Dear amerikanska nutritionsforskare, say hello to NNR 2012!
Vår forsknings- och nutritionsexpert Elisabet Rytter förundras och gläds åt att fyra ledande amerikanska nutritionsforskare nått konsensus kring något som nordiska nutritionsforskare kom fram till för flera år sedan, nämligen hur mycket fett och kolhydrater vi bör äta.
Elisabet Rytter:
De senaste veckorna har både tidningar och TV uppmärksammat en forskningsartikel i tidskriften Science med titeln ”Dietary fat: from foe to friend”. I artikeln har fyra amerikanska forskare, med vitt skilda perspektiv när det gäller hur mycket fett och kolhydrater vi ska äta, kommit fram till vad de kallar bred konsensus. Läser man rubrikerna som artikeln gett upphov till låter det som att det tidigare varit fullt krig i kastrullen men att ”di lärde” nu äntligen har slutit fred. Men egentligen är det bara ännu ett exempel på hur media lyfter fram och drar konstiga slutsatser av enskilda vetenskapliga artiklar.
De fyra amerikanska nutritionsforskarna, däribland de högt respekterade Walter Willett och David Ludwig, har nämligen gjort vad vi i Norden gjort i flera decennier. De nordiska näringsrekommendationerna har funnits sedan 1980, och allt sedan dess har gräddan av nordiska nutritionsforskare samlats vart åttonde år för att komma fram till vad det finns konsensus och evidens om. Och då inte bara om fett och kolhydrater utan om varenda vitamin och mineral, ja vartenda näringsämne. Den senaste versionen är NNR 2012.
Tittar man på omfattningen av vetenskapligt underlag som ligger till grund för de nordiska näringsrekommendationerna står vi oss väldigt väl i jämförelse. I de fyra amerikanska forskarnas sammanfattande artikel (en sk review) finns 102 referenser som de läst och dragit slutsatser utifrån. I NNR 2012 finns 164 referenser i kapitlet om kolhydrater, och 127 st i kapitlet om fett.
Man kan ju undra vad som är orsaken till att de fyra amerikanska forskarna nu gräver ner stridsyxan och gör vad vi i Norden gjort, dvs hittar samsyn i frågan om kolhydrater och fett. Om jag får raljera lite skulle man kunna tro att de varit på besök här i Norden, läst NNR 2012 och smittats av vårt arbetssätt. Kanske är det så att ”the Nordic Way” nått USA?
En berättigad fråga är vilket genomslag som artikeln i Science får? Måhända ett stort sådant i USA och hos den amerikanska allmänheten. Här i Sverige har den också gett en del rubriker men att artikeln skulle få stor påverkan är knappast troligt. Den slår nämligen upp en vidöppen dörr som det står NNR 2012 på. Här i Norden har vi en långsiktig plan att med jämna mellanrum sammanfatta och nå konsensus om vad den samlade vetenskapen säger inom området mathälsa. Om några år kommer vi därför kunna hänvisa till NNR 2020, och det ser i alla fall jag väldigt mycket fram emot.
Så vad vill jag då säga med detta skryt om de nordiska näringsrekommendationerna? Jo, jag vill uppmana alla att fortsätta läsa och inspireras av enskilda studier och reviews från hela världen. Men vill du hitta vetenskaplig konsensus med bred förankring och med fokus på oss som bor i Norden ska du hänge dig åt den 627 sidor långa NNR 2012, eller åtminstone den utmärkta sammanfattningen på 79 sidor. Och orkar du inte med någon längre läsning så här i juletider kan du med fördel sikta in dig på den här enkla tabellen från NNR 2012:
Med det önskar jag er alla en god evidensbaserad jul och ett gott nytt och näringsriktigt år!
