Varningsflagg om tillsatser i glutenfria produkter och måltidsersättningar

Sedan en tid diskuteras i Bryssel en förändring av tillsatsreglerna för bl a glutenfria produkter och måltidsersättningar. Förändringen är enbart lagteknisk, men riskerar att oavsiktligt försämra dagens välfungerande regler. Livsmedelsföretagen arbetar intensivt för att bibehålla dagens lagstiftning men vi ser en klar risk för att resultatet inte kommer gå vår väg. Vi vill därför gärna komma i kontakt med fler företag som tillverkar dessa produkter för att få mer underlag och argument i frågan.

I grunden handlar det om en lagteknisk ändring till följd av att dessa produkter har flyttats från specialregler till allmän lagstiftning. Livsmedelsföretagen ser dock klara risker för att ändringen oavsiktligen kan leda till betydande och onödiga skärpningar i lagstiftningen ifall EU-kommissionen går vidare på det spår man är inne på nu. Vi arbetar intensivt för att bibehålla dagens tillsatsregler och vi ber företag som berörs att kontakta Ulrika Ehrhardt eller Nicklas Amelin så snart som möjligt.

BAKGRUND

2013 fattades beslut om en ny förordning om livsmedel för särskilda grupper (609/2013) som ersatte ett tidigare direktiv om livsmedel för särskilda näringsändamål (2009/39/EG) som i sin tur byggde på regler från 1970-talet. Syftet var bl a att förenkla lagstiftningen och innebar att begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (”sär-när”) försvann ur lagstiftningen och vidare att vissa produktgrupper som tidigare ingått i den gruppen livsmedel övergick till att regleras genom horisontell lagstiftning vad gäller t ex märkning och närings- och hälsopåståenden. En av dessa produktgrupper är glutenfria livsmedel, en annan är måltidsersättningar för viktkontroll.

I tillsatsförordningen (1333/2008) samlas i kategori nr 13 de produktgrupper som tidigare ingick i ”sär-när”-direktivet men där alltså vissa grupper idag regleras genom förordning 609/2013 och andra har flyttats till horisontell lagstiftning. Eftersom kategori 13 hänvisar till det numera upphävda ”sär-när”-direktivet, har det blivit nödvändigt att uppdatera tillsatsförordningen. Syftet med den denna lagtekniska justering har dock aldrig varit att ändra någonting i sak vad gäller reglerna för vilka tillsatser som får användas i glutenfria produkter respektive måltidsersättningar. Detta har bekräftats vid upprepade tillfällen av kommissionen och är också logiskt med tanke på att det tekniska behovet av tillsatserna förblir detsamma som förut. T ex är det nödvändigt med andra slags tillsatser i glutenfria produkter för att kompensera för den tekniska funktion som gluten har i en konventionell produkt. Det finns heller ingen anledning ur ett säkerhets- eller hälsoperspektiv att förändra dagens tillsatsregler för de här livsmedelsgrupperna.

PROBLEMET

Trots den uttryckliga avsikten att behålla dagens tillsatsregler oförändrade och enbart göra lagtekniska justeringar till följd av flytten från ”sär-när”-direktivet till annan lagstiftning, så innebär EU-kommissionens linje i de diskussioner som nu förs i Bryssel en drastisk förändring av reglerna för såväl glutenfria produkter som måltidsersättningar. Kommissionens tanke är att alla de produktkategorier som inte längre regleras genom förordning 609/2013 ska tas bort som undergrupper till kategori 13 och istället vill man lägga till de tillsatser som behövs för dessa produkter i var och en av de övriga livsmedelskategorierna 1-17 (bröd, pasta, etc). Detta kommer dock oundvikligen leda till väsentliga skärpningar i lagstiftningen, alltså helt emot intentionen att bibehålla reglerna i sak och trots att det inte heller finns någon ny riskvärdering som skulle motivera sådana skärpningar.

Livsmedelsföretagen och berörda branschorganisationer i Bryssel och i andra EU-länder har understrukit att kommissionens modell inte är en framkomlig väg, av två skäl:

För det första bygger modellen på att man vet exakt vilka tillsatser som idag används i var och en av alla de berörda produkter som idag finns på marknaden. I annat fall går det inte att säkerställa att alla tillsatser som används idag kommer med i listan över godkända tillsatser i respektive livsmedelskategori. Varken vi eller någon annan branschorganisation runt om i Europa har möjlighet att göra någon sådan fullständig kartläggning, vilket innebär att idag godkända produkter på marknaden riskerar att bli olagliga om man går på kommissionens linje.
Dagens regler innebär att fler tillsatser får användas till glutenfria livsmedel än i motsvarande konventionell produkt. Detta är fullt logiskt eftersom man behöver ersätta den tekniska funktion som gluten har med tillsatser för att kunna tillverka en bra glutenfri variant av produkten. Den här regelkonstruktionen innebär därmed ett utrymme för produktutveckling i och med att tillsatserna är tillåtna för alla kategorier av glutenfria produkter, alltså oavsett om det är bröd, pasta eller någon annan glutenfri produkt. Det innovationsutrymmet skulle försvinna om man går på kommissionens linje, eftersom man skulle lägga till endast de tillsatser som faktiskt används idag i respektive livsmedelskategori.

LIVSMEDELSFÖRETAGENS SYNPUNKTER

Flytten från ”sär-när”-direktivet till allmän lagstiftning syftade till att inte längre ha särlagstiftning vad gäller märkning för några av de grupper som tidigare ingått i direktivet, bl a glutenfria livsmedel och måltidsersättningar. Det är ingenting som branschen har haft några invändningar mot – så länge reglerna inte ändras i sak, med risk för försämrad säkerhet och produktion.
Det har vid upprepade tillfällen klargjorts från både kommissionen och medlemsländerna att flytten inte skulle innebära några förändringar i tillsatsreglerna. Branschen har givetvis utgått från att det är detta som gäller.
Även om glutenfria livsmedel numera räknas som ”vanliga livsmedel” vad gäller märkningsfrågor, så innebär givetvis inte denna lagtekniska förändring någon skillnad när det gäller målgruppens behov av glutenfria produkter för att inte bli sjuka, eller vad som krävs för att tillverka sådana produkter, inte minst beträffande behovet av särskilda tillsatser.
EU-kommissionens hittillsvarande linje skulle innebära att man drastiskt ändrar i dagens regelverk, trots att det aldrig varit avsikten och trots att dessa tillsatser använts på ett säkert sätt i decennier och det därmed inte heller finns någon anledning ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv att förändra reglerna.
Det har under senare år skett – och fortsätter att ske – en imponerande produktutveckling av nya glutenfria produkter. En glutenintolerant konsument har idag tillgång till ett utbud som innebär att de flesta produkter finns i en bra glutenfri variant. För att kunna behålla dagens uppskattade produktutbud och för att kunna fortsätta att möta efterfrågan på än fler glutenfria produkter, är det därför av central betydelse att ingenting ändras i dagens regelverk för tillsatser i glutenfria livsmedel.
Kommissionens upplägg skulle drabba berörda konsumenter genom ett sämre utbud av glutenfria produkter än det man har vant sig vid – man riskerar att vrida klockan tillbaka och både stoppa befintliga och framtida produkter. Det skulle givetvis också drabba både små och större företag som tillverkar produkterna. Glutenfria produkter är också ett svenskt exportintresse som har goda förutsättningar att växa sig starkare, under förutsättning att man inte tar bort möjligheten att använda tillsatser på samma sätt som idag.
Livsmedelsföretagen menar att lagstiftningen ska bibehållas oförändrad i linje med tidigare uttryckliga ambitioner från lagstiftaren.
Vi för en kontinuerlig dialog med såväl svenska företrädare som med EU-kommissionen, i samarbete med branschorganisationer i Bryssel och i andra länder. I dialogen har vi framfört våra synpunkter enligt ovan och kommit med förslag till hur den lagtekniska justeringen kan göras på ett sätt som inte skapar problem.

Även om vi fortfarande hoppas på en bra lösning, befarar vi att vi inte kommer att få gehör för våra synpunkter. Därför önskar vi komma i kontakt med så många berörda företag som möjligt, för att i vart fall göra vad vi kan för att undvika att produkter som idag finns på marknaden blir olagliga helt i onödan. Kontakta Ulrika Ehrhardt eller Nicklas Amelin som gärna ger mer information och tar emot input i frågan.