Så har coronakrisen ändrat svenskarnas beteenden kring mat och dryck
Vad har myndigheternas restriktioner och all hemmatid den här våren fått för konsekvenser? Livsmedelsföretagens undersökning bland svenskarna visar bland annat på fler livsmedelsinköp på internet, minskat matsvinn och färre restaurangbesök till förmån för mer bakning, matlagning, odling och träning – för vissa.
Trots att vare sig utegångsförbud eller hemmakarantän varit en del av den svenska coronastrategin har vardagen för de allra flesta svenskar ändå påverkats avsevärt. I takt med att fler arbetar hemifrån, gymnasieelever bedriver distansarbete och fritidsaktiviteter och evenemang ställts in eller skjutits upp spenderar svenskarna mer tid hemma än någonsin. Hur har detta förändrat våra beteenden?
Livsmedelsföretagens undersökning, utförd av Demoskop i juni 2020, visar att coronapandemin har haft stor påverkan på svenskarnas livsmedelskonsumtion. 36 procent svarar att de planerar sina livsmedelsköp i större utsträckning än tidigare och 22 procent handlar mer mat och dryck via internet. En fjärdedel säger dessutom att de har minskat sitt matsvinn till följd av att de tar tillvara maten på ett bättre sätt.
− De flesta av oss har aldrig upplevt en så omfattande kris. Därför har det varit väldigt intressant att se hur snabbt folk ändrar sina beteenden och hur företagen anpassar sig till nya förutsättningar. Det är fortfarande oerhört tufft för framförallt små livsmedelsproducenter, men de flesta livsmedelsföretag har faktiskt klarat sig hitintills. En stor del av förklaringen tror jag är kombinationen flexibla konsumenter och kreativa företag. När de här två möts går det mesta att lösa och det har vi verkligen sett bevis på under våren, säger Jimmy Sandell, kommunikationschef Livsmedelsföretagen.
Krisen har varit ett dråpslag för Sveriges restaurangnäring. Den största beteendeförändringen som detta lett till är att 4 av 10 svenskar har köpt mer hämtmat från restauranger än de gjorde innan krisen. Även den småskaliga livsmedelsproduktionen är fortsatt oerhört hårt drabbad. 23 procent svarar i undersökningen att de handlat mer från lokala livsmedelsproducenter, så som bagerier och konditorier, än de gjorde innan krisen.
– Vi och många andra gick tidigt i krisen ut och uppmanade folk att fortsätta handla från sina lokala bagerier, konditorier och andra småproducenter. Företagen å sin sida har varit påhittiga och började snabbt erbjuda nya och coronasäkra sätt för kunderna att handla. Uppenbarligen gav det här resultat i och med att nästan var fjärde person uppger att de handlat mer från lokala producenter. Det finns en stor vilja bland allmänheten att hjälpa företagen genom krisen, för jag tror att man inser hur viktiga de mindre butikerna, restaurangerna och producenterna är för det lokala samhället, säger Jimmy Sandell.
Myndigheternas rekommendationer om att riskgrupper ska undvika att utsätta sig för att bli smittade har också krävt insatser från nära och kära. Undersökningen visar att 37 procent har hjälpt andra att handla under krisen och att 14 procent i sin tur har fått hjälp. Bland de som är 65 år eller äldre svarar en tredjedel att de fått hjälp med livsmedelsinköp.
Mer tid hemma tycks också ha väckt intresset och experimentlustan för egen livsmedelsproduktion. 19 procent uppger att de har lagat mer mat från grunden än innan krisen, 21 procent har bakat mer och 13 procent har ökat sitt hemodlande.
– Svenskarna var redan tidigare ett folk med stor kärlek till matlagning, och krisen har uppenbarligen förstärkt det här beteendet. Mer tid hemma har inneburit mer tid till odling, bakning och matlagning. Netflix i all ära, men det är få serier som kan mäta sig med smaken av hemmaodlade jordgubbar eller lyckan när man till slut får till ett fluffigt surdegsbröd, säger Jimmy Sandell.
Undersökningen visar också att det är en majoritet av svenskarna som bakar och odlar. Olika typer av matbröd dominerar hemmabakandet, medan tomater och kryddor toppar listan över vad svenskarna odlar. För en klar majoritet (62 procent) av de som odlar hemma är odlingen en hobby.
– Man odlar och bakar för att det är roligt. Men jag tror också att det förklaras av den så kallade IKEA-effekten – att saker du gjort med dina egna händer känns, och i det här fallet, smakar lite extra gott. Men vi ser också att en hyfsat stor andel odlar som ett sätt att självhushålla eller till och med som en form av terapi. Givet tiderna vi lever i är det inte särskilt förvånande. När man stoppar ner händerna i matjorden är det lätt att åtminstone för en stund glömma alla andra bekymmer, säger Jimmy Sandell.
I undersökningen ställdes även frågan om vad man gjort mindre av som konsekvens av coronapandemin och föga förvånande så har flera saker också försvårats den här våren. 29 procent har motionerat mindre, 15 procent har testat färre nya maträtter och 30 procent har köpt mindre hämtmat från restauranger än innan krisen.
– Att vi ser delvis motstridiga resultat tycker jag inte är så konstigt. Eller att alla inte upplevt samma gastronomiska uppfinningsrikedom och tid till stök i kök och trädgård denna oroliga och omtumlande vår. En förändrad vardag leder också till att människors rutiner rubbats och exempelvis kan vi konstatera att detta har lett till att vissa har haft svårt att upprätthålla sin träning, säger Jimmy Sandell.
Vilka positiva beteendeförändringar kommer människor att försöka hålla fast vid även efter det att pandemin är över? 32 procent kommer att fortsätta motionera mer än tidigare, 18 procent fortsätta minska sitt matsvinn och 12 procent kommer fortsätta försöka äta hälsosammare än innan pandemin .
– Det är kul att kunna konstatera att många av de svenskar som förändrat sitt beteende den här våren kommer att försöka bibehålla de positiva livsstilsförändringar som man gjort. Att några fler funnit inspiration i köket och trädgården och försöker leva ett mer hälsosamt leverne och minska matsvinn är något positivt som vi ändå kan ta med oss från den här våren som annars alla vill lämna bakom oss så fort som möjligt, säger Jimmy Sandell.
