Så var Livsmedelsverkets vintermöte 2018
Livsmedelsstrategin var temat för Livsmedelsverkets återkommande vintermöte. Ca 150 personer från livsmedelssverige samlades den 19 mars på World Trade Center i Stockholm för att lyssna på Livsmedelsverket, Livsmedelskontrollen, Lloyd’s, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Nyckelhålet och Paolo ”Kungen av Kungsan” Roberto. Livsmedelsföretagens Marie Rydén var givetvis på plats.
Referat av Marie Rydén:
Generaldirektör Annika Sohlström inledde mötet med att beskriva det uppdrag Livsmedelsverket fått av regeringen. En utmaning som finns idag är att omvärlden är i ständig och snabb förändring och de demokratiska processerna med remissrundor mm är långsamma. Livsmedelsverket skall verka för bra matvanor och man ser att skillnaderna till stor del hänger ihop med utbildning och inkomst. I regeringens uppdrag till Livsmedelsverket är det tydligt att man skall satsa mer på delen av befolkningen med sämst matvanor. I det här arbetet behöver myndigheter och näringsliv samverka.
Livsmedelsstrategins uppdrag att underlätta för företag genom regelförenkling och mera stöd har bl a handlat om en handlingsplan efter ”förenklingsresan” och att arbeta aktivt med exportfrågor. Bättre webbplats och e-utbildningar är också en förbättring. Livsmedelsverket underlättar även för företag genom att kontrollen skall bli mer effektiv och likvärdig och man har en ambition att inget skall göras krångligare än det behöver vara. Detta gynnar både konsumenter och företag men att göra andra tolkningar än de mest strikta kräver mod, flexibilitet och omdöme hos verkets personal. Enligt Sohlström vill myndigheten uppfattas som oberoende, att man tar beslut på vetenskaplig grund, har legalitet, att man arbetar riskbaserat, upptäcker och åtgärdar fel som företagen gör, är öppna och att de värnar om konsumenternas hälsa. För att lyckas tyckte Sohlström att vi alla behöver både lyssna och utmana varandra i vårt arbete med livsmedel.
På en fråga vad Livsmedelsverket gör för att påverka andra myndigheter i frågan om barnfetma så svarade Sohlström att man har ett nätverk tillsammans med Skolverket och Folkhälsomyndigheten där man arbetar med att medvetandegöra regeringen om frågan.
”Livsmedelskontrollen ska bygga på en dialog”
Pertii Nordman, chef för Livsmedelskontrollen, inledde med att säga att kontrollen av livsmedel skall bygga på en dialog som hjälper företagen att göra rätt. Att kontrollen fungerar bra i Sverige är viktigt pga ett ökat konsumentintresse. Det är också en förutsättning för andras länders förtroende för livsmedel tillverkade i Sverige vilket behövs för att livsmedelsexporten ska kunna öka. Nordman nämnde Livsmedelsföretagens Demoskopundersökning som visar på ett högt förtroende för livsmedelsindustrin. Livsmedelsverket arbetar med att utveckla ”God sed i livsmedelskontrollen” för att öka likvärdigheten. Nordman jämförde detta med vägledande regler i andra branscher som t.ex. god advokatsed. Utmaningen ligger i att få en bra kontroll utan att kostnaden ökar.
På en fråga från Livsmedelsföretagen om hur det går med att öka samverkan mellan kommunernas kontrollmyndigheter svarade han att frågan ligger nu hos regeringskansliet. Förslaget bygger på att kommunerna skall samverka på frivillig väg men han sa ”att det är nog läge nu” att gå in och styra mer.
Det kom också en fråga från åhörarna om man överväger att förstatliga kontrollen. Nordman svarade att det finns inga sådana planer eller diskussioner.
Så arbetar man med matfusk i Storbritannien
Anders Nilsson från Lloyds register LRQA talade om EMA, alltså ekonomiskt motiverat matfusk, ”Economic motivated adulteration”. Han började med att tipsa om en skrift i ämnet från Nestlé.
För närvarande står det att man skall kunna bevisa att fusket har varit en ”avsiktlig handling”. Detta kan vara svårt att bevisa och det vore bättre att titta på om fusket leder till finansiella fördelar, ”brings about financial gain”. Nilsson påpekade också att det är viktigt att i dessa sammanhang inte blanda ihop de två olika engelska begreppen; food safety = livsmedelssäkerhet och food security = livsmedelsförsörjning.
I Storbritannien finns det en misstro mot inspektörer och certifieringsorgan att de missar matfusk trots alla standarder och kontroller som finns. Tillverkarna skyller ofta på sina leverantörer men har glömt att titta på sina egna svaga punkter. Att förhindra matfusk kräver ett multikompetent team inom företagen och att man håller sig ständigt á jour med fusket som förekommer i omvärlden. Detta kan man göra genom s.k. ”horizon scanning” där man tittar på vilket fusk som upptäcks i EU med hjälp av t.ex RASFF (ett nytt system för rapid alerts), men det är också viktigt att bevaka andra världsdelar. Nilsson tipsade om ett antal nyttiga länkar:
En spaning från Anders Nilsson är att det kommer komma fusk även inom förpackningar t.ex. FSC- märkt papper som inte är FSC, och fusk med ursprunget på återvunnen plast. Kvalitén är nämligen olika; i Tyskland är plasten ren men kommer den istället från UK är den skitig.
Vem har läst den nationella kontrollplanen?
Katarina Bäckman Stålenheim från Livsmedelsverket tipsade sedan om att det är en bra idé att läsa Livsmedelsverkets nationella kontrollplan, NKP. Det visade sig att det var få av de på plats på mötet som hade läst den. NKP är en plan och vägledning för Livsmedelsverkets chefer och verksamhet för 2018–2021. Målet är att den skall vara ett lättillgängligt styrdokument som gör det möjligt för alla i livsmedelskedjan att arbeta förebyggande och som företagare kan man i NKP se vad som är fokusområden i kontrollen de närmsta åren. Just nu samlar man också in synpunkter till nästa period 2020–2022. Vill du skicka in synpunkter och förslag kan du göra det via operativamal@slv.se senast den sista juli 2018.
Man arbetar också i kontrollen med en översyn av riskklassificeringen av företagen. Det kommer en remiss i slutet på mars som Livsmedelsföretagen kommer svara på. Har du synpunkter som du vill att Livsmedelsföretagen skall framföra kan du höra av dig till marie.ryden@li.se.
Från Kung i Kungsan till hälso- och matinspiratör
Paolo Roberto säkerställde att ingen somnade i raderna efter lunch. Han berättade om sin resa från Kung i Kungsan till hälso- och matinspiratör. Han tryckte på vikten av att röra sig och att välja någon aktivitet som man kan tänka sig hålla på med över tid. Ha inte för stora krav – börja med 5 minuter! Satsa din träningstid på konditionsövningar som löpning eller HIIT (high intensity training) kombinerat med rörelseövningar eller yoga. Att sitta mycket still är som att gipsa kroppen – du förlorar muskler!
Nyckelhålet: igenkänt men inte välkänt
Veronica Öhrvik och Sara Johansson som arbetar med Nyckelhålet kunde berätta att Livsmedelsverket har gjort en analys av Nyckelhålet som varumärke. Slutsatserna var att märket är igenkänt men inte välkänt, oberoende, vetenskapligt baserat och har trovärdighet pga att det är myndigheternas märke. Att det är nordiskt bidrar också till trovärdigheten. Precis som med andra varumärken behöver Nyckelhålet kopplas till känslor för att kännas mer relevant. Det behövs ingen revolution men en evolution, och för att detta skall lyckas behöver både myndighet och företag satsa resurser och personal. Målet för 2018 är att det skall finnas en färdig varumärkes-strategi och plattform.
Underlätta för livsmedelsexport
Ellen Anker-Kofoed från Livsmedelsverkets Samverkansforum för exportfrågor slog fast att en del i myndighetens regeringsuppdrag är att skapa förutsättningar för exporten. Livsmedelsverket kan hjälpa företagen ta reda på vilka de legala kraven i mottagarlandet är och ta fram exportintyg. Man arbetar med att vara bättre förberedda vid inspektioner från andra länder så att avvikelserna blir så få som möjligt och på så sätt bidrar till att det går snabbare framåt. Det märktes att viljan är stark hos Livsmedelsverket att bidra till att underlätta export och Anker-Kofoed välkomnade också förbättringsförslag. När det gäller mer renodlade marknadsfrågor kan företagen få hjälp från Business Sweden.
På gång just nu är att Sverige är mitt i godkännandeprocessen för export av griskött till Kina. Sydkorea gör en återinspektion angående griskött och Filippinerna kan komma på sin första inspektion i maj/juni. För export till USA så behöver företaget någon som är legitimerad på FSMA, Food Safety Modernization Act-reglerna. Enligt Anders Nilsson på Lloyd’s finns det kurser att gå.
Att tänka på när man bedriver e-handel
Anna Wedholm Pallas från Livsmedelsverket berättade att e-handel regleras av märkningslagstiftningen 1169/2011, E-handelslagen 2008:486 (Konsumentverket). Företaget behöver informera sin kontrollmyndighet om att man bedriver e-handel med mat för att kontrolltiden skall bli rätt. Enligt 1169/2011 behöver ju all obligatorisk information utom datummärkningen vara tillgänglig före köpet och köpet anses vara avslutat när produkten läggs i varukorgen på hemsidan. Viss obligatorisk information som ändrar sig mycket ofta kan man hänvisa konsumenten till ett telefonnummer för t.ex. ursprunget för fisk som kan variera från dag till dag.
För frivillig information gäller samma regler som på förpackningen. Ansvarig för informationen är ju den som kan påverka den vilket ju oftast är tillverkaren. Den som har hand om informationen på e-handelsplatsen är delansvarig och ansvarig för att korrekt föra vidare den information man får från tillverkaren. Det är ju också viktigt att om man som e-handelsföretag lägger till ytterligare information eller påståenden om produkten att dessa är korrekta och att produkten lever upp till dem.
Ulrika Ehrhardt från Livsmedelsföretagen gav företagens syn på de möjligheter och utmaningar som finns med e-handel och den information som behövs. Detta är ett relativt nytt sätt att sälja som kräver dialog mellan de olika parterna, och det är mycket viktigt att konsumenterna får rätt information och att man följer livsmedelslagstiftningen.
Peter Johansson från Svensk Dagligvaruhandel talade om utvecklingen av GS1-systemet och Validoo. 2004 blev det digital kontroll av logistikdata och 2008 infördes jämförelsekontrollen mellan den fysiska förpackningen och den inskickade livsmedelsbilagan i databasen.
