Svenskproducerat viktigare än pris igen när svenskarna planerar julbordet

För första gången sedan 2021 minskar prisets betydelse när svenskarna ska välja mat och dryck till julbordet, samtidigt som allt fler vill att det ska gå snabbt och enkelt att förbereda. De mångåriga julbordsfavoriterna skinkan och Ris à la Malta utmanas alltmer av Janssons frestelse och lussebullar. Allt detta och mycket mer framgår av Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning som i år djupdyker i våra julgodistraditioner, varav en kan spåras ända tillbaka till 1600-talet.

På uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har Demoskop frågat 1008 personer hur de kommer att äta, dricka och fira jul i år. Undersökningen presenterades den 21 november på en julmatspressträff hos Fazer. Bilder från pressträffen hittar du här.

På frågan om vad som är viktigast i planeringen av julbordet hamnar svarsalternativet ”att maten är svenskproducerad” i topp. Alternativet ”att maten inte är för dyr” kommer på en nära andraplats, men för första gången sedan 2021 tappar prisfaktorn i betydelse. Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, tolkar detta som att inflationen börjar släppa greppet om svenskarnas plånböcker.

– När vi gjorde undersökningen 2021 exploderade prisfaktorns betydelse, och både 2022 och 2023 delade den förstaplatsen med svenskproducerat. Att prisfaktorn nu verkar tappa i styrka är mycket välkommet ur de svenska livsmedelsproducenternas perspektiv. Svensk mat och dryck håller väldigt hög kvalitet och ligger ofta i premiumsegmentet, och därför har de senaste årens lågprisfokus slagit hårt mot företagen. Förhoppningsvis blir det en extra god jul i år, både för svenska producenter och konsumenter, säger Jimmy Sandell.

Ett trendbrott i årets undersökning är att svarsalternativet ”att det går snabbt och enkelt att förbereda julbordet” ökar tydligt jämfört med 2023 och intar tredjeplatsen. Jimmy Sandell tror att kombinationen av ekonomisk press på hushållen och ett mer eller mindre ständigt flöde av dåliga nyheter har lett till en viss trötthet hos det svenska folket.

– 2024 har onekligen varit ett tufft år för många och det vore nästan konstigt om det inte präglade julfirandet. Självklart vill man fira julen ordentligt, det är ju en av våra viktigaste och härligaste högtider, men man orkar kanske inte gå all in just i år. Då är det helt ok att man lägger mindre tid och energi på att stå vid grytorna eller på att göra den där extra fina juldukningen. Det viktiga är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret, säger Jimmy Sandell.

Länk: Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning 2024 (PDF)

Julskinkans ledning krymper, julmusten ohotad favorit

Vilken mat och dryck tycker svenskarna måste finnas på julbordet? För 12:e året i rad är det julskinkan som är allra viktigast. Julskinkans popularitet har dock minskat sakta men säkert sedan 2013 då Livsmedelsföretagen började med sin julundersökning. Det skiljer nu endast fyra procentenheter mellan julskinkan och tvåan Janssons frestelse, trots att den sistnämnda tappar lite i år. Rätten som ökar mest i popularitet är risgrynsgröten, som tar ett rejält språng från 1 till 5 procent av rösterna.

Att julskinkan minskar i popularitet verkar dock inte kunna kopplas till någon form av minskat intresse för kött. På frågan ”Vilken typ av mat vill du ska dominera på ditt julbord” hamnar kött- och charkprodukter överlägset i topp, med fisk och skaldjur på en ganska avlägsen andraplats.

Vörtbrödet – med eller utan russin?

En traditionell produkt på det svenska julbordet är vörtbrödet. Det mörka, saftiga brödet utgör samtidigt något av en vattendelare – ska det vara med eller utan russin? 32 procent av det svenska folket anser att det ska vara med russin, medan 29 procent svarar utan. 16 procent säger att det går lika bra med som utan.

Julmusten – älskad av alla

På dryckesfronten är den svenska julmusten än en gång ohotad favorit på julbordet. Julmustens popularitet verkar närmast gränslös och skär igenom alla kategorier inklusive kön, ålder, utbildning och inkomst. Andraplatsen intas av den traditionella julölen, följt av vatten på en hedrande tredjeplats. Förloraren i årets undersökning är snapsen, som trots att den tappar några procentenheter ändå kniper fjärdeplatsen.

Svenskarna och julgodiset

Inget julbord utan julgodis! I årets julundersökning har Livsmedelsföretagen gjort en djupdykning i svenskarnas preferenser kring julgodis- och efterrätter. Största favoriten för sjunde året i rad är klassikern Ris à la Malta som 15 procent av svenskarna bara måste ha på julbordet. Frågan är dock om det är ett tronskifte på gång? På en nära andraplats kommer lussebullen, som i år ökar hela fem procentenheter från åtta till 13 procent.

Lussebullens ökande popularitet verkar dessutom vara ett storstadsfenomen. Boende i Stockholm, Göteborg och Malmö har lussebullen som sin julfavorit, medan övriga landet föredrar Ris à la Malta.

Tredjeplatsen på julgodislistan intas av den i julsammanhang närmast obligatoriska chokladasken som med dess olika smaker och sorter har något för nästan alla. På tal om choklad så har Livsmedelsföretagen även frågat svenskarna vilken som är deras favoritvariant, och överlägsen vinnare med 56 procent är mjölkchokladen. På en avlägsen andraplats med 17 procent av rösterna kommer mörk choklad med en kakaohalt på 50–70 procent. Tredjeplatsen intas av mörk choklad med 70–95 procents kakaohalt. Vill du ha chokladen för dig själv gör du klokt i att föredra choklad med mer än 95 procents kakaohalt – den har bara två procent av svenskarna som sin favorit. Martin Isaksson, chefskonditor och VD för Chokladfabriken, är inte förvånad över att mjölkchokladen toppar listan.

– För många är mjölkchokladen det första njutningsmedlet och starkt förknippat med barndomen. Att så många som en tredjedel ändå väljer mörkare choklad ser jag som en del i en allmän trend bland svenskarna där det idag finns ett större intresse kring råvaror. Det är glädjande att se att råvarukunskapen har blivit högre, oavsett om det gäller olivolja eller choklad. Men den kan alltid bli ännu högre. Jag har jobbat med choklad i över 30 år och inser hur lite jag fortfarande kan. Det går alltid att bli nördigare, säger Martin Isaksson.

Var fjärde svensk hedrar jultradition från 1600-talet

Julen är en av våra mest traditionstyngda högtider, och det gäller inte minst hur vi serverar och presenterar vårt julgodis och julkonfekt på självaste dopparedagen. Ger man sötsakerna en egen plats eller hamnar de bland all annan mat? Nästan var fjärde svensk lägger faktiskt upp julgodiset, inklusive frukt och nötter, på ett särskilt framställt och dukat konfektbord. Enligt mathistorikern Richard Tellström, aktuell med boken ”Varje tugga är en tanke: Svensk matkultur under 800 år”, är konfektbordet en tradition med anor från 1600-talet.

– Det är fantastiskt att se konfektbordet, denna 400-åriga svenska måltidsavslutning sedan 1600-talets mitt, ännu dukas upp på separat bord. Och att det ofta ännu innehåller torkad frukt som torra fikon och dadlar, fast vi i vår tid skulle kunna äta färska. Konfektbordets figurer av marsipan lever också kvar med marsipanfrukter, även om den chokladdoppade marsipangrisen slog igenom först på 1900-talet, säger Richard Tellström.

Blir det en kul jul i år?

En vanlig syn på många svenska konfektbord är den gröna marmeladkulan, och med sitt unika utseende sticker den onekligen ut i julgodissortimentet. Vi frågade svenskarna vad de tror är den främsta anledningen att man köper marmeladkulor. Ungefär en tredjedel svarade att ”det är en jultradition”, och drygt en sjättedel svarade helt enkelt att ”de är goda”. 15 procent svarade ”marmeladkulorna är vackra”, medan bara två procent köper dem för att dekorera pepparkakshuset.

Två av tre bygger pepparkakshus

Det traditionella byggandet av pepparkakshus är något som många småbarnsföräldrar ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Men vad dekorerar vi svenskar våra pepparkakshus med? Den allra vanligaste dekorationen är Non Stop/Smarties, följt av kristyr, florsocker, smågodis och geléhallon. Men långt ifrån alla bygger pepparkakshus – 33 procent av svenskarna har faktiskt aldrig pepparkakshus på julen.

Då är det ok att börja äta julgodis

En fråga som har skapat kontrovers genom åren är när det egentligen är ok att börja fira jul. I ena ändan av spektrumet återfinns julfantaster som drar i gång julen redan i oktober, det så kallade ”julkvartalet”. I andra ändan återfinns julpuritaner som Edward Blom, som med bestämdhet hävdar att julen börjar den 24 december. För att bidra till samhällsdebatten har Livsmedelsföretagen frågat svenskarna när det är ok att börja mumsa på chokladaskar, lussebullar, knäck och annat julgodis. En klar majoritet, 59 procent, svarade första advent. Bara fyra procent svarade ”julkvartalet”, medans ännu färre, tre procent, gömmer undan julgodiset ända fram till julafton.

– Det är spännande att grotta i kalendermässiga röda julskynken. Under de senaste åren har vi djupdykt i allt från när det är ok att börja spela julmusik till när den första julölen får knäckas till när glögg första gången får värmas på. Faktum är att det råder en ganska samstämmig bild över när julens fundamenta får tas i bruk. Och även om livsmedelsproducenterna hade varit betjänta av ett ”julkvartal” för att undvika röda siffror så tycker en majoritet av svenskarna att man åtminstone bör hålla sig till första advent innan man smakar, dricker och lyssnar in julen, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Länk: Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning 2024 (PDF)