Utfrågning på Europahuset om EU:s plaststrategi och plastdirektivet

Den 9 september bjöd Europaparlamentets kontor i Stockholm in till panelsamtal och diskussion om EU:s plaststrategi och det direktiv som EU-kommissionen har tagit fram om minskning av vissa plastprodukters påverkan på miljön. Livsmedelsföretagens Sara Sundquist, Nicklas Amelin och Marie Rydén var på plats i den fullsatta salen.

När EU-parlamentarikerna nu möts efter sommaruppehållet skall de rösta om direktivet. Därför var det extra intressant att höra hur parlamentarikerna Jytte Guteland (S), Christofer Fjellner (M) och Linnéa Engström (MP) resonerar i frågan. Det blev även spännande samtal mellan representanter för IKEM, Visita, Håll Sverige Rent och Svensk Dagligvaruhandel.

EU-kommissionen och plaststrategin

Utfrågningen inleddes med att moderator Klas Jansson på EU-parlamentets kontor i Stockholm ställde några frågor till Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm.

Varför behövs en strategi för plast?

Areskoug Mascarenhas ville först slå fast att plast är viktigt och att den har viktiga funktioner för att minska matsvinn och i medicinska applikationer, mm. Men vi har kanske inte varit så smarta i insamlingen och att ta hand om avfallet. Produktionen av plast har 20-dubblats sedan 60-talet. 258 miljoner ton plastavfall genereras varje år och mindre än 30 % återvinns. 31 % går till deponi och 39% bränns upp. Endast 6 % av nya plastprodukter är gjorda med återvunnen plast. Detta är ett resursslöseri som EU:s länder förlorar 105 miljarder euro på varje år.

Nedskräpningen till havs består till 80 % av plast. Där bryts plast ned till mikroplaster och om vi inte stoppar denna utveckling så kommer våra hav år 2050 innehålla mer plast än fisk! Detta leder förstås till att medborgarna känner stor oro för hälsan och miljön.

Vad vill EU-kommissionen uppnå med plaststrategin?

Areskoug Mascarenhas förklarade att plaststrategin är uppbyggd av fyra olika delar:

1. Få ett bättre flöde genom plastens värdekedja från design till insamling, återvinning och återanvändning. Öka efterfrågan på återvunnen plast.
2. Minska nedskräpningen och mängden avfall genom utökat producentansvar. Skapa regelverk kring bionedbrytbarplast.
3. Främja innovation och materialutveckling som leder till mer cirkulära flöden.
4. Globala åtgärder genom samverkan med olika internationella organ som t.ex. FN.

Hur kan plastens värdekedja komma att påverkas?

Enligt Areskoug Mascarenhas sker påverkan primärt genom plastdirektivet pga det förbud för vissa plastprodukter som införs där. Förhoppningsvis skall det också ge innovation inom området och skapa fler jobb. Vi behöver också få bättre märkning och spårbarhet på plasten.

Hur ser industrin och handeln på plasten?

Därefter följde en paneldebatt mellan olika intressenter i plastområdet: Johanna Ragnartz från stiftelsen Håll Sverige Rent, Lena Lundberg från IKEM, innovations- och kemiindustrierna, Katarina Rosenkvist från Svensk Dagligvaruhandel och Stefan Lundin från Visita, branschorganisation för restaurang- och besöksnäringen.

Moderatorn inledde med att rikta första frågan till IKEM:

Hur ser utmaningen ut för plastbranschen?

Lena Lundberg: Det finns en stor förståelse för den nytta plasten gör. Den har bidragit till 60 % minskning av koldioxid och energiåtgången har minskat genom att vi fått lättare bilar och flygplan. Vi vill nå en cirkulär ekonomi och nå en effektiv och hållbar plastanvändning.

Kan man ersätta plasten?

Lena Lundberg: Det är viktigt att minska nedskräpningen, och var femte skräpbit kommer från plast. Plasten i förpackningar har dock minskat 20 % på tio år och den har idag bättre barriäregenskaper. Vi behöver öka insamlingen och återvinna all plast med ny återvinningsteknik.

Katarina Rosenkvist berättade att Svensk dagligvaruhandel har tagit fram en färdplan mot fossilfria och återvinningsbara förpackningar till 2030. Redan 2022 skall förpackningarna vara materialåtervinningsbara. Vi i Sverige är duktiga på att samla in plast och ca 50 % kommer tillbaka. Problemet är återvinningen och marknaden för återvunnet material.

Stefan Lundin: Det problematiska med plastomställnigen är hur fort vi skall gå fram. Plast används i dag av hygien- och hållbarhetsskäl. Plastbantning är delvis möjlig men utmanande ur ett hygieniskt perspektiv. Inom Visita finns också många små företag med begränsade resurser. Vilka är alternativen till plast? Det kan finnas väl grundade skäl till att man idag har valt plast i vissa sammanhang.

Driver konsumenter och kunder på utvecklingen? Johanna Ragnartz på Håll Sverige Rent, du som har arbetat mycket med beteendefrågor, hur medvetna är medborgarna?

Johanna Ragnartz: Den marina nedskräpningen är en av vår tids stora miljöproblem. I detta sammanhang är det ju viktigt att ha klart för sig skillnaden mellan skräp och avfall (skräp är ej insamlat kontra avfall som är insamlat, red anm.) 70 % av skräpet är plast i form av konsumentförpackningar, plastpåsar och cigarettfimpar. Runt hela Sveriges kust blir skräp på land till skräp i havet. Vi tycker att direktivet är ett mycket bra förslag, tillförseln av plast måste strypas.

Vad tycker IKEM och industrin om plaststrategin?

Lena Lundberg: Den är jättebra och den går från utmaning till möjlighet. Nu gäller det att alla EU:s länder skall göra detta lika bra. Det är viktigt att skilja på nedskräpning och återvinning. Det ena kräver beteendeförändring och det andra kräver att avfallshandeln blir bättre så att det finns avsättning för återvunnen råvara. Framöver behöver förpackningarna designas för återvinning och insamlingen öka.

Vad är en plastförpackning? Medvetenhet om att skilja på och sortera olika förpackningar varierar, behövs det mer kommunikation?

Johanna Ragnartz: Grundproblemet är inte att vi behöver byta material, utan fokus bör vara på att minska nedskräpningen. Inget material skall skräpa ned. Utvidgningen av pantsystemet är bra.

Katarina Rosenkvist: Vi behöver få in mer förpackningar i systemet för att minska nedskräpningen. Det är lätt att förstå att något måste göras. Kan vi göra saker på ett annat sätt? Vilka förutsättningar finns för att utvidga pantsystemet? Kraftig minskning av förbrukningen är viktigt och att göra bra nollmätning så vi vet vad vi utgår ifrån, jämför t ex med införandet av lagstiftningen om bärkassar.

Stefan Lundin: Vad skulle byte till andra material innebära? Det är viktigt att det görs en bra konsekvensanalys. Hur skall vi få både svenskar och EU-konsumenter att tänka att det inte är ok att slänga skräp?

Johanna Ragnartz: Dagens insamling fokuserar på det som sker i hemmet. Det som hamnar i naturen kommer ofta från offentlig plats där insamling ofta saknas. Det behövs löpande och under lång tid kraftfullt arbetas med insatser för att höja medvetandet hos konsumenter så att vi får bestående effekter.

Lena Lundberg: Vill vi ha material som är cirkulära eller material som bryts ned i naturen? Inget material skall helst läcka ut i naturen men de gör ju det ändå. I dessa diskussioner tittar man bara på plast och det framstår då som att alla andra material är bra.

Stefan Lundin: Visita är positiva till plaststrategin. Den åtgärdar flera saker samtidigt. Man behöver också verka för att få fram alternativ till plast. Eventuella förbud kräver att man gör konsekvensanalyser och att det finns bra alternativ så det ges möjligheter för företagen att ställa om. Hur får vi in skräpet i systemet? Det är ju inte företagen som slänger förpackningarna ute i naturen.

Katarina Rosenkvist: Vi tror mycket på pant, det gör att flaskan från parken kommer in i systemet. Vi jobbar redan med att fasa ut engångsplast och tittar på eventuella alternativ.

Fråga från publiken: Energiföretagen undrar hur man skall kunna fasa ut organiska farliga ämnen som finns i plasten?

Lena Lundberg: Med den europeiska REACH-lagstiftningen är de utfasade men gamla förpackningar bidrar till en del och importerade produkter behöver granskas bättre!

Politiken och plasten

I dagens andra paneldebatt mötte vi EU-parlamentarikerna Christofer Fjellner från Moderaterna, Jytte Guteland från Socialdemokraterna och Linnéa Engström från Miljöpartiet.

Vad tycker ni om plaststrategin och direktivet?

Linnéa Eriksson: Ett lastbilsflak med plast i minuten hamnar i havet! MP har länge pratat om dessa frågor. Vi vill höja kraven i direktivet. Tydligare mål behövs. Bra att Svensk Dagligvaruhandel sätter upp egna mål. Fiskeredskap av plast är ett stor problem.

Jytte Guteland: Platsstrategin är i stora drag bra. Förslagen behöver konkretiseras och vi behöver ett giftfritt kretslopp för plast. Vi ser det som flyter omkring i havet och på stränderna men inte mikroplasterna. De drar till sig farliga gifter som sedan hamnar i fisken och vad händer när vi får i oss det?

Linnéa Eriksson: Nu kan vi inte längre exportera vårt plastavfall till Kina, och detta bör uppmuntra innovationer och sätta fokus på att minska användningen. Titta på vad du använder i vardagen och prioritera vilka plastprylar som verkligen behövs. Vi behöver en drastisk minskning! Den svenska skogen kan inte användas för att ersätta plasten, den behövs till mycket annat i miljöomställningen.

Jytte Guteland: EU har ett ledarskap i frågan och kan spela en viktig roll i handeln med andra länder. EU:s kemikalielagstiftning REACH vill många andra länder kopiera så det finns också möjlighet för plastdirektivet att bli en förebild. Plast som kan återvinnas skall återvinnas, annars försvinner stora värden, motsvarande 1/5 av Sveriges BNP. Vi undrar varför inte cigarettfimpar och flera andra plast produkter täcks in av direktivet?

Chistofer Fjellner: Många olika saker skall beaktas när man tar fram ett direktiv. T.ex. är det viktigt att vissa produkter är nedbrytbara. Problemen är komplexa och det är viktigt att man knyter an till de regler som redan finns om avfall. Det togs ett avfallsdirektiv, använd avfallshierarkin som finns där för att avgöra vilka åtgärder som skall göras annars är det risk att vi hamnar i en stuprörsreglering.

Katarina Areskoug Mascarenhas: Direktivet skall ju inte ses isolerat utan skall ses som en del i en helhet. I regleringen av plastkassar finns tydliga mål om minskning till 90 plastkassar per person 2019 och 40 st 2025. Konsekvensanalyser har gjorts. Därför har vi kommit fram till att just dessa plastprodukter skall förbjudas och det behöver vara tydligt för att bli lika i alla länder. I mer övergripande åtgärder skall det finnas mer flexibilitet i länderna och därför är regleringen ett direktiv.

EU finansierar via forskningsprogrammet Horizon 2020 forskning om hur man bättre skall identifiera främmande ämnen och hur de skall kunna avlägsnas från plastavfallet. 20 % av nuvarande budget skall bidra till positiva miljöeffekter och i framtiden skall det vara 30 % av budgeten.

Linnéa Eriksson: Det är viktigt med en gemensam spelplan och att det blir lika i alla länder. Utmaningar är att få giftfria flöden och att det fortfarande är billigare med ny plast än att använda återvunnen. Vår skog behöver vi ha kvar till annat och att balansera koldioxidutsläppen med. Vi har en ohållbar slit- och släng kultur med t.ex. plastlock på varenda kaffemugg. Vi behöver få en rörelse i samhället för att få bort denna.

Christofer Fjellner: Direktivet är ett bra förslag dock är det viktigt att undvika oavsiktliga konsekvenser. Vi behöver också ha gemensamma definitioner för olika begrepp. Vi bör slopa deponi i EU och arbeta med kulturen som orsakar nedskräpning. Vi är överens med övriga om plaststrategin.

Jytte Guteland: 84% av medborgarna anser att dessa frågor behövs tas tag i. Vi behöver titta på ämne för ämne och område för område.

Linnéa Eriksson: Alla omställningar är jobbiga och stor utveckling behövs i oljehandeln. Det är inte en stor politisk strid för närvarande men det kommer att bli, så mer lobbying är att vänta. Medlemsstaterna kan skrämmas av omställningen.

Jytte Guteland: När vi sätter mål för hur mycket som skall återvinnas kommer de politiska skillnaderna att visa sig. En uppmaning till Kommissionen är att vi måste få med kemikalierna i förslaget och eventuellt även cocktaileffekter.

Christofer Fjellner: Återvinningsåtgärder skall in i avfallsdirektivet. Vissa produkter kommer ge konflikter. Det vi ersätter måste vara bättre än de vi har. Det är inte genom att ha flest förslag på förbud som man är mest ambitiös!

Lena Lundberg: Bättre att politiken definierar de egenskaper som man vill att plasten skall ha. Är det nedbrytbara produkter som vi ska ha? Sedan kan vi utveckla de materialen. Vilka prioriteringar skall gälla?

Katarina Rosenkvist: Plasten på gurkan är en bra symbol fråga. Mycket plast skickades tidigare till Kina. Nu bygger Plastkretsen, där vi är delägare, en sorteringsanläggning i Motala.

Linnéa Eriksson: Bionedbrytbara plaster är ej nedbrytbara i vatten och kan ej återvinnas tillsammans med andra plaster – en minskning av plast är att föredra.

Jytte Guteland: Tveksam till nedbrytbara plaster är bättre än attt arbeta med cirkulära flöden. Det behövs upplysningskampanjer till den breda allmänheten om att detta är slöseri med våra resurser. Vi måste prata seriöst om hur vi skall hantera omställningen.

Katarina Areskoug Mascarenhas: EU tar på sig ledartröjan och i de nya handelsavtalen som skrivs så ingår alltid ett miljökapitel.

Kommentar från Livsmedels­företagen

Debatten gör det klart att det finns stor enighet om att något nu måste göras för att minska nedskräpningen och få ett mer cirkulärt flöde för plast. Att det kommer följa mer lagstiftning inom detta område är också tydligt. Livsmedelsföretagen kommer fortsätta följa utvecklingen och hålla er uppdaterade.