlemmar att driftsstopp ger upphov till stora kostnader.
Minst lika allvarligt är att flera lokala elnät i Sverige har nått sin maxkapacitet. Detta kan bli ett avgörande hinder för företag som vill utöka sin verksamhet och därmed behöver mer energi. Av Livsmedelsföretagens medlemmar uppger 52% att deras energibehov kommer att öka de kommande åren, och 44% uppger att en stabil elförsörjning är helt avgörande för att de ska investera.
− Svensk industri är uppbyggd kring en stabil tillgång på energi som når ut brett i hela landet och är konkurrenskraftigt prissatt. Om företagen inte längre kan lita på att de kan få den el de behöver så blir det svårt, om inte omöjligt, att motivera nya satsningar i Sverige. Det finns ingen brist på konkurrenskraftiga länder i vårt närområde som företagen kan välja att investera i. Bristerna i elförsörjningen är ett problem som våra politiker måste ta tag i omgående, säger Carl Eckerdal.
Om Konjunkturbrevet
Här hittar du hela Konjunkturbrevet för Q2 2019.
Fyra gånger om året skickar vår chefekonom Carl Eckerdal ut en enkät till Livsmedelsföretagens medlemsföretag som får svara på frågor om försäljning, export, anställningsläge, råvarukostnader, lönsamhet och investeringar. Medverkande företag står för cirka 50 procent av branschens omsättning. Alla svar är viktade efter företagets omsättningsstorlek.
