Slut på försäljnings- och lönsamhetstappet för svensk livsmedelsproduktion

I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024 som även bjuder på en närstudie av den svenska glassindustrin.

Att de svenska livsmedelsproducenternas försäljningsvolymer slutade minska i Q1 2024 – den inhemska försäljningen låg kvar på oförändrad nivå jämfört med Q1 2023 – är givetvis en god nyhet. En klar övervikt av Livsmedelsföretagens medlemsföretag upplevde till och med ett starkare försäljningsresultat än de räknat med under kvartalet. Det bör dock noteras att försäljningsvolymerna för Q1 2023 var rejält nedtryckta och industrin har en lång väg kvar till de volymer som rådde innan kostnadskrisen slog till.

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024 (pdf)

”En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren”
Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen

Den extrema kostnadskrisen har gröpt ur branschens lönsamhet på ett brutalt sätt, men i Q1 lyckades företagen åtminstone förhindra en ytterligare försämring jämfört med hur läget såg ut för ett år sedan. Hela 84 procent av företagen är dock ännu inte tillbaka på förkrisnivåer avseende lönsamheten.

– Resan tillbaka mot någon slags normalitet för svensk livsmedelsproduktion blir lång. Den låga lönsamheten i industrin kommer att få konsekvenser. Många av våra medlemmar tror att automatiseringen i branschen kommer att påskyndas för att på så sätt pressa produktionskostnaderna, och i samband med detta förutspår man även en minskning av personalen. En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Otydliga avgifter kostar företagen miljoner

Kostnadskrisen håller alltså i sig, om än i försvagad form. Företagen rapporterade om kostnadsökningar för inköp av råvara, transporter, energi samt förpackningar och emballage. Kostnadsökningarnas hastighet ligger strax över vad som varit ”normalt” inom branschen de senaste 14 åren och sker dessutom från redan höga kostnadsnivåer.

”Det allt mer instabila och konfliktpräglade omvärldsläget innebär dessutom att riskerna för ytterligare kostnadsökningar är ständigt närvarande”
Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen

– Inget hade gjort mig gladare än att kunna säga att produktionskostnaderna börjat vända ned, men tyvärr är vi inte där än. Det allt mer instabila och konfliktpräglade omvärldsläget innebär dessutom att riskerna för ytterligare kostnadsökningar är ständigt närvarande. Det räcker med att ett skepp ställer sig på tvären igen i Suez-kanalen eller att årets skördar drabbas av torka eller skyfall, säger Carl Eckerdal.

Ett till stor del oförutsett sänke för svenska livsmedelsproducenter är de nya högre förpackningsavgifter, så kallade REPA-avgifter, som trädde i kraft i mitten av februari i år. De höjda avgifterna sammanhänger med ökade EU-krav på producenterna att minska mängden förpackningsmaterial samt öka andelen återvinningsbart material. Transparensen och tydligheten kring förpackningsavgifterna har stora brister och knappt åtta av tio svenska producenter (76 procent) har därför räknat fel i sina budgetar för 2024 avseende förpackningsavgifterna. Det handlar i många fall om prognosmissar på miljontals kronor för enskilda företag.

EMV-expansion dubbelsmäll för producenterna

Att dagligvaruhandelns EMV-utbud växer har vi rapporterat om i ett flertal konjunkturbrev de senaste åren. En mycket besvärlig aspekt av det expanderande EMV-utbudet är undanträngningsmekanismen, dvs. att leverantörsmärkta produkter trängs undan när EMV-erbjudanden tar alltmer hyllplats. 60 procent av Livsmedelsföretagens medlemsföretag ser ett direkt samband mellan att de får sina produkter avlistade (dvs bortplockade från hyllorna) och EMV-alternativens expansion.

– Det är inte förvånande att leverantörerna blir stressade av det snabbt växande EMV-sortimentet. Att producera EMV är oftast en mindre lönsam affär och samtidigt minskar producenternas synlighet gentemot konsumenten. Att en stor del av handelns EMV-erbjudande trots allt är svenskproducerat är självfallet positivt, men de låga priserna på EMV-alternativen bärs till stor del av leverantörerna, säger Carl Eckerdal.

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024 (pdf)

Tre av fyra producenter tror på euron

En alltmer besvärande faktor för landets livsmedelsproducenter är den svenska kronans 10-åriga deprecieringsresa. Under hösten 2023 utvecklades kronan på ett gynnsamt sätt för svenska livsmedelsproducenter, men den positiva trenden bröts tvärt under Q1 2024. Kronförsvagningen som fortsätter också in i årets andra kvartal översätts direkt i ökade kostnader för svenska livsmedelsproducenter.

”Sveriges beslut att stå utanför euron innebär uppenbarligen en stor kostnad för svenska livsmedelsproducenter och i slutändan också för svenska konsumenter”
Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen

Cirka 40 procent av företagens produktionskostnader förhåller sig till SEK/EUR och ytterligare cirka 25–30 procent till SEK/USD. I osäkra tider som dessa hade en stabilare valuta – till exempel euron – varit att föredra för många livsmedelsproducenter. Hela 76 procent av medlemsföretagen menar att en svensk euroanslutning skulle vara fördelaktig för dem, ur ett rent företagsperspektiv. Endast 11 procent av företagen menar att ett införande av euron skulle vara till nackdel för deras verksamhet.

– Sveriges beslut att stå utanför euron innebär uppenbarligen en stor kostnad för svenska livsmedelsproducenter och i slutändan också för svenska konsumenter. Givet de senaste årens upphetsade debatt kring matpriserna är det märkligt att euro-frågan inte får större uppmärksamhet från politiskt håll, konstaterar Carl Eckerdal.

Delbransch i fokus: Den svenska glassindustrin

En av de 38 delbranscherna inom svensk livsmedelsproduktion är glassindustrin. Det är en av de mindre delbranscherna men högt värderad och prioriterad av konsumenterna. År 2022 omsatte branschen (produktionsledet) 1,8 miljarder SEK. Omsättningstillväxten har under de senaste 10 åren varit klart snabbare (69 procent) än för den samlade svenska mat- och dryckesproduktionen (45 procent). Några snabba nedslag i svensk glassproduktion:

De svenska glassfabrikanterna må vara väderberoende, men de är samtidigt tämligen konjunkturoberoende. Det var det hela 76 procent av glassproducenterna som instämde i, medan 17 procent trots allt påverkades negativt av en lågkonjunktur.

Precis som inom all annan livsmedelsproduktion ökar glasstillverkarnas produktportföljer till att innehålla linjer för olika smakpreferenser, allergier och intoleranser. Mjölkfri glass är ett exempel på en underkategori av glass som växer för en majoritet av producenterna. Ett annat exempel är sockerfri glass. Cirka hälften av företagen ser en växande efterfrågan på de sockerfria alternativen medan den andra halvan ser en stagnerad utveckling.

Glass erbjuds i en rad olika former, som styckeglass, styckeglass i flerpack, i konsumentbytta, eller över disk i rån eller bägare. Styckeglassen tar mycket uppmärksamhet i anspråk på landets tusentals kiosker och kaféer, men rent försäljningsmässigt är glassbyttorna viktigare för de allra flesta producenter.

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024 (pdf)

Missvisande rapportering om glasspriser

Nyligen har flera medier rapporterat om ökade glasspriser. Tyvärr misslyckas mycket av rapporteringen med att sätta in prisökningarna i ett större sammanhang av generellt ökande livsmedelspriser. Så här kommenterar vår chefekonom Carl Eckerdal den missvisande rapporteringen:

”Priset på glass har ökat de senaste åren men det har också priset på alla livsmedel. I huvudsak beror de stora prisökningarna för livsmedel på fyra faktorer: coronapandemin, kriget i Ukraina, klimatet/extremväder och den allt svagare svenska kronan. De här faktorerna har lett till att sedan år 2020 har kostnaderna ökat kraftigt för i princip allt som krävs för att producera livsmedel, till exempel energi, drivmedel, transporter, råvaror, insatsvaror och förpackningar.

Priset på glass har dock inte ökat mer än vad den genomsnittliga livsmedelskassen gjort. Tvärtom faktiskt. Priset på glass var i april 2024 27 procent högre än i januari 2020 medan hela livsmedelskassen ökade med 28 procent under samma tid. Av de hundra olika livsmedelsprodukter som SCB följer varje månad hamnade glass på plats 60 i en rangordning över de produkter som ökat mest i pris mellan januari 2020 och april 2024.”