Svenskt ursprung en framgångsfaktor i livsmedelsexporten
Efter ett antal år med minskande exportvolymer rapporterar svenska livsmedelsproducenter att exporten verkar öka igen. De viktigaste exportmarknaderna är Norden och Europa, och det som lockar utländska köpare av svensk mat och dryck är främst råvarukvaliteten, Sverigebilden och matsäkerhet.
I Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024 fördjupade sig vår chefekonom Carl Eckerdal bland annat i den svenska livsmedelsexporten. Och tvärtemot volymtappet på den svenska hemmamarknaden utvecklades livsmedelsexporten svagt positivt i Q3 (volym).
– Medlemsföretagen har under de senaste åren rapporterat om vikande exportvolymer, och därför är det glädjande att försäljningen till utlandet nu börjar röra sig åt rätt håll igen. En framgångsrik exportaffär är ett av de bästa sätten för svenska producenter att sprida sina risker och göra sig mindre beroende av den extremt koncentrerade svenska dagligvarumarknaden, säger Carl Eckerdal.
Det är därför inte konstigt att 78 procent av medlemsföretagen (omsättningsviktat) är inne på exportmarknaden redan idag och att ytterligare fyra procent står i startgroparna för en exportlansering. Det finns många exempel på livsmedelsproducenter som hunnit bygga upp en klart respektabel exportaffär, tydligt överstigande 50 procent av produktionen.
Genomsnittligt ligger dock exportandelen för medlemsföretagen i det aktuella konjunkturbrevet (representerades 65 procent av branschen) på en väsentligt lägre nivå om 15 procent (andelen enbart isolerad till exporterande företag ligger på 20 procent). Detta ligger långt under den ”officiella” nivån man får fram om exportvärdet delas med produktionsvärdet i branschen: då sväller exportandelen till hela 36 procent.
– Med tanke på den höga representativitet som Q3-underlaget utgör finns det anledning att misstänka att siffran på 36 procent är felaktig. Vad den möjliga felkällan består i är högst oklart, men något som behöver undersökas närmare, säger Carl Eckerdal.
Norden och Europa viktigaste exportmarknaderna
Det är förenat med stora kostnader att exportera livsmedel. För stora delar av svensk livsmedelsproduktion blir det därför svårt att räkna hem en långväga exportaffär. För leverantörer av produkter med kort hållbarhet begränsas dessutom antalet marknader som är möjliga att nå inom en någorlunda avgränsad tid (till en försvarbar kostnad).
Det är därför inte förvånande att det är Europa och Norden som totalt dominerar exportfokus för dryga 80 procent av medlemsföretagen. Andelen företag som exporterar till Asien är ändå förhållandevis höga 45 procent och ytterligare 5 procentenheter räknar med att lägga Asien till den framtida exportaffären. För övriga världsdelar sjunker andelen företag med existerande eller planerade exportaffärer väsentligt. Nordamerika och Afrika är det exempelvis endast vart fjärde exporterande medlemsföretag som har affärer med.
Svenskt ursprung en framgångsfaktor
Vad är det då som gör svenska livsmedel intressanta för utländska köpare? Och är det svenska ursprunget en framgångsfaktor i livsmedelsexporten? Ja, så är det tveklöst. En överväldigande majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar, 84 procent, bedömer att det svenska ursprunget är en framgångsfaktor i livsmedelsexporten.
Råvarukvalitet och Sverigebild viktigast
Men vad är det då mer precist för svenska mervärden de positivt inställda företagen menar ligger inbakade i det svenska erbjudandet? I första hand handlar det om att det svenska ursprunget borgar för en god råvarukvalitet, vilket åter visar på den starka kopplingen i livsmedelskedjan mellan det svenska lantbruket och förädlingsledet. Som den näst mest betydelsefulla faktorn nämns en positiv Sverigebild. En hög svensk matsäkerhet kommer på tredje plats, en god djurvälfärd på fjärde och låg antibiotikaanvändning på femte.
Här hittar du hela konjunkturbrevet för Q3 2024.
För mer information
