Totalförsvarsutredningen och krisberedskap
Hur står det till med den svenska beredskapen? Är den lika god som våra livsmedel? Vilken blir näringslivets roll i händelse av en kris? Vår näringspolitiske expert Patrik Strömer reder ut vad som har hänt sedan 2015 då regeringen beslutade om inriktning för totalförsvaret.
Patrik Strömer:
Bakgrunden är att regeringen 2015 beslutade om inriktning för totalförsvaret. Därefter har det följt ett antal beslut och utredningar; Försvarsberedningen Motståndskraft 2017 och Värnkraft 2019 (Ds), och nu i början av december presenterades SOU 2019:51 om Näringslivets roll i totalförsvaret.
Den sistnämnda utredningen är i princip en kartläggning av hur det ser ut och vilka lagar som gäller, både under mer normala förhållanden och under höjd beredskap. Instruktionerna från Finansdepartementet till Totalförsvarsutredningen har varit tydliga: inga budgetpåverkande förslag! Försvarsberedningen höftar med 700 MSEK årligen i beredskapslager och ingen skarpare beräkning finns från politiskt håll. Ändå inser alla att en starkare beredskap inte är gratis. Alternativet att vissa företag på eget bevåg ska bidra utan ersättning får anses som väl optimistiskt, annat än i en akut kris där inga andra etablerade avtal eller samarbeten finns uppgjorda på förhand.
Så vad händer nu? Försvarshögskolan och Livsmedelsverket har genomfört en första pilotworkshop med föreläsningar om totalförsvarsplaneringen, säkerhetsskyddslagen och scenarioövningar. Tanken är att företag i hela livsmedelskedjan ska erbjudas möjlighet att deltaga i dessa under kommande år. Mer information om detta väntas under början av 2020, och mer generell information från Livsmedelsverket finns här:
https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel–kontroll/krisberedskap-och-civiltforsvar
