Sverige har mat så det räcker – men produktionen behöver öka och bli mer varierad
Patrik Strömer, ansvarig för krisberedskap på Livsmedelsföretagen, har läst Livsmedelsverkets rapport ”Kost vid höjd beredskap”. Enligt rapporten räcker maten om Sverige blir avspärrat från internationell handel. Åtminstone på pappret, och bara om den svenska matproduktionen ökar.
Om Sverige blir avspärrat från internationell handel och det är slut på import så räcker maten i Sverige. Åtminstone på pappret. Det har Livsmedelsverket kommit fram till i sin rapport ”Kost vid höjd beredskap”. En ökad svensk matproduktion är därför bra av flera skäl, för att ha lite marginaler om det skulle bli en riktig kris, eller rentav krig. Planeringen utgår från tre månaders kraftiga störningar. Den tidshorisonten kommer från Totalförsvarspropositionen som kom förra året och antogs av riksdagen. Propositionens analys bygger i sin tur på Försvarsberedningens analys sedan 2017.
En första kartläggning
Rapporten utgör en första kartläggning och presenterades samtidigt med en arbetsplan för att säkra tillgången på livsmedel och dricksvatten framöver. Livsmedelsverket konstaterar alltså att även om Sverige importerar livsmedel till ett stort värde, så är utgångsläget att maten räcker. Spannmål, morötter, socker, potatis och djur, inklusive ägg och mjölk är tillräckligt. Men det är en sak att räkna samman hela den svenska livsmedelsproduktionen, en annan sak att kunna se till att det blir ätlig mat av råvarorna och att maten når fram till hushåll och till offentliga måltider.
En första beräkning är att energibehovet i stort sett täcker näringsbehovet hos friska vuxna under de tre första månaderna. Vid en minskning av mängden mat med 25 procent följer inte bara viktnedgång, utan också risk för brist på protein, järn, D-vitamin och folat. Det blir också mer ensidig kost, men generellt skulle alltså Sverige klara en sådan kris, lite beroende på när på året den inträffar.
Det är också så att lantbruket är beroende av import för att kunna producera grödor och föda upp djur. Därefter behövs energi, vatten och transporter för att omvandla råvarorna till mat och tillaga den. Om det råder en så pass stor kris av något slag att importen inte fungerar så blir även situationen i Sverige mer sårbar. Vid elavbrott eller störda transporter finns ökad risk för matsvinn, och blir matsvinnet för stort så uppstår brist.
Om importen försvinner är det också livsmedel som kräver importerade råvaror som det blir brist på, som kaffe, choklad, snus, kryddor och en stor del frukt och grönt. Även insatsvaror till industrin, och reservdelar eller maskiner kommer att påverkas.
Den svenska matproduktionen måste öka
Det krävs alltså tydligare fokus för att säkra Sveriges livsmedelsförsörjning i kris eller krig. Pandemin visade att det gick att fortsätta leverera säker mat, men snart två år efter det första utbrottet så har vi sett andra effekter som prisökningar, elbrist, kraftigt höjda fraktkostnader och förändrade värdekedjor.
Personer som under normala omständigheter förlitar sig på att någon annan ordnar maten behöver särskild uppmärksamhet. Patienter på sjukhus, personer i äldreboenden eller med hemtjänst, elever i grundskola och förskola, samt militär och kanske även polis och räddningstjänst behöver bli serverade. När stat, kommun eller region ansvarar för måltiden finns det en lägre beredskap än hos näringslivet i stort. De avtal som finns kanske inte heller täcker svåra situationer med force majeure, och därför behövs nya typer av upphandlingar som kan träda i kraft vid behov.
Den mat som äts varje dag är oftast till största delen producerad i Sverige. Men med små marginaler och ökat risk för svinn, så anser Livsmedelsverket att det behövs ökad svensk matproduktion.
Arbetet fortsätter
Från Livsmedelsföretagens sida välkomnar vi utredningen som ger en mer stabil kunskapsgrund att stå på inför framtiden. Det finns också ett ökat intresse och förståelse för livsmedelsindustrins roll i att ta tillvara råvarorna, processa dem så att de blir ätliga och tillgängliga och sedan sätta samman enligt recept och förpacka maten på ett säkert sätt.
Arbetet fortsätter nu med en arbetsplan där Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt tillsammans kommer att analysera behov av beredskapslagring och hur strategiska varor, transporter och livsmedel kan behöva prioriteras till skyddsvärda grupper i en svårt bristsituation. Politiska beslut om kommande uppdrag inom ramen för totalförsvaret är att vänta under kommande år
Från företagens sida är det viktigt med fortsatt kontinuitetsplanering och att snabbt kunna fatta beslut vid plötsliga förändringar. Där finns en del grundläggande råd hos MSB.
