Svensk livsmedelsindustri tappar konkurrenskraft
Fyra av tio svenska livsmedelsproducenter har förlorat i konkurrenskraft de senaste åren, visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbarometer. Samtidigt vittnar den officiella statistiken om en kraftig minskning av den svenska livsmedelsproduktionen och exporten utvecklas nu svagare än tidigare.
– Det är tyvärr alltför tydligt att svensk livsmedelsindustri tappar mark mot våra konkurrentländer. Fokus i den kommande avtalsrörelsen måste vara att återta förlorad konkurrenskraft, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
I Livsmedelsföretagens nya konjunkturenkät målar företagen en tämligen mörk bild av läget i den svenska livsmedelsindustrin. 4 av 10 av de medverkade företagen uppger att de förlorat i konkurrenskraft de senaste tre åren, medan 5 av 10 företag anser att den är oförändrad. Och konjunkturenkäten antyder inte att någon ljusning är i sikte. Företagens samlade försäljning på hemmamarknaden är oförändrad jämfört med för ett år sedan, exporten har tappat fart under året och antalet anställda fortsätter att minska. Enligt SCB har den svenska livsmedelsproduktionen minskat med hela 18 procent sedan 2010.
Enligt Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal är de höga produktionskostnaderna i Sverige ett av huvudproblemen.
– Enbart under de senaste tre åren har arbetskraftskostnaderna i den svenska livsmedelsindustrin ökat med i snitt 8,5 procent, samtidigt som företagens möjligheter att kompensera med höjda priser varit starkt begränsade. Kostnadsökningarna har dessutom varit större än i merparten av våra konkurrentländer.
När man frågar företagen är Sveriges största konkurrentland inom livsmedelsproduktion Tyskland. De tyska arbetskraftskostnaderna är endast två tredjedelar av de svenska. Och medan den svenska livsmedelsproduktionen minskat kraftigt på senare år, har den tyska produktionen legat stabil.
I Polen och de tre baltiska länderna är arbetskraftskostnaderna i snitt en sjättedel av de svenska. I dessa länder har livsmedelsproduktionen ökat kraftigt se senaste åren mycket tack vare en exportboom till Sverige. Sedan millennieskiftet har den svenska matimporten från Polen ökat med 700 procent, från Estland med 800 procent och från Litauen med 1 900 procent.
– De svenskproducerade varorna får mindre och mindre plats i hyllorna. Vi blir omsprungna av grannländerna, säger Carl Eckerdal.
