Svenska livsmedelsbranschens lönsamhet i jumboklass i EU

Livsmedelsföretagen presenterar idag unik statistik som visar att Sveriges livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har den femte lägsta lönsamheten inom EU. Chefekonom Carl Eckerdal hoppas att statistiken kan bidra till att få slut på den populistiska jakten på syndabockar för de ökande matpriserna.

Livsmedelsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige, har i flera år varnat för den extremt låga lönsamheten bland svenska livsmedelsproducenter. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal har nu tagit fram unik statistik över lönsamheten (EBITDA) inom livsmedelsindustrin i samtliga EU-länder, baserat på data från Eurostat.

För svensk del är det dyster läsning. Av samtliga EU-länder var det 2021 bara livsmedelsindustrierna i Danmark och Rumänien som hade en lägre lönsamhet än den svenska. 2022 lyckades Sverige passera Estland och Finland och blev då EU:s femte minst lönsamma livsmedelsindustri. För EU27 var lönsamheten inom livsmedelsindustrin 50 procent högre än i Sverige 2021 och 42 procent högre 2022.

”Jakten på klick och opinionspoäng har hitintills trumfat fakta och statistik”

– Stora delar av debatten om matprisinflationen är tidvis frikopplad från verkligheten. De senaste årens stora prisökningar beror på omvärldsförhållanden som aktörerna i livsmedelsbranschen inte råder över. Samtidigt som matpriserna har ökat har lönsamheten i branschen minskat. Trots detta fortsätter vissa politiker och opinionsbildare påstå att branschen både orsakar prisökningarna och tjänar stora pengar på dem. Jakten på klick och opinionspoäng har hitintills trumfat fakta och statistik, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Enligt SCB gjorde den svenska livsmedelsindustrin förlust 2022–2023 och ingen vinst första halvåret 2024. En bidragande orsak till livsmedelsproducenternas låga lönsamhet är att de är hårt pressade av en koncentrerad svensk dagligvaruhandel. Lönsamheten i producentledet är i många fall så låg att verksamheten är hotad. En utveckling som Carl Eckerdal menar går stick i stäv med politiska utspel om behovet av en stark försörjningsförmåga i en hotfull omvärld.

Dagligvaruhandeln har femte lägst lönsamhet i EU

Men är det då dagligvaruhandeln som genom sin höga marknadskoncentration kan ta ut för höga priser och vinster i Sverige? Nej, inte enligt Livsmedelsföretagens unika EU-statistik. Tvärtom visar den på det paradoxala i att en hög marknadskoncentration i det svenska dagligvaruledet åtföljs av en i EU-sammanhang mycket låg lönsamhet. Lönsamheten totalt inom dagligvaruhandeln inom EU27 var 130 procent högre än i Sverige 2021 och 180 procent högre 2022. År 2022 hade svensk dagligvaruhandel den femte sämsta lönsamheten i EU.

”I EU-sammanhang ligger den svenska livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns lönsamhet i jumboklass”

– Utifrån den här statistiken är det fel att hävda att svenska ”matjättar”, alltså handeln, skor sig på konsumenternas bekostnad. I EU-sammanhang ligger den svenska livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns lönsamhet i jumboklass. Det borde mana till eftertanke hos debattörer som pekar ut branschens aktörer som skyldiga till inflationsbrasan. En lövtunn lönsamhet, i livsmedelsindustrins fall till och med negativ, är en dålig försäkring inför de enorma utmaningar branschen står inför, säger Carl Eckerdal.

En av de mest uppenbara felaktigheterna i matprisdebatten är att priserna på livsmedel i Sverige skulle ha ökat snabbare än i jämförbara länder. Sedan januari 2022 har prisökningstakten på livsmedel i Sverige och EU27 varit identisk. Detta trots att en allt svagare svensk krona borde ha gjort att svenska livsmedelspriser ökar snabbare än för EU-genomsnittet. Valutasmällen har till mycket stor del betalats av svenska livsmedelsproducenter i form av kraftigt minskad lönsamhet.

”Lågpriseran för livsmedel är över”

Enligt Carl Eckerdal har de svenska dagligvarukedjorna genom sin dominerande ställning ett enormt övertag i sina förhandlingar med producenterna. Nödvändiga leveransprishöjningar motas så effektivt av handeln att producenternas lönsamhet pressas till farligt nära noll. Eckerdal pekar på det faktum att sambandet mellan en låg lönsamhet i livsmedelsindustrin och graden av koncentration i livsmedelshandeln bland EU-länderna är mycket starkt.

”Öka gärna konkurrensen, men tro inte att det nödvändigtvis kommer leda till lägre matpriser”

– Ökad konkurrens inom svensk dagligvaruhandel vore utan tvekan gynnsam för svensk livsmedelsproduktion. Men givet hur debatten om matpriserna ser ut – med krav på att svenska livsmedel ska vara hållbart producerade, högkvalitativa och billiga – så tycker vi att det är viktigt att lägga fram alla fakta. Öka gärna konkurrensen, men tro inte att det nödvändigtvis kommer leda till lägre matpriser. Allt för många faktorer i vår omvärld pekar mot ökade produktionskostnader, säger Carl Eckerdal.

Enligt Livsmedelsföretagens chefekonom måste alla led i livsmedelsbranschen nå upp till uthålliga vinstnivåer för att kunna investera långsiktigt i verksamheten, anpassa sig till klimatförändringarna och bidra till att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Han menar också att branschen inte kan fortsätta vara en krockkudde för svenskarnas ökade levnadsomkostnader.

– Megatrender i form av ett varmare klimat, en växande global befolkning och ökande geopolitisk oro pekar alla mot samma slutsats – lågpriseran för livsmedel är över. Framöver kommer maten med stor sannolikhet att ta en större andel av vår inkomst i anspråk. Det är ingen önskvärd utveckling, men vi möter den bättre genom att acceptera den och förbereda oss, än om vi fortsätter att blunda för verkligheten, säger Carl Eckerdal.