Snart dags för EU-val – de fem viktigaste frågorna för livsmedelsindustrin

Den 9 juni är det återigen dags för Sveriges väljare att utse våra 21 ledamöter i Europaparlamentet. I stort sett all lagstiftning som reglerar livsmedelsproduktion beslutas i Bryssel och Strasbourg, inte i Stockholm. Därför lanserar nu Livsmedelsföretagen ett valmanifest för att uppmärksamma de viktigaste frågorna för industrin.

För att tydliggöra livsmedelsindustrins förväntningar och prioriteringar inför den nya mandatperioden, lanserar nu Livsmedelsföretagen sitt valmanifest i fem punkter. Med manifestet vill vi uppmärksamma kandidater i EU-valet på frågor av stor betydelse för vår bransch. Det blir också utgångspunkten i våra samtal med partiernas kandidater, exempelvis vid valdebatten under Matdagen 2024 och i valintervjuer som kommer att släppas i Livsmedelsföretagens Youtube-kanal under våren. Manifestet utgör samtidigt Livsmedelsföretagens inspel till Sveriges regering inför medlemsländernas diskussion om prioriteringar och politiskt program för den nya EU-kommissionen som ska tillträda mot slutet av året.

– Det är hög tid att vi börjar behandla EU som inrikespolitik och inte en obskyr utrikespolitisk angelägenhet, och att svenska politiker tar EU-frågorna på det allvar de förtjänar. I de oroliga tider som råder är det viktigare än någonsin att Sverige står upp för den inre marknaden, konkurrenskraft, frihandel och satsningar på forskning och innovation. Vi behöver politiker och myndighetsföreträdare på plats i Bryssel som tar ställning i frågor som är avgörande för svensk livsmedelsindustri och strider för allt från det svenska pantsystemet till hur vi ska få använda vår mark för att producera livsmedel, säger Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen.

Våra fem viktigaste budskap inför EU-valet och den nya mandatperioden är:

Ett hållbart livsmedelssystem bygger på lönsam livsmedelsproduktion.
EU måste bli bättre på forskning och innovation.
Livsmedelsindustrin behöver stabila regelverk för att leverera.
Slå vakt om säkra livsmedel – med förnuft och utan onödigt matsvinn.
EU behöver både ökad inhemsk produktion och handel över gränserna.

Läs mer: Livsmedelsföretagens valmanifest inför EU-valet 2024

Halva beslutsmakten i EU ligger hos Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om ny EU-lagstiftning tillsammans med ministerrådet, som består av EU-ländernas regeringar. Halva beslutsmakten i EU ligger alltså hos parlamentet och därför har det stor betydelse vilka ledamöter som väljs in för de kommande fem åren. De 21 ledamöter som svenska väljare utser får inflytande över alla parlamentets beslut i frågor av stor betydelse för svenska livsmedelsföretag. Utöver den omfattande lagstiftningsmakten, där även enskilda ledamöter har stora möjligheter att göra ändringar i ett lagförslag, har parlamentet flera andra viktiga befogenheter:

Beslutar tillsammans med ministerrådet om EU:s årliga budget och de fleråriga budgetramarna.
Godkänner ny ordförande för EU-kommissionen, på förslag från medlemsländernas regeringschefer, vanligtvis vid det första sammanträdet efter valet.
Granskar var och en av de ledamöter i EU-kommissionen som varje medlemsland nominerar, genom utfrågningar i berörda utskott. Även om parlamentet inte har formell rätt att rösta bort en enskild ledamot, så brukar ett negativt utlåtande efter utfrågningen leda till att ledamoten byts ut mot en annan kandidat. Sedan godkänner parlamentet hela den nya kommissionen i en samlad omröstning. Utfrågningarna sker under hösten 2024, med sikte på att den nya EU-kommissionen ska tillträda 1 november.
Parlamentet har rätt att granska kommissionens arbete genom särskilda undersökningskommittéer. Under hela mandatperioden har parlamentet också ytterst möjligheten att fälla kommissionen i en misstroendeomröstning, i så fall måste hela kommissionen avgå.
I princip har EU-kommissionen ensamrätt på att initiera ny EU-lagstiftning men parlamentet kan genom s k egna initiativ uppmana kommissionen att lägga fram ett nytt lagförslag.
Genom muntliga och skriftliga frågor till kommissionen kan enskilda ledamöter utkräva ansvar från kommissionen och försöka driva på arbetet i prioriterade frågor.

Valresultatet kommer få stor betydelse för EU:s framtid

Livsmedel regleras alltså i huvudsak på EU-nivå och det finns redan ett omfattande och komplext regelverk om bland annat livsmedelshygien, märkning, tillsatser, främmande ämnen samt kontroll och spårbarhet. Men under de senaste åren har livsmedelspolitiken fått en ökad tyngd inom EU och många idéer till ny lagstiftning har diskuterats, något som lär fortsätta under den kommande mandatperioden. Huvudfokus i debatten har varit klimatomställning och hållbart livsmedelssystem, där åsikterna har gått kraftigt isär om den rätta vägen framåt. Samtidigt har pandemin, inflationen, kriget i Ukraina och det allmänt försämrade säkerhetsläget i omvärlden gjort att tryggad livsmedelsförsörjning har hamnat högt på EU:s agenda, på ett sätt som vi inte sett på många decennier. Parlamentsvalet sker alltså i ett politiskt högintressant läge och valresultatet kommer få stor betydelse hur EU:s vägval framåt.