Slutspurt för Farm to fork - förhandlingar pågår

EU:s mandatperiod närmar sig sitt slut och förhandlingar pågår om flera av lagförslagen inom den s k Farm to fork-strategin. Vår EU-expert Nicklas Amelin sammanfattar det aktuella läget för områdena förpackningar, matsvinn, genomiska tekniker, växtskyddsmedel, miljöpåståenden och handelsnormer.

Förpackningar och förpackningsavfall

Kommissionens förslag syftar till att minska miljöpåverkan av förpackningar och förpackningsavfall genom att minska avfallsvolymerna, främja cirkulära lösningar, samt att öka andelen återvunnet material i förpackningar. Sveriges livsmedelsindustri har arbetat med frågan under decennier och det är positivt att harmonisera regelverket inom EU. Livsmedelsföretagen har argumenterat för att målen behöver vara realistiska både sett till innehåll och övergångstider. Återvinning och återanvändning måste vara kompletterande alternativ, inte minst med tanke på att ensidigt fokus på återanvändning skulle riskera att omintetgöra de investeringar i återvinningssystem som redan gjorts av industrin i Sverige och övriga Norden. Det krävs också ett satsningar på investeringar och delat ansvar mellan medlemsstaten och de ekonomiska aktörerna att få system för återanvändning på plats.

Viktiga justeringar antagna

Den 22 november röstade EU-parlamentet om förslaget. Resultatet blev att flera av de justeringar som Livsmedelsföretagen arbetat för under året antogs, däribland ett undantag från återanvändning om insamling och återvinning om ett material är över 85%, undantag för transportförpackningar från återanvändning om de har varit i direktkontakt med livsmedel, samt förköpsrätt till återvunnet material av rätt kvalitet för de som har krav på sig att använda återvunnet material i förpackningar i kontakt med livsmedel om det är tekniskt möjligt.

Nu går arbetet med detta förslag vidare och under december förväntas Rådet fatta beslut om sitt förslag. Under första kvartalet 2024 kommer man att ha trepartsamtal (s.k. trialoger) mellan kommissionen, Parlamentet och Rådet för att ta fram ett gemensamt förslag som man kan besluta om innan valkampanjerna inför EU-valet drar igång.

Bindande mål för minskat matsvinn

Kommissionen har föreslagit att EU ska besluta om bindande mål för minskat matsvinn som medlemsstaterna ska ha nått till 2030. Jämfört med 2020 ska matsvinnet då ha minskat med 10 % (av total mängd) inom livsmedelsindustrin och med 30 % (per capita) gemensamt i dagligvaruhandels- och konsumtionsleden (restauranger och hushåll). Branschen arbetar redan aktivt med att minska matsvinnet och Livsmedelsföretagen stöder syftet med förslaget. Det blir dock viktigt att undvika betungande rapporteringskrav, att utforma nationella åtgärdsplaner i tät samverkan med branschen, samt att målet sätts i förhållande till hur mycket livsmedel som produceras.

Nya genomiska tekniker

Förslaget gäller att skapa ett nytt EU-regelverk för precisionsförädling av grödor med t ex gensaxen. Förslaget innebär att sådana grödor som bedöms vara snarlika konventionellt framtagna sorter inte längre ska regleras som GMO utan i stort sett som konventionella grödor, med vissa specialbestämmelser för att garantera transparens. Livsmedelsföretagen välkomnar förslaget som innebär ett stort steg framåt för att stärka EU:s innovations- och konkurrenskraft i takt med omvärlden, säkra den framtida tillgången på svenska och europeiska råvaror i livsmedelsproduktionen, samt bättre möjligheter att möta de stora utmaningarna med klimatanpassning, hållbarhet och hälsa.

Minskad användning av växtskyddsmedel

Kommissionen har föreslagit en halvering av användningen av skadliga växtskyddsmedel. Detta har blivit en kontroversiell fråga eftersom många ifrågasätter om det finns tillräckliga alternativ och befarar att förslaget leder till minskad livsmedelsproduktion inom EU. Livsmedelsföretagen menar att målsättningen visserligen är god men att det är viktigt att lagstiftningen landar i en realistisk målsättning som inte riskerar att minska tillgången till lokalt producerade råvaror.

Reglering av miljöpåståenden om produkter

Förslaget syftar till att få bort osakliga och vilseledande miljöpåståenden om produkter (både livsmedel och andra varor) och ett stopp för nya miljömärkningar annat än sådana som kan komma att beslutas på EU-nivå. Livsmedelsföretagen är positiv till gemensamma EU-regler på det här området för att undvika grönmålning av produkter. Det aktuella förslaget skulle dock innebära en onödigt snäv och administrativt betungande ordning, t ex kravet på förhandsgranskning. Det är viktigt att ta tillvara möjligheten för företag att kommunicera på ett sakligt och ansvarsfullt sätt om sina produkters miljöpåverkan, både för att ge konsumenter bättre möjlighet till hållbara val och för att behålla framdriften i företagens hållbarhetsarbete.

Handelsnormer

Förslaget gäller uppdateringar av befintliga handelsnormer för vissa produktkategorier som juice, sylt och honung. Förslaget innebär bl a att kravet på frukthalt i sylt ökar. Livsmedelsföretagen menar att det hade varit bättre att sänka sockerhalten i sylt för att göra den hälsosammare, snarare än att öka fruktinnehållet.

Flera förslag har inte lagts fram

Det är ännu ovisst hur många av dessa förslag som kommer hinna beslutas innan april, då Europaparlamentet avslutar sitt arbete inför valet i juni. Samtidigt är det många förslag inom strategin som fortfarande inte har lagts fram av EU-kommissionen, t ex en ramlag om hållbart livsmedelssystem och revidering av EU:s regler för livsmedelsmärkning. Det återstår att se hur det nyvalda parlamentet och den nya EU-kommissionen, som tillträder mot slutet av 2024, kommer att hantera utestående förslag och inriktningen på EU:s livsmedelspolitik under nästa mandatperiod.