”Fullt möjligt att till år 2025 fördubbla livsmedelsexporten och skapa 10–15000 nya jobb”

Den svenska livsmedelsindustrin sysselsätter idag 50 000 personer och exporterar för ca 50 miljarder kr/år. Med rätt sorts offentliga satsningar på bla exportfrämjande och forskning i kombination med en näringspolitik som stöttar istället för att bromsa kan exporten fördubblas till 100 miljarder kr och 10–15000 nya jobb skapas, skriver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman och chefekonom Carl Eckerdal.

Så här i VM-tider vill vi drista oss till att göra en fotbollsliknelse: den svenska livsmedelsindustrin är som ett oerhört skickligt lag som tvingas spela i en kraftig uppförsbacke. Innan vi förklarar vad vi menar vill vi ge en snabb överblick av vad som faktiskt är Sveriges tredje största industri. Den har ca 50 000 anställda, omsätter ca 185 miljarder kronor och exporterar för ca 50 miljarder kronor, och den rymmer allt från små, fåmans- och familjeägda bagerier, slakterier och juicetillverkare till globala livsmedelsjättar.

Med den sortens siffror är det lätt att tro att det går väldigt bra för livsmedelsindustrin. Och för enskilda företag gör det onekligen det. Men många av våra medlemmar spelar i den där uppförsbacken.

Den svenska hemmamarknaden är liten och dominerad av ett fåtal stora dagligvaruaktörer, och den internationella konkurrensen är stenhård. Bara inom EU finns det 260 000 livsmedelsföretag och Sverige importerar idag 50% av sina livsmedel. Lägg till detta höga produktionskostnader, stelbenta regleringar och tidskrävande byråkrati, och du får dagens verklighet: en industri präglad av låg lönsamhet och alldeles för små satsningar på export, FoU och innovation.

Det är oroväckande att det inte går bättre för den svenska livsmedelsindustrin, trots att vi befinner oss i en stark högkonjunktur. Vi på Livsmedelsföretagen arbetar för att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig livsmedelsproduktion, och för att det ska ske måste fyra saker hända:

1. Sverige måste få fler stora livsmedelsföretag. Den stora majoriteten av svenska livsmedelsföretag är idag småföretag med 1–3 anställda. De är en oumbärlig och självklar del av industrin. Men ryggraden i en stark livsmedelsindustri är stora företag med över 500 anställda. De kan producera både mängderna och det breda utbudet av produkter som dagens konsumenter efterfrågar, och de har resurserna som krävs för att forska, produktutveckla och exportera i en skala som kan forma och lyfta hela industrin. Idag har vi för få stora företag.
2. Sverige måste få fler lönsamma livsmedelsföretag. Många livsmedelsproducenter går idag plus minus noll. Och för ett enskilt företag kan det vara ok. Men för industrin som helhet är det inte hållbart. Att gå med vinst är nödvändigt för att kunna satsa på innovation och FoU, anställa fler personer och våga ta sig an nya marknader.
3. Förädlingsgraden inom industrin måste öka. Ju mer man förädlar en produkt desto mer kan man ta betalt för den. Det borde helt enkelt säljas mindre havre och mer havredryck.
4. Sverige behöver en näringspolitik som underlättar istället för att hindra. Ett av målen i regeringens livsmedelsstrategi är att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Tyvärr motarbetar regeringen och myndigheterna ofta målet, bla genom att tolka och tillämpa EU-regleringar striktare än andra länder. Vi ska ha tydliga och konsekventa regler, men om de är så strikta att de leder till att svenska företag slås ut av europeiska konkurrenter motverkar de sitt syfte.

De här fyra punkterna innebär självklart en stor utmaning, men de är nödvändiga för att Sverige ska ha en livskraftig livsmedelsindustri även på 30–50 års sikt.

Så hur kan vi göra det lättare för svenska livsmedelsproducenter att bli lönsamma, växa, exportera och satsa mer på innovation? För att ge några svar på den frågan har Livsmedelsföretagen identifierat framgångsfaktorerna bakom företag, länder och organisationer som har lyckats exceptionellt väl inom sex viktiga områden – forskning och utveckling, socialt ansvarstagande, export, livsmedelsstrategi, varumärkesbyggande och samverkan mellan stat, näringsliv och akademi. Vi har samlat resultaten i rapporten ”Goda exempel” som vi släpper i Almedalen den 3 juli.

Vi vill här lyfta fram två saker i rapporten som Sverige omgående borde satsa mer på: export och FoU. Både Danmark och Irland har satsat målmedvetet, och framgångsrikt, på livsmedelsexport. Bland annat har man sett till att många ambassader har personal som arbetar med att främja danska respektive irländska livsmedel. I Irlands fall handlar det om över 50 personer. Sverige har två. Danmarks livsmedelsexport står för 17 % av landets totala export. Motsvarande siffra för Sverige är 4 %. Här finns alltså en stor potential.

Vad gäller FoU vill vi särskilt nämna Holland. Genom att samla livsmedelsforskningen till ett universitet, Wageningen, har landet skapat ett attraktivt FoU-kluster som inte bara drar till sig världens bästa forskare, men även livsmedelsföretag som vill dra nytta av deras expertis. Holland investerar fem gånger mer i livsmedelsforskning än Sverige. Det är tyvärr inte förvånande att OECD i en ny rapport konstaterar att innovationsgraden i den svenska livsmedelskedjan är lägre än i andra delar av det svenska näringslivet.

Det görs förvisso bra saker i Sverige också. Livsmedelsstrategin är en av dem. Nyligen lanserades Sweden Food Arena, ett hett efterfrågat samarbetsforum för livsmedelsforskning. Regeringens satsning på livsmedelsexport är för blygsam men ändå lovvärd. De goda exempel vi skriver om i vår rapport visar att med rätt sorts satsningar, tätare samarbete mellan alla aktörer och uthållighet kan man lyfta en hel industri.

Rejäla satsningar på export och FoU skulle vara en utmärkt början. Men vi får inte glömma att de enskilt viktigaste framgångsfaktorerna bakom en livskraftig livsmedelsindustri är en näringslivspolitik som skapar förutsättningar för industrin att växa på egna meriter och ett näringsklimat som uppmuntrar till investeringar i framtidens livsmedelsproduktion. Här har dagens svenska näringspolitik en hel del utrymme för förbättringar.

Sveriges livsmedelsindustri har en fantastisk potential och det är dags att vi utnyttjar den. Vi bedömer att det är fullt möjligt att till år 2025 fördubbla livsmedelsexporten till 100 miljarder kr/år och skapa 10–15000 nya jobb i Sverige. Kan vi dessutom sprida det svenska sättet att producera livsmedel – hållbart, klimatsmart och med hög kvalitet och säkerhet – till andra länder vore det en välkommen bonus. Om bara den politiska viljan finns kan vi jämna ut spelplanen för företagen och göra Sverige till en av världens främsta livsmedelsnationer.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen och Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen

Den här debattartikeln har även publicerats i en nedkortad version i tidningen ATL.

Rapporten ”Goda exempel – Framgångsrecepten från några av världens bästa matländer och livsmedelsföretag” kan laddas ner som PDF via länken här nedanför.