Svensk livsmedelsindustri behöver 20 000 nya medarbetare till 2028
Trots flera år av svåra kriser tror svenska livsmedelsproducenter på en ljus framtid. 92 procent av företagen vill öka produktionen och för det krävs 20 000 nya medarbetare de kommande fem åren. Samtidigt säger 94 procent av företagen att de redan idag har svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens, det visar en ny rapport om kompetensförsörjning och kompetensbrist från Livsmedelsföretagen.
Svenska livsmedelsföretag vill växa. I bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagens nya rapport om kompetensförsörjning (klicka på länken för att komma till rapporten) anger 9 av 10 medlemsföretag att de vill öka sina produktionsvolymer under de kommande fem åren. För att den tillväxten ska kunna ske – och för att svensk produktion av mat och dryck ska öka enligt målen i den nationella livsmedelsstrategin – behöver industrin ett kraftigt ökat inflöde av nya medarbetare, ofta med teknisk eller branschspecifik kompetens. Totalt handlar det om 20 000 nya medarbetare.
”Hela branschen står inför ett teknikskifte, en teknikuppgradering.”
Jonas Lindell, VD, Lantmännen Unibake Sverige
Bland samtliga medlemsföretag bedöms det största behovet av ny personal fram till 2028 vara olika kompetenser inom livsmedelsproduktion, vilket inkluderar roller som livsmedelsoperatörer och lagerpersonal. På andra plats kommer kompetens inom underhåll, som underhållstekniker och mekaniker. Den tredje mest efterfrågade kompetensen de kommande fem åren är specialiserad kompetens inom produktion, vilket innebär utbildade specialister som till exempel bagare, styckare och slaktare, och bryggare. På fjärde plats kommer produktutvecklare, en kompetens som det råder stor konkurrens om.
– De senaste tre åren med coronapandemi och kostnadskris har varit extremt tuffa för svenska livsmedelsproducenter. Därför är det glädjande att se att företagen har så stora ambitioner för framtiden. Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på utbildning, samtidigt som antalet livsmedelsrelaterade utbildningar minskar och konkurrensen från andra industrier om teknisk kompetens ökar. På lång sikt är kompetensbristen utan tvekan livsmedelsindustrins största utmaning, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.
Åtta av tio företag har avstått från att anställa eller tvingats sänka kraven
Redan idag har 94 procent av de svenska livsmedelsproducenterna svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens. Nästan vart tredje företag säger till och med att det är mycket svårt. De svåraste kompetenserna att hitta är specialiserad kunskap inom produktion (t. ex bagare, styckare och bryggare), processteknik, automation, underhåll/mekaniker och industrielektriker/elektriker.
”Vi investerar i nya teknologier, system och lösningar i hela vår supply chain, och behöver då ha medarbetare som kan använda de nya systemen och maskinerna, som hela tiden blir mer avancerade.”
Robert Zmijewski, HR Director Supply Chain, Arla Foods Sverige
Vad gör företagen när de inte hittar rätt kompetens? 82 procent anger att de har avstått från att anställa eller tvingats sänka kraven. 55 procent har själva utbildat medarbetare och 49 procent har hyrt in personal. För 49 procent av företagen har problemen med att hitta rätt kompetens lett till sämre lönsamhet, och 37 procent har avbrutit eller pausat en planerad produktionsökning.
Kompetensbristen är uppenbarligen en faktor som oroar de svenska livsmedelsproducenterna. 71 procent anser att bristen på kompetens inom industrin hotar företagets konkurrenskraft. 43 procent kan inte automatisera/digitalisera verksamheten i den takt man önskar, och vart tredje företag kan inte öka produktionsvolymerna i den takt man vill.
Få utbildningar för livsmedelsindustrin ett stort problem
Utbudet av utbildningar anpassade för livsmedelsindustrin är mycket begränsat och i vissa fall obefintligt. Tekniska utbildningar på yrkeshögskolenivå, som underhållstekniker och automationstekniker, är nästan aldrig riktade mot livsmedelsindustrin utan är generellt anpassade för hela den svenska industrin. Detta innebär dels att konkurrensen om studenterna är hård, dels att de inte tränas i livsmedelsspecifika produktionsmetoder, system och processer. Även på gymnasienivå finns det få utbildningar för livsmedelsindustrin. Gymnasieskolans förändring 2011 ledde till både nedläggningar och försämrade yrkesutbildningar som i sin tur ledde till färre sökande på utbildningar inom livsmedel.
”I början på 2000-talet fanns det 17 utbildningar på ungdomsgymnasienivå inom slakt, styckning och chark. Idag finns det inga utbildningar kvar.”
Magnus Därth, VD, Kött- och Charkföretagen
För att täcka upp det stora gapet mellan det svenska utbildningssystemet och företagens kompetensbehov tvingas företagen lägga alltmer resurser på att anordna utbildningar. 8 av 10 företag anger att de utbildar nyanställda och 2 av 3 anger att de erbjuder vidareutbildningar.
– Företagen måste idag ta ett utbildningsansvar som förut till stor del har legat på det offentliga. Det är väldigt kostsamt, i synnerhet för en lågmarginalbransch som livsmedelsindustrin, och det tar dyrbara resurser från forskning och innovation, produktutveckling och andra åtgärder som krävs för att klara av den kraftigt ökande konkurrensen och omställningen till hållbar produktion. Livsmedelsindustrin är inte ensamma om det här problemet, bristerna i utbildningssystemet tynger hela den svenska industrin. Nu krävs det handling, och regeringen borde omgående sätta i gång arbetet med att ta fram en nationell kompetensförsörjningsstrategi, säger Björn Hellman.
Företagens förslag: Öka attraktiviteten och fler livsmedelsrelevanta utbildningar
Den viktigaste åtgärden enligt Livsmedelsföretagens medlemmar för att stärka kompetensförsörjningen är att göra livsmedelsindustrin mer attraktiv att söka sig till. Företagen vill framför allt se att industrin blir bättre på att locka unga i färd med att välja utbildning och studenter som funderar över vilken inriktning och karriär de ska satsa på. Man tycker också att industrin måste bli bättre på att lyfta fram den enorma variation av olika karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns på svenska livsmedelsföretag.
”Livsmedel är en viktig del i hela vår försörjningsstrategi och skapar dessutom svenska jobb. Vi som företag ska känna stolthet över att vi är med och bidrar till något väldigt viktigt.”
Alexandra Callegari Lindholm, HR Direktör, Orkla Foods Sverige
Företagen efterfrågar också fler utbildningar anpassade efter livsmedelsindustrins specifika behov, fler utbildningsplatser och att kvaliteten på de utbildningar som finns höjs. Den tredje mest efterfrågade åtgärden är flexiblare regelverk för att anställa och vid behov avsluta anställningar, anpassade efter dagens arbetsmarknad och den alltmer föränderliga värld som företagen verkar i.
– Livsmedelsindustrin har en helt avgörande roll för den svenska välfärden och försörjningsförmågan. Industrins betydelse för Sverige måste lyftas och tydliggöras, både av oss inom industrin och av landets politiker och ansvariga myndigheter. Tyvärr har vi under den pågående kostnadskrisen sett hur ledande politiker och opinionsbildare misstänkliggör och sprider villfarelser om aktörerna inom livsmedelskedjan. Om vi bara kunde hålla oss till fakta och tona ner de populistiska utspelen så tror jag att det skulle kunna bidra till att öka hela livsmedelsbranschens attraktivitet, säger Björn Hellman.
Om rapporten
Läs hela rapporten: ”Var ska livsmedelsindustrin hitta 20 000 nya medarbetare?”
För att undersöka livsmedelsindustrins kompetensbehov skickades en digital enkät ut till Livsmedelsföretagens 800 medlemmar varav 134 företag deltog. Tillsammans anställer de 134 deltagande företagen 69 procent av det totala antalet medarbetare i svensk livsmedelsindustri. Resultaten har viktats med avseende på företagsstorlek (antal anställda) för att representera hela industrins kompetensbehov. I underlaget ingår ett brett urval av livsmedelsföretag i olika storlekar från hela Sverige. Undersökningen genomfördes under mars 2023.
